Zugl.: Bielefeld, Univ., Diss., 2008

Tidigare forskning har endast fokuserats på företag med begränsningen LargeCap och i denna studie studerar vi vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital. Studiens resultat visar på ett liknande trendmönster med tidigare studier som enbart har analyserat LargeCap företag.   Syftet med studien är att undersöka vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital, med insamlad data från svenska börsnoterade företag. För att bemöta syftet har litteratur från tidigare forskning och empiriska data från urvalsföretagens årsredovisningar för 2014 samt 2018 använts. Till följd av detta kunde en frågeställning skapas: vilka delar av intellektuellt kapital är det börsnoterade företag redovisar?   Studien visar på att MidCap företag följer samma trend i rapporteringen av intellektuellt kapital som LargeCap företag. Resultatet visar dock på en lägre frekvens av rapporteringen i MidCap företag jämfört med tidigare studier om LargeCap företag.   Studien har bidragit till ett nytt teoretiskt perspektiv för att illustrera företags rapportering av intellektuellt kapital. Studien har bidragit till att skiljaktigheten i företagens rapportering inte är beroende av storleken för att bedöma ett rapporteringsmönster. Ett empiriskt bidrag är att studien har tillfört en ny tillämpningsgrupp i en befintlig teori och det praktiska bidraget är att intressenter informeras om vilka delar företag rapporterar om intellektuellt kapital samt hur företag kan använda denna studie till att anpassa rapporteringen av intellektuellt kapital. / Previous research has solely been focusing on companies with the restriction LargeCap and in this study we have studied what MidCap companies report regarding intellectual capital. The study results show a similar pattern with previous studies that has only analysed LargeCap.   The purpose of this study is to examine what MidCap companies reports about intellectual capital, with collected data from Swedish listed companies. To meet the purpose has literature from previous research and empirical data from the sampled companies' annual reports from 2014 and 2018 been used. Due to this could an issue be established: which parts of intellectual capital are the listed companies reporting?   The study of MidCap companies follows the same pattern in the reporting of intellectual capital as LargeCap companies. However, the result shows a lower frequency of reports in MidCap companies in relation to previous research about LargeCap companies.   The study has contributed to a new theoretical perspective to illustrate companies reporting regarding intellectual capital. The research has contributed to differences in companies reporting are not dependent on the size to assess a reporting pattern. An empirical contribution is that the study has brought a new sample group for an existing theory and the practical contribution is that the stakeholders are getting informed which parts of intellectual capital companies are reporting and also how companies can utilize this study to adjust their reporting of intellectual capital.

Arbetslivet ställer idag större krav på arbetsgivare och arbetstagare, och en dålig hälsa hos anställda inom organisationer är ett stort samt dyrt samhällsproblem. Samtidigt har företag svårt att attrahera ny arbetskraft och behålla sina anställda. Rapporten har därför som syfte att öka förståelsen för hur företag kan stärka sitt Employer Brand genom att fokusera på de anställdas hälsa. I denna rapport har två kvalitativa intervjuer med två olika företag genomförts, för att undersöka deras syn på Employer Brand och de anställdas hälsa. Utöver detta gjordes även två fokusgrupper med studenter på Linnéuniversitetet, för att representera nästa generations arbetstagare. Den empiri som samlades in tolkades och sammanställdes, och tre teman togs fram för att studeras teoretiskt och analyseras; Employer Branding, Organisation (struktur & kultur) samt Ledarskap. Vår slutsats landar i att ett starkt Employer Brand och en god hälsa hos de anställda grundar sig i företagets ledarskap och kultur, och att det finns ett starkt samband mellan en engagerad personal, varumärket och en attraktiv arbetsplats. En ledares uppgift är att agera inspiratör, förebild och varumärkesambassadör för att aktivt jobba med kulturen, och på så sätt skapa en engagerad personal. För att skapa detta krävs det uthållighet, och insikten i att det är en långsiktig förändring. Likt ett långsamt gående svänghjul, som knappt kan rubbas till en början, men som efter varje ansträngning får mer och mer fart, och efter varje varv och försök att genomföra en handling resulterar i en starkare arbetskraft och bättre resultat.

<p>Länsförsäkringar Värmlands behov av att förenkla och förbättra sin sajt samt den befintliga litteraturens brist på konkreta förslag till hur specifika sajter kan förbättras är grunderna till denna uppsats.</p>

<p>Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.</p>

Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering är av stor vikt då detta ökar patientsäkerheten. I nuläget finns ingen allmänt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras på svenska sjukhus är SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering från ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, på ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med enkät som underlag för datainsamlingen utfördes. Studien hade kvantitativ design med deskriptiv ansats. Enkätens frågor utformades utifrån SBAR för akuta situationer. Totalt insamlades 21 enkäter, besvarade av nio olika sjuksköterskor. Resultat: Alla deltagande sjuksköterskor utom en önskade en gemensam mall för överrapportering. Information om allergier, smittorisker, social bakgrund och ADL-förmåga, överrapporterades i mycket begränsad utsträckning. Sjuksköterskorna svarade, i majoriteten av fallen, att de inte saknade något i överrapporteringen. Slutsats: I denna studie finns en önskan om en gemensam mall för  överrapportering mellan ambulanspersonal och akutmottagningspersonal. Till skillnad från tidigare studier visar denna studie att viss information inte tycks vara nödvändig i den akuta situationen. / Background: Previous studies show that the structure and relevance in verbal handover of patients is of great importance with regard to patient safety. There is no generally accepted template for verbal handover of patients in Sweden. A model for verbal handover (SBAR) that is recommended by Swedish Association of Local Authorities and Regions is now being introduced in Swedish hospitals. Objective: To study the perception of verbal handover of patients from paramedics to emergency department nurses in an emergency hospital in Stockholm. Method: An empirical cross-sectional study with a questionnaire as a basis for data collection. This study had a quantitative design with a descriptive approach. The questionnaire was designed based on SBAR for emergency situations. In total 21 questionnaires from nine nurses were evaluated. Results: All nurses, except one, would appreciate a common template for verbal handover. Information on allergies, contagious risks, social background and ADL-capabilities was rarely reported during handover. The majority of nurses reported that they did not miss any information in the verbal handover. Conclusion: This study shows a need for a common template for verbal handover from ambulance staff to emergency department nurses. Contrary to previous studies there is also a view that some information is unnecessary in the emergency situation.

Tidigare forskning/studier om en revisors bedömningfokuserar i stor utsträckning enbart på enskildarevisorer, trots att mycket av revisionen sker i team. Teorin som finns om teamarbete inom revisioninnehåller framförallt uppfattningar kring hur arbetetska fördelas och hur teamarbetet är tänkt att fungera, samt beskriver fyra traditionella roller inomrevisionsteam. Dock förekommer det få studier om vilka olika medlemmar som finns inom ett revisionsteam i praktiken och vad dessa medlemmar faktiskt gör. Studiens syfte är att beskriva vilka roller det finns inom revisionsteam och hur arbetsdelningen ser ut mellan teammedlemmarna. Studien är kvalitativ och har en induktiv ansats med deduktiva inslag. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med respondenter från olika revisionsbyråer samt material från olika revisionsbyråers hemsidor och jobbannonser inom revision har använts. Slutsats: Antal medlemmar och roller i ett revisionsteam påverkas av byrå-, uppdrags- och kontorsstorlek, erfarenhet hos enskilda teammedlemmar samt klient. Dessa faktorer påverkar också vad respektive roll gör. Inom ett revisionsteam finns det minst en påskrivande revisor och en revisorsassistent. De traditionella rollerna som omnämns i teorin förekommer också i praktiken, men ibland med andra benämningar och ansvarsområden. Revisorsassistenter utför den största delen avgranskningen, medan de överordnade revisorerna ansvarar mer för administrativt arbete såsom att planera revisionen, fördela ut arbete eller ansvara för klientrelaterade aktiviteter. / Problem: Previous research/studies that has been done onauditor’s judgments, focuses largely on individualauditors only, despite the fact that much of the auditis done in teams. The theory about teamwork inauditing includes above all perceptions of how thework is divided in the team and how teams aresupposed to work, it also describes four traditionalroles in auditing. However, there are few studiespublished about what different kinds of membersexist in practice within audit teams and what thesemembers actually do. Aim: The aim of the study is to describe which roles existswithin the audit team and how the job splitting isdone between teammembers. Method: It is a qualitative study that has an inductiveapproach but includes some deductive elements. Tobe able to answer the aim of the study, semistructuredinterviews were conducted withrespondents from different audit firms, as well asusing materials obtained from audit firms websites’and job advertising within the audit area. Conclusion: The number of members and roles in an audit team isaffected by assignment-, firm- and office size butalso by the experience of the individual member andthe client. These factors also affect what each roledoes. In an audit team there has to be at least oneengagement leader and one junior auditor. Thetraditional roles that is known in the theory are alsopresent in the empirical data, but sometimes withdifferent titles and different fields ofresponsibility.The junior auditors are the ones that dothe biggest part of the audit, while the superiorauditors are responsible for administrative work likeplaning, job splitting, or is responsible forclientrelated activities.

Lärare behöver ha goda kunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna undervisa om stavning där kunskaper om ords innebörd och struktur, stavningsregler, morfologi och fonologi är viktiga byggstenar. Utbildning i språket och dess struktur blir därmed viktigt för verksamma eller framtida F-3 lärare. Denna litteraturstudie har genomförts för att belysa forskningsresultat gällande lärares viktiga kunskaper för att kunna undervisa om stavning och språkets struktur i de tidiga skolåren samt hur lärare tillämpar en god stavningsundervisning som främjar elevers utveckling mot en automatiserad stavning. Genom elektroniska sökningar i databaserna ERIC, Unisearch och Swepub har 11 vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling inkluderats i studien utifrån olika kriterier. Därefter har en innehållsanalys genomförts för att leta reda på gemensamma teman i de empiriska studierna, som sedan kunnat strukturera litteraturstudiens resultat. Studiens resultat visar bland annat att fonologi, morfologi, stavningsregler, strategier och ords innebörd behöver explicit undervisning för att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i mötet med nya ord. Att uppmärksamma elevers stavfel är även viktigt för att lärare utifrån dessa kan planera stavningsundervisningen på ett sätt som tillgodoser varje elevs individuella behov. Individanpassning är oerhört viktigt för att möjliggöra varje elevs förutsättning till att utveckla en morfologisk-ortografisk stavning. Dessutom är en tidig stavningsundervisning grundläggande för elevers fortsatta stavningsutveckling, och därmed skrivutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket syfte kvinnan haft vid anslutning till en organisation samt kvinnans roll i dagens organisationer. Det organisatoriska fältet som respondenterna tillhör är ideella organisationer. Uppsatsen belyser även på vilket sätt som dessa organisationer kan ha kunnat påverka kvinnans sociala-, ekonomiska-, och kulturella kapital. I och med att kvinnorna som deltagit i studien har anslutit sig till organisation av olika anledningar har det framkommit att deras kapital påverkats på olika sätt. Kommunikationen mellan medlemmarna i en organisation samt den roll som kvinnan valt att inta i en organisation kan förstås utifrån vilka möjligheter till inflytande och makt som hon har. Frågeställningen som har behandlats i min studie är “På vilket sätt kan organisationer påverka kvinnans sociala-, ekonomiska-, och kulturella kapital?”. Denna studie har gjorts utifrån en kvalitativ metod där nio intervjuer genomfördes med kvinnor som deltar i olika typer av ideella organisationer. Att kvinnornas delaktighet och erfarenhet vad gäller organisationer har skiftat var ett medvetet val som jag som forskare hade i åtanke när jag kontaktade mina respondenter. Analysen har utförts med hjälp av Mary Jo Hatch organisationsteori och Pierre Bourdieus teori om kapital. Slutsatsen som kan dras i denna studie är att organisationerna som kvinnorna deltagit i har haft en påverkan på kvinnornas kapital. Organisationens påverkan på kapitalet uttryckte sig olika för alla, men gemensamt för samtliga var att organisationerna haft störst påverkan på det sociala- och kulturella kapitalet.

The present thesis examines the trade structure of South Africa as well as the impact of this structure on (un)employment. The starting point of this work is a descriptive analysis of the South African trade structure. Besides a general discussion, the thesis elaborates on structural differences with respect to the European Union, China and the Southern African Development Community. The insights of this analysis are used to develop a three-dimensional trade model. However, this model does not consider unemployment. Therefore, South African labour market rigidities are examined in the next step. The frictions on the labour market are introduced into the trade model as a binding minimum wage. Within this theoretical framework it is shown that the reintegration of South Africa into the world economy did increase unemployment. To conclude the theoretical hypotheses are tested empirically. The econometric results support the predictions of the three-dimensional trade model. (author's abstract)