Ett vanligt förekommande begrepp inom arbetsterapi är aktivitetsbalans. Begreppet används ofta för att belysa balansen mellan och inom alla typer av aktiviteter och ibland synonymt med andra balansbegrepp vars aktivitetsområden kan vara mer statiska. Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i världen och i studier om aktivitetsbalans ses ofta stressrelaterad ohälsa som en effekt av bristande aktivitetsbalans. Syftet med studien var att överblicka aktuell forskning inom området för aktivitetsbalans i relation till stressrelaterad ohälsa. Metoden som användes var scoping review strukturerad med Arksey och O’Malleys metodologiska ramverk. Data inhämtades från databaserna Academic Search Premiere, Apa Psycinfo, Cinahl and PubMed. Resultat: Tio artiklar inkluderades i studien. I resultatet observerades ett förhållande mellan bristande aktivitetsbalans och stressrelaterad ohälsa. Tillika observerades att högre upplevd aktivitetsbalans var associerat till hälsa och välmående. Vidare observerades att upplevelser av aktivitetsbalans kan variera beroende på kön, men även beroende på person- och omgivningsfaktorer. Konklusion: I denna studie framkom att aktivitetsbalans i relation till stressrelaterad ohälsa kan vara av relevans i rehabiliterande arbete. Resultatet kan även användas för att överblicka sambandsförhållanden mellan stressrelaterad ohälsa och aktivitetsbalans samt inspirera till vidare forskning inom området.

Många undersökningar visar att det finns en växande ohälsa hos elever till följd av skolrelaterad stress. Flera av rapporterna pekar dessutom på att flickor i högre utsträckning än pojkar lider av åtminstone fysiska stressymptom. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om gymnasieungdomar upplever stress i skolan, vilka faktorer som bidrar till denna stress samt upplevda symtom av stress. Vidare vill jag se om det finns skillnader i hur flickor och pojkar reagerar på stress och om de stressas av samma faktorer eller inte. Slutligen vill jag jämföra elevernas upplevelse av stress med hur lärare uppfattar elevernas upplevelse av stress. Undersökningen är kvantitativ och en enkät delades ut till lärare och en till elever vid en gymnasieskola i en norrlandskommun. Resultaten av båda enkäterna bekräftar att det finns en stor upplevelse av skolrelaterade stress hos gymnasieungdomar. Lärare och elevers uppfattning om vilka faktorer som orsakar stress är höga krav på den egna prestationen, höga krav från föräldrar, höga eller otydliga krav från lärare, bristande stöd och återkoppling från lärare, hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö. Däremot när det gäller de symptom som elever uppvisar till följd av skolrelaterad stress uppger eleverna att flickor i mycket högre grad än pojkar upplever stressrelaterade symptom medan lärare uppfattar att pojkar uppvisar fler symptom på stress än vad flickor gör. Förslag på vad som kan göras i förebyggande syfte för att minska stress är bland annat samplanering för att undvika att eleverna överhopas av examinationer vid samma tidpunkt och en tydlighet gentemot elever om vad som krävs för ett visst betyg.

Psykiska problem har blivit betydligt vanligare bland ungdomar de senaste två decennierna. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning gymnasietjejer på tre studieförberedande- och tre yrkesförberedande program upplever stress och vilka psykosomatiska uttryck denna stress medför. Ytterligare syfte är att undersöka vad som upplevs stressande för eleverna och om det skiljer sig mellan högskole- och yrkesförberedande program. Till sist vill jag även se om resultaten i min egen studie korrelerar med en liten tätort i Götaland i statens offentliga utredning SOU 2006:77. Jag har valt att begränsa mig till att undersöka gymnasietjejer i årskurs två och jag har även valt att begränsa mig till att jämföra en liten tätort i Götaland i statens offentliga utredning SOU 2006:77 med min egen studie. Utifrån denna undersökning kan man se att stress gällande skolarbete är ett stort problem för dagens unga tjejer då nästan 8 av 10 elever upplever stress dagligen eller flera gånger i veckan och detta tar sig främst i uttryck genom trötthet, svårt att koppla av, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Det som upplevs stressande är bland annat att studera saker man inte förstår, att hinna med skolarbetet, att inte veta vad lärarna kräver för ett visst betyg och att lärare tolkar betygskriterierna utifrån sitt eget tyckande, att inte ha tillräckligt med tid för fritid och oro inför framtiden. Jag har inte kunnat se någon skillnad mellan studie- och yrkesförberedande program.