Konstanz, Univ., Diplomarb., 2003.

Thesis (Ph. D.)--Catholic University of America. / "Select bibliography": p. xiii-xiv.

Thesis (doctoral)--Universität, Braunschweig, 2005. / Includes bibliographical references (p. 188-192).

Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central. Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften Svenskläraren och lektionsförslagen på internetsajten lektion.se behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv. Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ”Verifiering av stilintryck”. Resultatet i delundersökningarna visar att stil och stilanalys finns representerat men att de inkluderade exemplen ofta var av vag och generell art. Kopplingen mellan stil/språklig form i litterär text var det vanligast förekommande men representerades oftast av ytliga och generella frågor. I några fall kopplades stilen till upplevelsen av den litterära texten. Exempel på stilfigurer/troper som studerades utan kontext var gemensamt för båda undersökningarna.

I arbetet undersöks om den grafiska stilen kan påverka vilka utmaningar som spelaren identifierar i ett FPS. Detta undersöks genom att skapa ett FPS i två versioner med identisk spelmekanik men i vardera grafiskt realistiskt och abstrakt utförande. Resultaten föreslår att deltagarnas initiala förväntningar kan påverkas av den grafiska stilen men ingen varande påverkan påvisas. / This work investigates whether the graphical style can influence the players perception of challenges in an FPS. This is investigated by creating a game in two versions that have identical game mechanics but a graphically realistic and abstract appearance accordingly. The results suggest that the participants initial expectations can be affected by the graphical style but no lasting effect is shown.

I detta arbete utforskas interpretation av västerländsk konstmusik, och olika utgångspunkter och tankesätt kring detta. I studien undersöks Johannes Brahms sonat i Ess dur för klarinett och piano (Op. 120, No. 2). Syftet var att ta upp och gräva djupare i aspekter såsom tidstroget framförande, kompositörens intentioner och eget uttryck för att kunna utveckla och förstå sin egen tolkning så mycket som möjligt. Sonaten har undersökts på två sätt. Dels presenteras en analys av första satsen, med fokus på motiv och teman och hur dessa förhåller sig till bl.a. harmoniken, samt en diskussion om huruvida musiken är i sen stil, alltså stildrag som brukar vara gemensamma för konstnärers sista verk. Det andra sättet sonaten har undersökts på är genom intervjuer med musiker om hur de tänker när de tolkar det här stycket. Studiens resultat påvisar att den djupare förståelse som en musikalisk analys medför innebär att jag som musiker kan fatta snabbare och mer motiverade beslut i min interpretation. Genom att sätta mig in i kompositörens liv och mående utvecklades en djupare känsla för stycket och en vilja att uttrycka något som känns rätt.

With a recent rise in popularity, populism has become a frequently studied subject for political science research. However, despite the expansive research, academia still struggles to properly define the phenomenon which has resulted in several conflicting understandings of populism. The aim of this study is to compare two prominent definitions of populism: Cas Mudde and Cristóbal Rovira Kaltwasser’s thin-centered ideology approach and Benjamin Moffitt’s political style approach on a previously unexplored case in the form of Örebropartiet, a local populist party in Sweden. Using a qualitative content analysis, the party program and the party leader’s commentary is analysed to determine whether the definitions manage to identify the party as a populist one. The results are mixed: both definitions manage to capture the antagonistic divide between “the people” and “the elite” while still struggling in other aspects, more specifically in regards to Mudde and Kaltwasser’s host ideology aspect and Moffitt’s performance of crisis aspect. The study concludes with an acknowledgement that both definitions have inherent problems identifying Örebropartiet as a populist party which needs to be corrected if we want to expand our collective knowledge on both Örebropartiet and populism in general.

No description available.

No description available.

No description available.