The way of genealogy to the library A study in the emergence of a microfilm archive of Växjö Diocese- and Country Library My purpose is to describe the underlying factors that influenced the growth of a microfilm archive of genealogy in Växjö Diocese- and Country Library and analysing the role of the country librarian Eric Eilert in this process. I do this by using an actor and structure analysis.The source material is mostly taken from the Municipal Archives in Växjö. To get a better preunderstanding, I describe how the microfilming of genealogical material was made available by the Mormons, but also the actions of the Swedish government. I also describe specifically what was done in the Växjö Library.My study shows that the specific underlying factors, that influenced the growth of a microfilm archive, was Mormon filming of the Swedish archives, the skills of AB Rekolid, the reorganization to a Diocese- and Country Library in Växjö, the demand of local scientists for research material, further the need of protection of the borrowed documents from abrasion damage and the decision to buy a reading unit.The role of Eric Eilert in the building up process of a microfilm archive was crucial. He was acting as an agent in several different structures such as AB Rekolid, the library board, the land archives in Vadstena, the County council in Kronoberg, the National Archives and the Library in Växjö. He was responsive for the requests and anchored each step of the process within the library board and the County council. He was also behind the financial plan where the county council and the municipalities would share the cost of microfilm archive.

<p>I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden. Kyrka och Folk gick från att vara allmänt politiskt positiv till negativ. Helst ville man dock inte ens befatta sig det politiska området, i sann luthersk anda. Då det gäller inställning till judarna kan man säga att de båda sade sig vara icke biologiskt antisemitiska. Däremot hade de bägge två en syn på judarna som var religiöst antisemitisk.</p>

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden. Kyrka och Folk gick från att vara allmänt politiskt positiv till negativ. Helst ville man dock inte ens befatta sig det politiska området, i sann luthersk anda. Då det gäller inställning till judarna kan man säga att de båda sade sig vara icke biologiskt antisemitiska. Däremot hade de bägge två en syn på judarna som var religiöst antisemitisk.

The purpose of this study is to take a closer look at the five municipal diocesan libraries of Sweden and their lack of national guidelines. The study focuses on the experiences of the staff, what their opinion is about the lack of guidelines, how it affects their work and what kind of impact they think a creation of national guidelines in the future could have on the library and their work. Semi-structured interviews have been conducted with six librarians, or in one case a library assistant, during visits to each of the municipal diocese libraries. A qualitative contentanalysis, as described by Wildemuth (2009) was then applied to the results of the interviews. The results of the analysis show that there are six recurring themes. These themes are To increase visibility and accessability, The importance of networking, The lack of resources, To preserve or not exist, Believing in your circumstances while wanting to improve, as well as Regulatory documents and the Do It Yourself-culture. The findings of the study show that there is a strong Do It Yourself-culture among the Swedish municipal diocese libraries. The employees take the lack of national guidelines into their own hands and create substitutes, but show a clear interest in official national guidelines.

This study looks at the meeting between secularization, Christian political mobilization, and national socialism in Western Sweden during the first half of the twentieth century. The study follows the ideological developments of the Christian newspaper Göteborgs Stifts-Tidning, their organization into the political party Kyrkliga Folkpartiet and their increasing ties to both the Swedish and German national socialism parties and ideologies during the 1930s. Using a hermeneutical method, the study examines the newspaper Göteborgs Stifts-Tidning over almost 40 years to track ideological developments and a changing world view. The results showthat Göteborg Stifts-Tidning saw itself as upholders and defenders of religion against the forces of secularization brought in by the modern political parties, particular socialism, later the jews. They viewed the conservatives and later the national socialists as possible allies against secularization.

Landskapet är i ständig förändring både av naturliga processer och processer skapade av människan. Från bybildning fram till idag har odlingslandskapet genomgått omfattande förändringar. Med hjälp av Lund stifts Landebok (Ljunggren &amp; Ejder 1950, 1952) och historiskt kartmaterial ämnar denna studie ge en pusselbit till vad som händer inom vångarna år 1570 - ca 1700, med hjälp av följande frågeställningar: Hur kan inägomarkernas omfattning år 1570 rekonstrueras utifrån Lunds stifts landebok och det äldsta historiska kartmaterialet i form av geometriska avmätningar? och Hur kan inägomarkernas dynamik och utveckling fram till 1700-talets början rekonstrueras utifrån samma källor? och Vilken kontinuitet återfinns i marknamnen i Brönnestad, Häglinge samt Hörby utifrån samma källor? Dessa frågeställningar besvaras genom att synliggöra marknamnskontinuiteten mellan historiskt kart- och källmaterial. För att tydliggöra inägomarkernas förändringar har bland annat studier av Sven Dahl (1987) varit till hjälp. Detta i samband med kartläggningen av marknamnskontinuiteten har möjliggjort rekonstruktionen av vångutbredningen i de tre fallstudiebyarna Brönnestad, Häglinge och Hörby. Vidare har även antaganden gjorts angående vångalag mellan byarna.   Undersökningsområdet är en del av Campbells (1928) kartlagda ensädesområde, men studierna i denna uppsats har ytterligare kunnat estimera i vilken utsträckning odlingssystemet samsäde varit etablerat i nordöstra Skånes åslandskap. Vidare har det kunnat beläggas en marknamnskontinuitet på över 50 % inom de tre fallstudierna, det har även konstaterats att hög marknamnskontinuitet tyder på låg förändring inom vången.