Techn. Hochsch., Diss., 2003--Aachen.

Universiẗat, Diss., 2000--Kiel.

Techn. Hochsch., Diss., 2003--Aachen.

University, Diss., 2004--Frankfurt (Main). / Zsfassung in engl. und dt. Sprache.

Techn. Hochsch., Diss., 2004--Aachen.

Univ., Diss., 2005--Frankfurt (Main) / Zsfassung in dt. und engl. Sprache

Diss.--Technische Hochschule Aachen, 1990. / Bibliogr. p. 191-206.

Titel: Tre Dimensioner av Benchmarking – En Studie inom SMEs i Gävleborg. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jenny Jonsson, Cecilia Karman Handledare: Tomas Källquist, Stig Sörling Datum: 2015 – juni Syfte: Tidigare forskning menar att SMEs inte använder sig av benchmarking. Vi ställer oss frågande till detta och menar att benchmarking kan användas på olika sätt, något som tidigare forskning förbisett. Vårt syfte är därmed att belysa hur benchmarking används inom SMEs, med utgångspunkt i de tre dimensionerna process, struktur och idé. Metod: Utifrån vårt hermeneutiska synsätt har vi utfört en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer, där respondenterna var ifrån tio olika små och medelstora företag (SMEs) i Gävleborg. Därefter jämförde vi det empiriska materialet med den teoretiska referensramen för att kunna utföra vår analys och finna vårt bidrag. Resultat & Slutsats: Enligt vår studie använder sig SMEs, till skillnad från vad tidigare forskning påstår, i stor utsträckning av benchmarking. Vi har sett att den strikta syn på benchmarking som beskrivs i tidigare forskning inte passar SMEs förutsättningar eller arbetssätt. Förslag till fortsatt forskning: Då vi utförde vår empiriska undersökning såg vi att det inom SMEs är vanligt med benchlearning. Det har forskats begränsat om detta och vi skulle gärna se en framtida studie med benchlearning inom SMEs som utgångspunkt. Uppsatsens bidrag: Vår studie visar att det krävs en ny, mindre strikt syn på benchmarking än vad tidigare forskning erbjudit för att se hur SMEs använder sig av detta verktyg. Nyckelord: Benchmarking, SMEs, process, struktur, idé. / Title: Three Dimensions of Benchmarking – A Study within SMEs in Gävleborg Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jenny Jonsson, Cecilia Karman Supervisor: Tomas Källquist, Stig Sörling Date: 2015 - June Aim: Previous research shows that SMEs do not use benchmarking. We question this and believe that benchmarking can be used in different ways, something that previous research has overlooked. Our aim is therefore to illustrate how benchmarking is used within SMEs, based on the three dimensions process, structure and idea. Method: Based on our hermeneutic approach we have chosen to conduct a qualitative case study with semi-structured interviews, where the respondents were from ten different small and medium sized enterprises (SMEs) in Gävleborg. We then compared the empirical material with our theoretical references to conduct our analysis and find our contribution. Result & Conclusions: According to our study SMEs use benchmarking to a great extent, in spite of what previous research shows. We have found that the strict view on benchmarking that is described in previous research does not suit SMEs conditions or ways of working. Suggestions for future research: While conducting our empirical study we saw that benchlearning is common within SMEs. The research on this is limited and we would like to see a future study focused on benchlearning within SMEs. Contribution of the thesis: Our study shows a need for a new, less strict view on benchmarking than what is offered in previous research to see how this is used within SMEs. Key words: Benchmarking, SMEs, process, structure, idea.

No description available.

I den här uppsatsen undersöker jag hur mitt låtskrivande påverkas av en strukturerad metod. Jag ställer tre huvudsakliga frågor: Kan man genom användandet av en tydlig struktur bli mer produktiv, kreativ och bättre på att nå ett förutbestämt resultat? För att skapa en struktur har jag använt mig av Pat Pattisons (2009) metod som han beskriver i Writing Better Lyrics, där man i skrivandet av en låt använder ett antal worksheets. Man använder även en begreppsordbok och ett rimlexikon för att samla material till textskrivandet. Jag hade som mål att skriva fem låtar, som var och en hade ett eget instrument som låten skulle framföras på. Låtarna hade också var sin förlaga, som jag transkriberade för att kunna ta inspiration till harmonik, melodi och texttema. I mitt resultat har jag kommit fram till att det finns både negativa och positiva aspekter med att hålla sig till en strukturerad metod, och jag redogör för hur jag under arbetets gång ibland bröt mot strukturen, när jag upplevde att det fanns kreativa vinster med att bryta mot den.