No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att definiera kunskapskravet karaktärisktisk stil genom kollaboration och kvalitativa intervjuer, med utgångspunkt i hur några musiklärare på grundskolan bedömer och definierar karaktäristisk stil. Studien är grundad i teorin hermeneutik vilket har genomsyrat metoden. 4 musiklärare på grundskolan kontaktades för att göra en bedömning av 3 elevkompositioner, för att sedan göra en uppföljande intervju. I resultaten ses att karaktäristisk stil är något som är svårt att bedöma eftersom innebörden är svår att förstå. Tre tolkningar av karaktäristisk stil har framkommit i denna studie, ”genre/musikstil”, personlig stil” och ”det unika verket”. Det öppnas även upp för att dessa tre tolkningar kan användas tillsammans för att ringa in en kompositions karaktäristiska stil genom tre olika aspekter. Det har även framkommit två olika synsätt på hur karaktäristisk stil förhåller sig till fungerande form.  Syfte och process i musikskapandet är centralt för bedömning av karaktäristisk stil och för att synliggöra karaktäristisk stil.

Undersökningen i den här uppsatsen behandlar stil i den vetenskapliga genren i gymnasieskolan. Materialet som undersöks är nio elevlösningar, tre vardera från betygen A, C och E, från det nationella provet i Svenska 3, delprov A. Syftet är att undersöka om det finns några skillnader i stil mellan texter som fått betygen A, C eller E och vilka skillnader som finns i sådana fall. Genom kvantitativa och kvalitativa stilanalyser av texterna studeras stildragen personlighet, formalitet och användning av referatmarkörer. Undersökningen visar att användningen av personliga pronomen är likvärdig oavsett betyg. De texter som fått A uppvisar dubbelt så många opersonliga stildrag som texterna med E och C i betyg. Användningen av informella stildrag, det vill säga talspråkliga drag och vardagliga uttryck, minskar ju högre betyg texterna fått. Slutligen visar undersökningen att de texter som fått A i betyg har högst frekvens av referatmarkörer och de visar dessutom en större variation av dessa. Slutsatsen från undersökningen är att de undersökta stildragen påverkar betyget, men resultaten måste undersökas i ett större material för att vara statistiskt säkerställda.

<p>Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central.</p><p>Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften <em>Svenskläraren</em> och lektionsförslagen på internetsajten <em>lektion.se</em> behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv.</p><p>Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ”Verifiering av stilintryck”. Resultatet i delundersökningarna visar att stil och stilanalys finns representerat men att de inkluderade exemplen ofta var av vag och generell art. Kopplingen mellan stil/språklig form i litterär text var det vanligast förekommande men representerades oftast av ytliga och generella frågor. I några fall kopplades stilen till upplevelsen av den litterära texten. Exempel på stilfigurer/troper som studerades utan kontext var gemensamt för båda undersökningarna.</p>

The object of this thesis is Crown Princess Victoria's dress choices in her royal duties, primarily ceremonies, during the past three years based on visibility in media. The aim of the study is to investigate whether the Crown Princess has used fashion in a different way than other royals in history and today. Fashion scientific I have also examined how the Crown Princess fashion choices relates to her brand, an my studies has focused on subjects such as nationality, power, style, class and popular appeal. The questions relates to the Crown Princess' conscious clothing priorities, her wedding dress and the fashion effects on the Crown Princess' brand. The material includes: field observation at the wedding dress exhibition at the Royal Palace, interviews at the Royal Court, surveys of fashion magazines and a collection of photo material. The varied material, its scope and the time constraints have made me choose the ethnological method "the moving searchlight" as a flexible and systematic processing of the material based upon the overall research questions. I have used the theories by Erving Goffman and Pierre Bourdieu throughout the analysis with focus on use of Goffman ́s theory taken from the theater and enactments and Bourdieu with his theories in sociology as the visibility of taste in practices. The results from my analysis show that there are differences in the way the Crown Princess expresses her role in comparison with other historical and contemporary royals. These differences are mainly visible in her choice of clothing from a sustainability perspective but also based on the concept of popular appeal. The similarities are those concerning national origin in her choices of clothing. I have also come to the conclusion that academic analytical methods in her royal fashion choices, on the basis of history and deep academic analysis, could become key success factors in the developing of the Crown Princess style in terms of visibility and ultimately strengthening her brand for Sweden, The Royal Family and the Royal Court.

Denna uppsats handlar om formgivningsprocessen av en möbel med historiska förebilder. Den behandlar historiken kring Georg Haupt och den Gustavianska stilepoken och dess efterfölje. Syftet med rapporten är lyfta fram de svårigheter som kan uppstå när du formger en möbel från en viss stilepok. Med hjälp av bilder påvisas detaljer som valts att ta med och vart ifrån dessa har sitt ursprung.

No description available.