Syftet med uppsatsen är att exponera och tydliggöra vilka verktyg/arbetssätt projektledare kan använda sig av i evenemangsprojekt för att hantera stress hos projektdeltagarna. De två frågeställningarna som vi anser har kunnat besvara detta syfte är: På vilket sätt kan stressorer förekomma i ett evenemangsprojekt? Samt. Hur kan en projektledare arbeta med stresshantering i ett evenemangsprojekt.Metoden som vi har valt för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativa intervjuer, dessa har varit semistrukturerade, till ett riktat urval respondenter. För att komma åt vilka stressorer som kan påverka projektmedlemmarna i ett evenemangsprojekt har vi intervjuat två projektdeltagare. För att komma åt hur hanteringen av stress har vi intervjuat två projektledare. Urvalet av respondenter är följande; Svenska Kyrkan och Projecta AB.Utifrån vår undersökning har vi kommit fram till 15 stycken stressorer som kan förekomma i ett evenemangsprojekt. Dessa 15 stressorer är sedermera indelade i fyra stycken kategorier av stressorer, dessa är uppgiftsstressorer, personliga stressorer, organisatoriska stressorer samt fysiska stressorer.För att hantera stress inom dessa fyra olika kategorier av stressorer har vi kommit fram till att det i huvudsak kan ske genom, planering, stöd, samtal och genom att ta det lugnt.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva eventuella skillnader respektive likheter i graden av fysisk aktivitet, stressorer, symptom och copingstrategier hos manliga elever som läser respektive inte läser specialidrott (benämns i fortsättningen som SI) på gymnasiet.(1)I vilken grad är eleverna fysiskt aktiva? (2)I vilken grad upplever och/eller känner eleverna stressorer? (3)I vilken grad upplever och/eller känner eleverna symptom vid stress? (4)I vilken grad använder sig eleverna av copingstrategier? Metod Metoden är av explorativ kvantitativ karaktär, som med enkät som verktyg, undersöker och kartlägger fysisk aktivitet, stressorer, symptom och copingstrategier hos manliga elever som läser på gymnasiet. Populationen består av två grupper elever (n=25 á). De läser i samma utbildningsprogram men det som särskiljer grupperna är att de läser respektive inte läser SI. Enkäten distribuerades som en gruppenkät, vilket innebar att enkäterna delades ut, besvarades och samlades in i ett sammanhang. Inga interna eller externa bortfall påverkade undersökningen. Svarsalternativen var slutna där respondenterna fick kryssa i en likert-skala, med sex olika alternativ, för vilket svarsalternativ som stämde bäst och några frågor lämnade utrymme för fritt och öppet svarande. Vid analys av deskriptiv rådata användes SPSS (22.0) samt Excel. Eventuella skillnader mellan grupperna har analyserats med hjälp av Pearsons chi2-test. Signifikansnivån sattes till (p <0,05). Resultat De elever som läser SI är signifikant mer fysiskt aktiva än de som inte läser SI. De har både större volym (antal tillfällen och tid) av fysiskt aktivitet och högre aktivitetsnivå.Vad gäller stressorer var det bara ”krav från lärare” som visade på en signifkant skillnad mellan grupperna. Elever som läser SI upplever kraven från lärare, i betydligt lägre grad än de som inte läser SI. Vidare är tidsbrist, skoluppgifter, egna krav och betyg stressorer som minst 60 procent i båda grupperna, upplever som stressande i hög eller mycket hög grad.Ingen signifikant skillnad hittades mellan grupperna vad det gäller symptom. Minst hälften av alla elever i båda grupperna upplever dock irritation och trötthet i hög eller mycket hög grad. Resultaten visar också på en trend, där nästan dubbelt så många elever som inte läser SI upplever oro och ångest i hög eller mycket hög grad.Vad gäller copingstrategier uppgav 40 procent av eleverna som läser SI att de inte alls använder sig av studier som coping där motsvarande siffra är 8 procent hos elever som inte läser SI, vilket visade på en signifikant skillnad. Fysisk aktivitet som coping visar också på en signifikant skillnad mellan grupperna, där 88 procent av eleverna som läser SI uppger att de använder sig av fysisk aktivitet som coping medan motsvarande siffra är 28 procent för de elever som inte läser SI. Slutsats Eftersom denna studie enbart är en explorativ studie som kartlägger möjliga stressorer, symptom och copingstrategier så går det inte att dra några generella slutsatser om eleverna upplever sig stressade, om de upplever sig ha symptom som orsakar ohälsa eller om de har tillräckliga verktyg för att hantera stress. Däremot har studien fångat upp specifika stressrelaterade problem som man inte bör ignorera och normalisera. Detta kan leda till att eleverna inte får den hjälp som de eventuellt är i behov av. / Aim The aim of this study is to explore and describe any differences or similarities in the degree of physical activity, stress factors, symptoms and coping strategies between students who study the nationally approved sports programmes (NASP) and those who don’t, at upper secondary school. (1)To which degree are students physically active? (2)To which degree do students experiencing stressors? (3)To which degree do students experiencing symptoms of stress? (4)To which degree do students make use of coping strategies? Method The method is explorative and quantitative in nature, with a questionnaire as the survey tool. The questionnaire examine physical activity, stress factors, symptoms and coping strategies among male students. The population consists of two groups of students (n=25 á). The students studying the same basis educational programmes, but what distinguishes the students in to different groups is whether they studying NASP or not. The questionnaire was distributed to a group questionnaire, which means that the questionnaires were handed out, answered and collected simultaneously. No internal or external fallin-of affected the survey. The questions had mostly closed response options and structured with a six degree likert scale. Some questions left room for free and open responses. SPSS (22.0) and Excel where used at the analysis of descriptive data. Any differences between the groups were analyzed using Pearson's chi2 test. The level of significance where (p <0.05). Results Students who are studying SI is significance more physical active than those students who don’t studying SI. They have both higher volume (number of occasions and time) of physical activity and higher level of activity (intensity).When it comes to stressors it was only ”demands from teachers” that showed a significant difference between the groups. Students who are studying SI experience demands from teachers in a much lower degree than students who are not studying SI. Futher more 60 procent of all students experience the stressors lack of time, school assignments, self demands and grades as stressful at a high or very high degree.No significant difference was found between the groups in terms of symptom. But at least half of all students in both groups experience irritation tiredness in high or very high degree. The result also show a trend where almost twice as many students who are not studying SI experience concern and anxiety in a high or very high degree.When it comes to copingstrategies 40 procent of the students who are studying SI stated that they don’t use studies as coping at all, when the corresponding figure for students who are not studying SI are 8 procent, wich showed a significant difference. Physical activity as coping also showed a significant difference between the groups, where 88 procent of the students who are studying SI stated that they use physical activity as a coping, when the corresponding figure for students who are not studying SI are 28 procent. Conclusions Because this study is an exploratory study that map potential stressors, symptom and copingstrategies it is not possible to draw any general conclusions about whether students feel stressed, if they feel that they have symptoms that cause ill health or if they have enough tools to handle stress. However, the study has picked up specific stress related problems that we should not ignore or normalise. If we do, there is a risk that students do not get the help that they are in need of.

<p>Omorganisationer har blivit allt vanligare och utgör en naturlig del i arbetslivet. En organisationsförändring innebär ett stresspåslag oavsett om individen upplever förändringen som positiv eller negativ. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att undersöka hur några enhetschefer vid en kommunal enhet upplevt och hanterat en pågående omorganisation. Fokus har legat på förekommande stressorer och användandet av olika copingstrategier. Sex enhetschefer har intervjuats om hur de upplevt och hanterat en pågående omorganisation. De förmedlade ett missnöje kring hur omorganisationen genomförts. Särskilt påtalades informationsbrist och låg delaktighet vilket i sin tur skadat enhetschefernas förtroende för ledningen. Dessa stressfaktorer har hanterats olika av enhetscheferna. Vanligast förekommande var emotionsfokuserade copingstrategier vilket sågs som en följd av en arbetssituation präglad av lågt beslutsutrymme. Användandet av problemfokuserade copingstrategier fanns företrädesvis hos de enhetschefer med högre grad av kontroll i sitt arbete.</p>

No description available.

Omorganisationer har blivit allt vanligare och utgör en naturlig del i arbetslivet. En organisationsförändring innebär ett stresspåslag oavsett om individen upplever förändringen som positiv eller negativ. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att undersöka hur några enhetschefer vid en kommunal enhet upplevt och hanterat en pågående omorganisation. Fokus har legat på förekommande stressorer och användandet av olika copingstrategier. Sex enhetschefer har intervjuats om hur de upplevt och hanterat en pågående omorganisation. De förmedlade ett missnöje kring hur omorganisationen genomförts. Särskilt påtalades informationsbrist och låg delaktighet vilket i sin tur skadat enhetschefernas förtroende för ledningen. Dessa stressfaktorer har hanterats olika av enhetscheferna. Vanligast förekommande var emotionsfokuserade copingstrategier vilket sågs som en följd av en arbetssituation präglad av lågt beslutsutrymme. Användandet av problemfokuserade copingstrategier fanns företrädesvis hos de enhetschefer med högre grad av kontroll i sitt arbete.

No description available.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning lärare i idrott och hälsa A arbetar med kursplanens mål: "kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1) på gymnasiet. Syftet är vidare att undersöka om det är någon skillnad på kvinnliga och manliga arbetssätt när det gäller: "kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1). Metod Till denna studie har en kvalitativ intervjustudie och en dokumentanalys av läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A använts. Intervjustudien utfördes på nio lärare i idrott och hälsa A utspridda på 6 olika gymnasieskolor. Dokumentanalysen sammanfattar relevanta delar till denna studie utifrån läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A. Resultat Resultaten visar att det finns betydande skillnader hur olika lärare i idrott och hälsa A utformar sin undervisning inom målet spänningsreglering och stresshantering. Detta visar sig i form av olika undervisningsmetoder, hur mycket tid/plats som ges till målet, hur läraren tolkar kursmålet samt hur läraren bedömer sina elevers kunskaper. Utifrån ett genusperspektiv av de intervjuade lärarna fanns det inget som tyder på att upplägget av undervisningen inom målet spänningsreglering och stresshantering skulle skilja sig åt beroende på lärarens kön. Slutsats Denna studie visar att många lärare har svårt att tolka begreppen spänningsreglering och stresshantering. Detta medför att undervisningens innehåll skiljer sig åt mellan skolor beroende på hur läraren tolkar målet: "Kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering"(Skolverket, 2000, s. 1). Denna studie kan vara till nytta för att belysa vad spänningsreglering och stresshantering innebär och vilka arbetssätt lärare i idrott och hälsa A kan använda sig av för att nå kursmålet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Sjuksköterskeyrket har visat sig vara ett stressfyllt yrke med många olika stressfaktorer såsom hot och våld, bristande kunskap, oregelbundna arbetstider samt den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Långvarig stress kan leda till allvarliga konsekvenser, både för sjuksköterskan som individ och även för den vård sjuksköterskan utför, vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Därför är det av största vikt att finna effektiva metoder att hantera stress för sjuksköterskor. Syfte Att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av coping och mindfulness kan hantera arbetsrelaterad stress inom den sjukvård som bedrivs på akutsjukhus samt effekten av dessa. Metod Metoden som valdes för denna studie var litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Arton artiklar inkluderades och granskades i studien. Resultat Tre teman framkom efter granskning: coping, mindfulness och socialt stöd. Val av använd metod att hantera stress visade sig vara individuell och effektiviteten av stresshanteringen varierade mellan individer och mellan de olika metoderna. Problemfokuserad coping visade sig vara mer effektiv gentemot stress än emotionsfokuserad coping. Mindfulness i form av mindfulnessbaserad stressreduktion och socialt stöd visade sig effektivt vid stresshantering, inte bara för individen utan även för arbetsgruppen. Slutsats En god stresshantering hos sjuksköterskan i form av problemfokuserad coping, mindfulnessbaserad stressreduktion och socialt stöd kan med fördel leda till förbättrad fysisk och psykisk hälsa hos sjuksköterskan samt främja omvårdnadsarbetet.

<p>Denna kvalitativa studie undersöker långvarig effekt (0,5- 1 år efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd på Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, våren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvärdera dessa individers individuella upplevelser och tillämpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvår respektive ett år efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet på ett tidigt stadium utifrån kognitiva och beteendeterapeutiska tillämpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.</p><p>Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist på anpassad feedback från ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgående nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fått ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrån alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta på egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrågade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds). Studien mynnar ut i rekommendationer och utvecklingsmöjligheter avseende pro-aktiv stresshantering på organisationsnivå utifrån kognitiva och beteendeterapeutiska metoder.</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av yrkesrelaterad stress. Studien undersöker förskollärares uppfattningar av yrkesrelaterad stress, deras uppfattningar av hur den pedagogiska verksamheten påverkas av stressen och de uppfattningar förskollärare har av att minska stressen. Den teoretiska utgångspunkten för studien är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Studien har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. Analysmetoden för studien är tematisk analys. Resultatet visar att förskollärare uppfattar stress på grund av personal- och tidsbrist. När stressen blir stor uppfattar förskollärare att pedagogiken påverkas genom att förskollärare inte kan se barns lärande och utveckling. En annan uppfattning är att förskollärare inte hinner dokumentera verksamheten. Det visar sig i resultatet att stressen minskar när verksamheten är strukturerad. Men även att gå på stresshanteringskurs och lära sig vara medvetet närvarande i nuet samt att motionera minskar stressen.