No description available.

Med detta arbete vill vi se bortom en generellt ogrundad kritik av rekordårens bebyggelse och istället på djupet försöka förstå de kvaliteter som är sprungna ur den tidens ideal. Rekordåren är en unik epok i svenskt bostadsbyggande, och det är av stort samhällsintresse att försöka förstå hur de storskaliga bostadsområdena fungerar, hur de utformats, förändrats och vilket utgångsläge de finner sig i idag. Genom att betrakta dessa områden som del av vårt gemensamma kulturarv finns det möjlighet att på ett nyanserat sätt hitta värden i dess fysiska struktur. I arbetets inledande del görs en forskningsöversikt, med två separata grenar; den ena går igenom rekordårens storskaliga bostadsbebyggelse och dess karaktärsdrag. Den andra delen går igenom begreppet "kulturarv" och synen på vad "värde" innebär i sammanhanget. Sist redogörs den forskning som diskuterat rekordårens bebyggelse som kulturarv. Den huvudsakliga delen i uppsatsen är två fallstudier, så kallade kulturmiljöanalysmetoder - DIVE respektive SAVE som är framtagna av myndigheter från Sverige, Norge och Danmark med fokus på kulturmiljöfrågor. Analysmetoderna appliceras på fallet Rosengård, som valts ut som representativt för ett storskaligt bostadsområde från rekordåren. Metoderna har tagit in historiska dokument och grafiska material (bilder och illustrationer) för att analysera Rosengårds historiska och arkitektoniska kvaliteter. Analyserna görs utefter tydliga metodiker som beskrivs i DIVE och SAVE. Metoderna resulterar i ett antal rekommendationer och förslag på hur de presenterade kulturvärdena kan hanteras vid framtida exploatering och utveckling, som inte fördärvar kulturarvet. I den avslutande delen svarar vi på frågeställningarna om vilka kvaliteter som kan identifieras i rekordårens storskaliga bostadsbyggande, hur synen mellan olika analysmetoder skiljer sig och sist hur framtida ny bebyggelse kan uppföras inom eller i anslutning till dessa områden med hänsyn till dess karaktäristiska fysiska utformning.

Nowadays, the amount of data generated by users within an Internet product is increasing exponentially, for instance, clickstream for a website application from millions of users, geospatial information from GIS-based APPs of Android and IPhone, or sensor data from cars or any electronic equipment, etc. All these data may be yielded billions every day, which is not surprisingly essential that insights could be extracted or built. For instance, monitoring system, fraud detection, user behavior analysis and feature verification, etc.Nevertheless, technical issues emerge accordingly. Heterogeneity, massiveness and miscellaneous requirements for taking use of the data from different dimensions make it much harder when it comes to the design of data pipelines, transforming and persistence in data warehouse. Undeniably, there are traditional ways to build ETLs from mainframe [1], RDBMS, to MapReduce and Hive. Yet with the emergence and popularization of Spark framework and AWS, this procedure could be evolved to a more robust, efficient, less costly and easy-to-implement architecture for collecting, building dimensional models and proceeding analytics on massive data. With the advantage of being in a car transportation company, billions of user behavior events come in every day, this paper contributes to an exploratory way of building and optimizing ETL pipelines based on AWS and Spark, and compare it with current main Data pipelines from different aspects. / Mängden data som genereras internet-produkt-användare ökar lavinartat och exponentiellt. Det finns otaliga exempel på detta; klick-strömmen från hemsidor med miljontals användare, geospatial information från GISbaserade Android och iPhone appar, eller från sensorer på autonoma bilar.Mängden händelser från de här typerna av data kan enkelt uppnå miljardantal dagligen, därför är det föga förvånande att det är möjligt att extrahera insikter från de här data-strömmarna. Till exempel kan man sätta upp automatiserade övervakningssystem eller kalibrera bedrägerimodeller effektivt. Att handskas med data i de här storleksordningarna är dock inte helt problemfritt, det finns flertalet tekniska bekymmer som enkelt kan uppstå. Datan är inte alltid på samma form, den kan vara av olika dimensioner vilket gör det betydligt svårare att designa en effektiv data-pipeline, transformera datan och lagra den persistent i ett data-warehouse. Onekligen finns det traditionella sätt att bygga ETL’s på från mainframe [1], RDBMS, till MapReduce och Hive. Dock har det med upptäckten och ökade populariteten av Spark och AWS blivit mer robust, effektivt, billigare och enklare att implementera system för att samla data, bygga dimensions-enliga modeller och genomföra analys av massiva data-set. Den här uppsatsen bidrar till en ökad förståelse kring hur man bygger och optimerar ETL-pipelines baserade på AWS och Spark och jämför med huvudsakliga nuvarande Data-pipelines med hänsyn till diverse aspekter. Uppsatsen drar nytta av att ha tillgång till ett massivt data-set med miljarder användar-events genererade dagligen från ett bil-transport-bolag i mellanöstern.

This thesis explores the potential of Codex, a pre-trained Large Language Model (LLM), for Automated Program Repair (APR) by assessing its performance on the Defects4J benchmark that includes real-world Java bugs. The study aims to provide a comprehensive understanding of Codex’s capabilities and limitations in generating syntactically and semantically equivalent patches for defects, as well as evaluating its ability to handle defects with different levels of importance and complexity. Additionally, we aim to compare the performance of Codex with other LLMs in the APR domain. To achieve these objectives, we employ a systematic methodology that includes prompt engineering, Codex parameter adjustment, code extraction, patch verification, and Abstract Syntax Tree (AST) comparison. We successfully verified 528 bugs in Defects4J, which represents the highest number among other studies, and achieved 53.98% of plausible and 26.52% correct patches. Furthermore, we introduce the elle-elle-aime framework, which extends the RepairThemAll for Codex-based APR and is adaptable for evaluating other LLMs, such as ChatGPT and GPT-4. The findings of this empirical study provide valuable insights into the factors that impact Codex’s performance on APR, helping to create new prompt strategies and techniques that improve research productivity. / Denna avhandling utforskar potentialen hos Codex, en förtränad LLM, för APR genom att utvärdera dess prestanda på Defects4J-benchmarket som inkluderar verkliga Java-buggar. Studien syftar till att ge en omfattande förståelse för Codex förmågor och begränsningar när det gäller att generera syntaktiskt och semantiskt ekvivalenta patchar för defekter samt att utvärdera dess förmåga att hantera defekter med olika nivåer av betydelse och komplexitet. Dessutom är vårt mål att jämföra prestanda hos Codex med andra LLM inom APR-området. För att uppnå dessa mål använder vi en systematisk metodik som inkluderar prompt engineering, justering av Codex-parametrar, kodextraktion, patchverifiering och jämförelse av AST. Vi verifierade framgångsrikt 528 buggar i Defects4J, vilket representerar det högsta antalet bland andra studier, och uppnådde 53,98% plausibla och 26,52% korrekta patchar. Vidare introducerar vi elle-elle-aime ramverket, som utvidgar RepairThemAll för Codex-baserad APR och är anpassningsbart för att utvärdera andra LLM, såsom ChatGPT och GPT-4. Resultaten av denna empiriska studie ger värdefulla insikter i de faktorer som påverkar Codex prestanda på APR och hjälper till att skapa nya promptstrategier och tekniker som förbättrar forskningsproduktiviteten.

I en mer komplex och föränderlig värld har organisationer svårt att hänga med och tillräckligt snabbt ta vara på möjligheter, hantera utmaningar samt leva upp till förändringar i kundernas krav. De behöver därför öka sin förmåga att snabbare anpassa sig till förändring, något som benämns som business agility. För att bättre kunna hantera snabba förändringar har organisationer börjat arbeta enligt agila metoder, men dessa togs fram med enstaka team som förebild och är inte tänkta att hantera de utmaningar som uppstår när många team ska samarbeta i större organisationer. För att stora organisationer ska uppnå business agility behöver de skala upp de agila metoderna, denna organisationsförändring brukar benämnas som agil transformation. Till sin hjälp har de storskaliga agila ramverk. Det finns få fallstudier av agil transformation och tillämpningen av storskaliga agila ramverk i olika miljöer, i synnerhet i stora organisationer som är hårt reglerade och inom offentlig sektor. I de undersökningar och rapporter som finns är många utmaningar och framgångsfaktorer direkt eller indirekt koppling till ledarskapsfrågor men det finns begränsat med forskning om erfarenheter hos ledare, vilka är de personer som förväntas leda organisationsförändringen. Några av de största utmaningarna som har rapporterats är förändringsmotstånd hos medarbetare och en organisationskultur i strid med agila värderingar. Några av framgångsfaktorerna är stöd från ledning, kommunikation, transparens och att ökat kunnande i agil praxis. Syfte med denna studie är att från ett ledarskapsperspektiv undersöka en agil transformation med stöd av ett storskaligt agilt ramverk hos en myndighet. Den teoretiska referensramen innefattar teorier som har betydelse för förståelsen av business agility, agil transformation och lean-agilt ledarskap. En fallstudie som går på djupet och som ger möjlighet till en ingående beskrivning av verkligheten har valts och studien har en kvalitativ ansats. Fallet som studeras är utvecklingsverksamheten på Skatteverket som har använt det storskaliga agila ramverket SAFe som stöd i sin agila transformation. Data har samlats in genom intervjuer av personer med ledarroller och analysen av empirin är tematisk. Studiens slutsatser beskriver mötet mellan, dels den befintliga organisationsstrukturen och det storskaliga agila ramverket, dels mellan det konventionella ledarskapet och det agila. Studien ger svar på forskningsfrågan vilka lärdomar som kan ges till andra som planerar en storskalig agil transformation. Lärdomarna är kopplade till upplevelser av ett storskaliga agila ramverk, myndighetskontextens påverkan, beroenden, dubbla roller och ledarskap. / In a more complex and rapidly changing world, organizations find it difficult to keep up and take advantage of opportunities quickly enough, handle challenges and changes in customer requirements and therefore they need to increase their ability to adapt more quickly to change, something that is referred to as business agility. To better handle rapid change, organizations has adopted agile methods, but these were developed with individual teams as a model and are not intended to handle the challenges that arise when many teams work together in enterprises. For larger organizations, to achieve business agility, they need to scale up the agile methods and this change in organization is called an agile transformation. To their aid, they have large-scale agile frameworks. There are only a few case studies on agile transformation and the adaption of large-scale agile frameworks in various contexts, especially in large organizations that are strictly regulated and within the public sector. Many of the challenges and success factors that emerge from the studies and reports that do exist, are directly or indirectly linked to leadership issues, but there is limited research on the experiences of leaders, who are expected to lead the agile transformation. Some of the most reported challenges are resistance to change among employees and an organizational culture contrary to agile values. Support from leaders, communication, transparency, and increased knowledge in agile practices, are among the most reported success factors. The research objective is to examine an agile transformation, from a leadership perspective, with the support of a large-scale agile framework at government agency. The theoretical framework includes theories of importance for the understanding of business agility, agile transformation, and lean-agile leadership. A case study that goes in depth and which provides an opportunity for a detailed description of reality has been chosen and the study has a qualitative approach. The case being studied is the development department at Skatteverket (the Swedish Tax Agency), which has used the large-scale agile framework SAFe in its agile transformation. Data have been collected through interviews with people with leadership roles and the analysis of the empirical data is thematic. The conclusions of this study describe the meeting between the existing organizational structure and the large-scale agile framework, and between the traditional leadership and the agile. The study provides answers to the research question of what lessons can be given to others who are planning a large-scale agile transformation. The lessons are connected to experiences of a large-scale agile framework, the influence of the government agency context, dependencies, dual roles and leadership.

’Netto-noll utsläpp’ i EU vid 2050 är ett av målen för att påskynda övergången från fossila bränslen till mer förnyelsebara och hållbara alternativ. Detta har däremot introducerat mer turbulens på elnäten. Ett av verktygen för att reglera och förbättra eldistributionen är stor-skaliga batterier, där litium-jon är den mest förekommande kemin. Men på grund av oro kring resursutbud och hopp om teknologidiversifiering har det påbörjat en sökning efter alternativ som kan användas i stället eller tillsammans med litium-jon batterier. Från en lång lista så har tre alternativ med hög potential identifierats. Dessa är nickel-vätgasbatteri, zink-brom flödesbatteri och järn-luftbatteri. Deras lämplighet undersöktes och diskuterades för flertalet användningsområden och för ett speciellt användarfall av Vattenfall. Slutsatsen var att utav de tre, så är det endast nickel-vätgas som kan förväntas vara ett bra alternativ för specifika fall, att zink-brom har få möjligheter att konkurrera och att järn-luft har väldigt hög potential men också många oklarheter som gör det svårt att förutspå dess utveckling. / With net-zero emissions set to be achieved in the EU by 2050, the transition from fossil-based energy sources to more renewable and green options are ever expanding. This puts a strain on the electricity grids because of the intermittent nature from these energy sources. To mitigate this battery systems are used, of which the lithium-ion battery is the most prevalent, and expected to only increase in use. However, material resource concerns and possible danger of over-reliance on one technology has opened for a search to find other alternatives that could be used instead or in conjunction with the battery. Out of a long list of batteries, the nickel-hydrogen battery, zinc-bromide flow battery and iron-air battery are three alternatives that have been identified to have potential. Their suitability was researched and discussed for various grid-applications. The result show that out of the three, it is only believed that the nickel-hydrogen battery have a definitive competitiveness, that the zinc bromide flow battery has few things going for it, and that the iron-air battery has large potential but just as large uncertainty surrounding its future. Lastly, a specific off-shore wind park case was investigated to see the practicality and competitiveness of the nickel-hydrogen battery compared to a specific lithium-ion chemistry.