Diss.--Philosophische Fakultät--Universität Zürich, 2001. / Bibliogr. p. 420-434. Index.

År 2007 utkom den europeiska undersökning Confirmantion Work in Europe, som är en komparativ studie mellan sju europeiska länders konfirmandarbete. Enligt denna studie är konfirmander i Svenska kyrkan nöjda med konfirmandtiden, förutom när det gäller gudstjänsten. Sammanfattningen av resultaten i denna studie, pekar på att Svenska kyrkans utmaning handlar om att utveckla strategier, för att öka konfirmandernas inflytande och deltagande i planering och genomförande av kyrkans gudstjänster. Denna uppsats syfte är att undersöka om och i så fall hur, Svenska kyrkan har bemött den europeiska studiens utmaning att göra konfirmander mer delaktiga i gudstjänstlivet.   I denna uppsats studeras hur Svenska kyrkan, med särskild hänsyn till Linköpings stift, resonerar och arbetar med att få konfirmander mer delaktiga i söndagens gudstjänst. Här redogörs för hur arbetet drivs på nationell nivå, men också hur det kan se ut på stifts- och församlingsnivå. Linköpings stift får tjäna som exempel på ett stifts arbete med konfirmanden och gudstjänsten. Uppsatsen innehåller en sammanställning av detta stifts handlingsplaner för konfirmandarbetet, med särskilt fokus på gudstjänstdelen. Här presentera också intervjuer med konfirmandansvariga i två församlingar i Linköpings stift. Församlingarna får tjäna som exempel på hur resonemang och arbete med konfirmanden och gudstjänsten kan se ut på församlingsnivå.   Dessutom presteras tre aktuella rapporter som berör ämnet konfirmanden och gudstjänsten. Dessa rapporter får sedan belysa resultatet av sammanställningen av handlingsplanerna och intervjuerna i Linköpings stift.

Att bedriva ett aktivt förändringsarbete inom idéburna organisationer kan vara problematiskt då det kan uppstå motsättningar baserat på spänningar mellan organisationens syfte och ekonomistyrning. I religiösa organisationer tar sig detta i uttryck genom konceptet ”The Sacred and Secular Divide”. Studien undersöker hur inneboende spänningar påverkar ett förändringsarbete av ekonomistyrning i en regional enhet av Svenska kyrkan och syftar till att förklara hur förändringsarbetet ser ut. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie med respondenter från organisationens ledningsgrupp där förändringens process, inneboende spänningar och önskade resultat undersöks. Studien visar att förändringen genomförs för att förbättra arbetet med organisationens syfte och att de motsättningar som främst återfanns berodde på spänningar från organisationskulturen och individuella upplevelser. Resultaten bidrar till en ökad förståelse om spänningars roll i förändringsarbeten inom idéburna organisationer.

Dissertation--Philosophische Fakultät--Würzburg, 1974-1975. / Contient le texte d'un "Liber ordinarius" du 14e s. de l'église de Haug, actuellement intégrée à Würzburg. Notes bibliogr. Index.

I dag firas nattvard ofta i Svenska kyrkan. Den yngre generationen på många håll har vant sig vid nattvardsgudstjänsten som den huvudsakliga gudstjänsten i en svenskkyrklig kontext. Detta utan någon större vetskap om att den allmänna synen på gudstjänsten bara för något halvsekel sedan kunde se helt annorlunda ut. Nattvardens plats i församlingarnas huvudgudstjänster var långt ifrån självklar. Denna syn på altarets sakrament tar sig olika uttryck i olika kyrkotraditioner, men den allmänneliga kyrkan har sedan sin tillblivelse samlats kring detta sakrament. Svenska kyrkans historiska relation till nattvarden har varierat och eftersom nattvarden är så central i kyrkans verksamhet tar denna uppsats sin utgångspunkt i synen på detta sakrament under perioden 1918–1968, med fokus på Svenska kyrkan i allmänhet och Strängnäs stift i synnerhet.

Hur tänker de här? Varför står det som det gör i annonsen? Så har tankarna gått när jag läst Kyrkans tidnings platsannonssidor med alla olika formuleringar gällande kyrkomusikertjänsterna. Det är svårt att få ihop detta med Kyrkomötets beslut att tydliggöra de olika tjänstenivåerna för kyrkomusiker till tre stycken (A, B och C-nivå). Hur korresponderar de olika instanserna i kyrkans beslutsordning? Dessa mina frågor är bakgrunden till tillblivelsen av denna uppsats, och syftet med densamma är att utröna om församlingarnas ambitioner stämmer överens med domkapitlens och Kyrkomötets.Metoden som använts är kvalitativ, där fem huvudfrågor sammanställts och intervjuer med representanter från nio församlingar i sju stift har genomförts, vilka utvalts utifrån kyrkomusikerannonser i Kyrkans tidning under en viss period. Resultatet av undersökningen pekar åt olika håll. Flera av svaren är tämligen pragmatiska, t ex: ”Vi tar det vi får när vi inte får det vi vill ha”. Ibland anas en viss uppgivenhet vad gäller rekrytering av kompetens, särskilt i de mindre församlingarna. Domkapitlen har också kommit olika långt när det gäller att besluta om de egna kriterierna för att ange de tjänstenivåer som Kyrkomötet beslutat om. Det är inte alltid som behörighetsnivåerna kommuniceras mellan församling och domkapitel. Kunskapen är många gånger låg kring hur formuleringarna ska vara i församlingarnas identitetsdokument, både från församlingarnas och domkapitlens sida.Vad gäller tillväxten av framtida kyrkomusiker finns en uttalad vilja i församlingarna att bidra, men i praktiken sker det mest av tradition och är sällan genomtänkt och inskrivet i tjänstebeskrivningarna. Kanske behöver rekryteringsprocessens status stärkas för att vi i framtiden inte ska stå utan kyrkomusiker? Svenska kyrkan på nationell nivå står inför en utmaning att se till att rekryteringen av nya kyrkomusiker inte stannar av. En frågeställning som väcks i min uppsats är hur utbildningarna ska finansieras och organiseras. För även om vi i församlingarna lyckas bygga upp en rekryteringsbas måste det kunna erbjudas utbildningsplatser till dessa eventuella framtida studenter.

No description available.

During the period 1731–1761, Erik Benzelius and Andreas Olavi Rhyzelius served as bishops in the diocese of Linköping. They were both learned men and diligent writers who were interested in science. Both had developed a large network within the church and society at large, and were politically active as members of the parliament. In their role as bishop in Linköping, they also had relations to the parishes within their diocese. The aim of this essay was to analyse and compare the strategies that these two bishops used in their contacts and relationships with the parishes.  Six thematic areas were selected for the study: Church construction Appointment of clerical positions Episcopal visitations Pastoral matters Clerical malfeasance and moral issues Unity in Religion The study is largely based on source material from the archives of the diocese chapters and from church archives. For each thematic area, cases have been identified and investigated and each area is concluded with a discussion and summary in which the respective bishops' strategies are discerned and compared. The results show that Rhyzelius' term in service as bishop is marked by his great interest in promoting church construction in the diocese. When Benzelius handles church construction matters, he tries to mediate conflicts and act strategically to push issues forward. Both bishops strategically act as mediators to reconcile people and move processes forward. Both are earnest in the matter of unity in the religion, but behave in different ways, Benzelius softer and Rhyzelius tougher. In pastoral matters, Rhyzelius supports the pastoral judgment of the local vicar, although this may lead to conflict within the parish. In matters of malfeasance, both bishops are determined to find out the truth to be able to properly assess the issues, and listens to the testimony of the congregations.

This study is about twinning partnerships between congregations in the Church of Sweden (CoS) and the Evangelical-Lutheran Church in Tanzania (ELCT). The study is about three congregations within the diocese of Härnösand that has twinning congregations within the diocese of Iringa. The aim of the study is to define values within the twinning congregations that are important to the CoS. The study is based on interviews with lay people, elected and employed people within CoS. Swedish informants have told me that they see the prayer being part of daily life in a more natural manner for the friends in Tanzania. “The prayer is real within the congregations in Tanzania”, the people of the CoS are saying. What is the value for the CoS of having twinning congregations with ELCT? What do the Swedish people gain of it and how is it affected of the economical differences between the twinning congregations?

No description available.