Min uppsats är en fallstudie av den före detta gymnasieskolan Ross Tensta gymnasium där jag med hjälp av insamlad empiri som omfattar såväl intervjuer, policydokument och mediematerial analyserat vilka strukturella faktorer som var med och påverkade skolans villkor. Syftet med uppsatsen har varit att analysera och diskutera vilka eventuella konsekvenser det marknadsstyrda skolsystemet tar sig uttryck i praktiken. Mitt primära fokus har varit att beskriva hur samhällets omgivande strukturer påverkar aktörer i skolan och hur de förhåller sig till de premisser som ges. Till min hjälp har jag använt mig av Bourdieus begreppsapparat för att förena struktur och aktör men också för att förstå betydelsen av och hur den geografiska platsen och segregation påverkar skolan och dess rykte. Jag har även analyserat den mediala bilden och vad den har för påverkan både på enskilda aktörer men också för skolan. Resultatet visar att skolor som har lågt symboliskt kapital kommer i ett marknadsstyrt skolsystem som främjar valfrihet påverkas negativt. Resultatet visar även att enskilda aktörer har ett mycket begränsat handlingsutrymme utifrån de strukturer som de måste anpassa sig efter och att den geografiska platsen och dess rykte spelar stor roll för skolans förutsättningar på skolmarknaden.

Skolverket (2020) redovisar i sin timplan att mellanstadiet idag består av 410 undervisningstimmar i ämnet matematik. Skolan ska därmed förse elever med möjligheter attinhämta kunskap i matematik som ska ge förutsättningar att kunna fatta vardagliga beslut ochdelta i samhället. Under vår praktik under lärarutbildningen iakttog vi att det läromedel somanvänds än idag är detsamma som under vår skolgång, vilket innebär attmatematikundervisningen fortfarande är huvudsakligen läroboksbunden. Matematikboken somläromedel har länge blivit ifrågasatt gällande vilka matematiska kunskaper som tillgodoses vialäromedlet och vilka som blir åsidosatta. Detta väckte ett intresse för att studeramatematikbokens påverkan på elevernas matematiska förståelse, då trots ifrågasättandet somskett över tid har man fortsatt valt att använda sig av matematikboken som en huvudsakliglärokälla. Undersökningen syftar därmed till att bidra till en fördjupad förståelse inför vårkommande profession av läromedlets för-, och nackdelar för att kunna använda den optimalt föratt utveckla elevernas matematiska kunskaper på bästa sätt. För att besvara vår frågeställning harvi arbetat utifrån en systematisk insamling av ett flertal studier, som sedan har granskats ochsammanställts. Granskningen har omfattat artiklar från Sverige, England, Tyskland, Frankrikeoch Indonesien, vilket konstaterar läromedlets starka ställning i den traditionellamatematikundervisningen världen runt. Resultaten lyfter fram olika faktorer som måste beaktasför att kunna besvara frågeställningen. Dessa faktorer utgjordes främst av hur lärobokensutformning, elevernas möjlighet till individuellt arbete i läroboken, samt lärarens användning avläromedlet. Andra faktorer som även har belysts spela stor roll är elevernas motivation ochmöjlighet att relatera till ämnet. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera attmatematikboken utgör en central roll i dagens undervisning, men att den inte fungerar som ettenskilt lärounderlag för att ge eleven en optimal förutsättning för kunskapsinhämtning. Iställethar vi sett ett stort behov av lärarens förtydligande av läromedlets innehåll. Detta gäller främst dedelar som berör utvecklandet av det matematiska språket, genomgång av teori och för att sättamatematiken i en vardaglig kontext, som visat sig vara väldigt viktigt för att utveckla en rationellförståelse.

Title: Project efficiency in the construction industry: A comparative study on the importance of the structure of the contract form for the project managers decision-making process for increased cooperation.  Subject: Bachelor’s thesis in business administration specialization leadership, 15hp Authors: Emma Johansson and Vanessa Dubar Keywords: The structure of the contract form, decision-making process, cooperation, project efficiency Background: The instability and complexity of the construction industry risks leading to effective cooperation falling into the background and the importance of the contract form for implementation results in the industry having to contend with cost overruns, time pressure and unpredictable quality. Research question: What is the significance of the structure of the contract form for the project manager's decision-making process? Purpose: The purpose of the study is to develop an understanding of the structural significance of the contract form regarding the construction project manager's decision-making process to increase cooperation in projects.  The authors of the study strive to compare the project manager's actions in different forms of contracting, where the authors, based on cooperation, wish to see how the decision-making process contributes to the effective implementation of projects.  Method: The study used an abductive research approach and in addition, a qualitative study was conducted where the authors interviewed eight respondents from two different companies in the construction industry. One of the companies carries out projects as a design-build and one company carries out projects as a design-bid-build. The literature study was conducted by collecting existing theory from research studies in the subject area of the study.  Conclusion: The results of the study show that the structure of the contract form is important for the project manager's decision-making process. The contract form has an impact on the structure of the project organization, the management of risks in the decision-making process, communication channels and cooperation, which in turn affects the efficiency of project implementation.

Syftet är att undersöka statliga styrdokument (Lpo 94 och Lgr 11) i relation till Waldorfskolans kompletterande styrdokument. Styrdokumenten undersöks genom en diskursanalys utifrån begreppen aktör och struktur, med hjälp av det analytiska begreppet agens. Frågeställning för arbetet lyder som följande: På vilka sätt konstrueras och representeras aktörer och strukturer  utifrån begreppet agens samt vilka diskursiva mönster går att utläsa i Lpo 94, Lgr 11 och Waldorfskolans respektive kompletterande styrdokument för historieämnet? Vid genomförande av arbetet används ett diskursanalytiskt förhållningssätt, i relation till teoretiska begrepp. Arbetet utgår därför från både konstruktivistisk och socialkonstruktivistisk teori.  Arbetet har sin grund i kvalitativ forskningsmetod, med diskursanalys som utgångspunkt. Genom en diskursanalys synliggörs bakomliggande diskursiva mönster, som analyseras med hjälp av den teoretiska modellen. Den teoretiska modellen bygger på en cirkulär förståelse genom: representanter för makthavande, utsagor, analogikedjor och diskursiva mönster. Lpo 94 och Lgr 11 har en tydlig strukturalistisk prägel, och framför strukturer som överordnade aktörer. I Lpo 94 kan agens endast utläsas implicit, medan Lgr 11 möjliggör större utrymme för aktörspåverkan. I En väg till frihet (2007) och (2016) utläses en underliggande strukturalistisk prägel, trots att aktör och struktur framskrivs i en dualistisk samverkan. Agens kan därför utläsas vid flertalet tillfällen, eftersom aktören tilldelas handlingsutrymme.  De statliga styrdokumenten innehåller tydliga strukturalistiska diskursiva mönster, med en total avsaknad av individuellt aktörskap och agens. Kollektiva aktörer framställs som underordnade strukturen, vilket kan ha en negativ påverkan på elevens bild av sin egen förmåga att påverka. Båda versionerna av En väg till frihet innehåller en strukturalistisk prägel, men i regel sätts både individuella och kollektiva aktörer i en dualistisk samverkan med strukturer. På grund av den dualistiska samverkan kunde agens utläses vid flertalet tillfällen, och kan därav skapa känsla av påverkningsmöjligheter hos eleven. Diskursiva mönster yttras främst i urvalet av strukturer och aktörer, vilket speglas i utformningen av styrdokumenten.

Manchay är ett av Limas största kåkstäder och platsen för projektet "en blomma i öknen". Området är ett av stadens fattigaste, här råder brist på både vatten och jordbävningssäkra hus. Projektets uppgift är att skapa en plattform för kunskapsutbyte och socialt omhändertagande samtidigt som det är ett första steg i att tackla den påtagliga vattenproblematiken.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka några förskollärares arbete med tydliggörande pedagogik. Tydliggörande pedagogik handlar om att använda komplement till det talande språket genom olika visuella strategier, som att kunna ta till sig instruktioner med hjälp av bilder och texter utifrån det individuella behovet. Vi ville med vår studie se hur detta arbetssätt arbetades med och vad det i sin tur gav för resultat. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna användes intervjuer vars innehåll sedan analyserades kvalitativt. Analysen har genomförts med hjälp av kodning och kategorisering där vi har kunnat urskilja tre huvudteman utifrån våra sammanfattningar. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i vår studie där samspel med andra ligger i fokus. Resultatet visade att arbeta med tydliggörande pedagogik skapar förutsättningar för alla barn och den tydliga pedagogikens nio frågor är ett viktigt verktyg för att skapa en trygg och tydlig lärmiljö.