<p>Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur chefer använder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig åt mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, två från industribranschen och två från servicebranschen har vi besvarat vår problemställning ”Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna åt mellan olika kontexter?” Den teoretiska referensramen är uppbyggd utifrån de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar.</p><p>Vi kan konstatera att vår modell kan användas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlättar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill säga en sämre fungerande internkommunikation. Utifrån detta kan vi rekommendera företagen till utöka användandet av elektroniska kanaler, förtydliga målen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar på hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget.</p>

<p><p><em>Denna studie är inriktad mot olika organisationsmodeller och dess påverkan på medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Människor spenderar mycket tid i organisationer och de har därför stor påverkan på våra liv och vår psykosociala hälsa. Organisationerna ser olika ut, vilket ger upphovet till frågan huruvida vår psykosociala hälsa påverkas beroende på vilken organisationen vi befinner oss i, och om så är fallet vilka organisatoriska påverkningsfaktorer finns? Denna studie har som syfte att utifrån arbetsgivares erfarenheter och tolkningar studera huruvida olika organisationsmodeller påverkar dess medarbetares psykosociala hälsa, samt undersöka hur arbetsgivarna anser sig arbeta med den psykosociala arbetsmiljön inom de olika organisationsmodellerna. Studien utgår från tre organisationsmodeller: den strukturella, Human Resource (HR)- och den politiska organisationen samt Karasek & Theorells modell kring psykosocial hälsa och arbetsmiljö, krav- kontroll och stödmodell. En kvalitativ undersökningsmetod användes och tre intervjuer har genomförts inom olika organisationer, där samtliga tre organisationsmodeller undersökts. Resultatet visar att centrala organisatoriska dimensioner skiljer sig inom organisationerna och påverkar medarbetarnas psykosociala hälsa på olika sätt. HR- organisationen och dess arbetsgivare visades arbeta med den psykosociala arbetsmiljön och hälsan i störst utsträckning medan den strukturella organisationen arbetade och prioriterade detta minst. </em></p></p>

<p>Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för hur utlandsföddas möjlighet att få ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlättas. För detta ändamål har fyra personer intervjuats. Två högutbildade utlandsfödda personer och två arbetsmarknadskonsulenter anställda på Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berättelser.</p><p>I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas även upp hur individen kan stärkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering. Ämnesområdet diskuteras i uppsatsen till största delen utifrån ett rättviseperspektiv.</p><p>I studien framkommer några omständigheter som viktiga för att en person ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. Valet av praktikplats och därmed möjligheten att få tillgång till ”rätt” kontaktnätverk samt en större flexibilitet vid introduktionen in i arbetslivet kan vara avgörande. Överhuvudtaget är det viktigt att individen sätts i centrum vid planeringen av arbetslivet. För högutbildade utlandsfödda personer skulle en modell för mentorskap behöva utvecklas. Det skulle vara ett sätt för personer att få ta del av andras erfarenheter, få tips och idéer samt ett stöd för att bygga upp ett kontaktnätverk.</p><p>Att vägledningen mot arbetslivet börjar från dag ett i flyktingintroduktionen är till stora delar positivt för att en persons egen drivkraft ska tas till vara och för att den kompetens personen har med sig från sitt hemland fortfarande ska vara aktuell. Ett ökat fokus på arbetslinjen som medel för integration riskerar dock också att komma i konflikt med tanken om att personer ska kunna få ett arbete motsvarande sin kompetens. I takt med högre resultatkrav kan det ligga närmare till hands att styra in personerna mot de områden där det råder brist på arbetskraft.</p><p>Utifrån ett samhälleligt perspektiv kan vi se att ett ökat fokus på individens egen drivkraft är välbehövligt. Detta förutsätter dock att man också arbetar aktivt med att förbättra de strukturella förutsättningar som gäller för de utlandsfödda. Om inte riskerar istället en ökad betoning på individens eget ansvar att förstärka trenden mot en etniskt segmenterad arbetsmarknad.</p>

<p>Ungdomars attityder och värderingar gentemot politik är något som sedan årtionden tillbaka undersökts. Det finns undersökningar som visar att ungdomars politiska intresse minskar. Sociologen Ulrich Beck förklarar det minskade intresset som ett led i individualiseringsprocessen, vilket är teorin i föreliggande uppsats. Uppsatsen grundar sig på en enkätundersökning i tre städer, Stockholm, Norrköping och Skänninge. I varje stad har en klass i år 9 svarat på enkäten. Enkäten består av 13 frågor varav 12 är strukturerade och en fråga är öppen. Undersökningen visar att det finns ett politiskt intresse hos de ungdomar som deltog. Dock ligger intresset i andra politiska aktiviteter än de som traditionellt tillhör denoffentliga politiken som bland annat innefattar politiska partier. Ungdomarna deltar gärna i demonstrationer, namninsamlingar och bojkotter för att visa sin politiska åsikt. Undersökningens resultat tyder på att ungdomarna deltar i individualiseringsprocessen samt att den rådande politiska strukturen och ungdomarna glider isär. Fortsätter individualiseringen tills dagens ungdomar tillträder politiken kan en omorganisering av den politiska strukturen bli aktuell.</p>

<p>Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. </p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet. Den negativa trenden representeras av Smedjebacken och den positiva av Söderköping. </p><p>Studiens teoretiska ansats fokuserar kring aktör – strukturperspektivet och relationen stat – kommun. Det empiriska materialet baseras på tolv intervjuer som genomförts med politiker, tjänstemän, fackliga representanter och näringslivsrepresentanter. I undersökningen av kommunernas situationer har åtta potentiella förklaringsfaktorer använts: geografiskt läge, politiskt styre, offentlig ekonomi, befolkningens sammansättning, näringsliv och arbetsmöjligheter, samarbete, relation till staten samt värderingar och visioner hos kommunens ledare. </p><p>Resultaten visar att båda kommunerna har områden som fungerar bra och andra som kan åtgärdas. Samtliga åtta förklaringsfaktorer är av relevans i fråga om att förklara en kommuns situation, och det tillkommer även ytterligare element. Smedjebacken har en lång negativ trend, men ser en ljusning inom ekonomin. Det finns förhoppningar om befolkningstillväxt och ett utökat näringsliv, men det finns även mycket att åtgärda exempelvis vad gäller låneskulden. Smedjebacken har varit beroende av två stora arbetsgivare liksom av statlig hjälp. Söderköping med en positiv trend enligt urvalskriterierna har fått ekonomiska problem, men har fortfarande många fördelaktiga utvecklingsfaktorer som närheten till Norrköping, läget mitt i en arbetsmarknad och den positiva befolkningstillväxten. Den ljusa trenden i kommunen tenderar att vara beroende av flera faktorer som kommer av det geografiska läget. Fördelar som gör att verksamheter fungerar automatiskt kan medföra att kommuner är oförberedda inför eventuella framtida problem som står utanför de yttre faktorernas makt.</p>

<p>Situationen för många primärkommuner har varit ansträngd under en längre tid, bland annat på grund av en svår ekonomisk situation och negativ befolkningsutveckling. Kommunerna som ingår i Sundsvallsregionen utgör inget undantag. Samarbete mellan kommuner kan vara ett alternativ för att lösa dessa problem. Samarbetet i denna region innefattar sex kommuner i Mellansverige, Hudiksvall, Nordanstig, Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösands kommun. Dessa kommuner samarbetar för att utveckla och öka denna regions attraktionskraft vilket ska kunna vända trenden med en negativ befolkningsutveckling och även förbättra kommunernas ekonomiska situation.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga det regionala utvecklingssamarbetet i Sundsvallsregionen. Frågeställningarna har inriktat sig mot hur samarbetet ser ut mellan kommunerna, varför samarbetet startade och vilka hinder som upplevs finnas för samarbetet mellan kommunerna.</p><p>Undersökningen visar att samarbetet mellan kommuner ses som någonting naturligt för de inblandade i Sundsvallsregionen. Kommunerna har också samarbetat med varandra under en längre tid men det var i och med ett möte i oktober 2004 som kommunerna bildade Sundsvallsregionen. Samarbete sker i första hand runt infrastrukturen i regionen och kommunerna har enats om prioriteringar av vissa delar av infrastrukturen. Det är också kring infrastrukturen som kommunerna ser fördelen med att samarbeta. Tillsammans upplever kommunerna att de har en starkare röst gentemot statliga verk, departement och andra regioner. Storleken på regionen utgör en konkurrensfördel gentemot andra regioner och områden när det gäller att attrahera såväl människor som företag. Hindren för samarbetet i regionen är huvudsakligen tre. Det första hindret är den svenska organisatoriska uppdelningen i län och kommuner som medför svårigheter när samarbetet går över dessa gränser. Det andra hindret är att i ett samarbete gäller det för alla aktörer att hitta sin roll. I detta samarbete finns det tre olika typer av kommuner och då ska alla dessa hitta sin roll i samarbetet. Det tredje och sista hindret utgörs av det mentala hindret. Det mentala hindret finns hos människor som är en del i samarbetet och för att överbrygga detta hinder krävs tid och information till samtliga berörda för att resultatet av samarbetet ska bli det bästa möjliga.</p>

<p>Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap. · Studera hur två olika verktyg kan användas för att påverka detta, nämligen organisationskultur och organisationsstruktur. Genomförande: Både litteratur och empiri har studerats. Empirin har insamlats genom kvalitativa undersökningar i form av djupintervjuer med 36 personer i Sverige, England och Tyskland. Resultat: Resultaten består av en modell för överföring och skapande av kunskap i organisationer. I modellen ingår definitioner på kunskap, förutsättningar och hinder för överföring och skapande av kunskap, kultur och struktur som verktyg för att förbättra dessa processer.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om hur tre lärare uppfattar ett problembarn och hur de sedan väljer att bemöta och arbeta med dem. Syftet har varit att försöka hitta några metoder för hur man som lärare kan bemöta dessa barn och se vad man som lärare behöver kunna. Det har jag gjort genom att läsa litteratur som förklarar skolans och gruppens konstellation vilket jag i diskussionen satt i samband med lärarnas definition av problembarn och hur de väljer att jobba med dem. Min tyngdpunkt i undersökningen ligger i att se vad som gör att en elev blir ett problembarn och se hur man kan motverka att eleven blir eller förblir det. Vilket sätt man på bästa sätt bemöter dessa barn för att kunna göra något åt situationen.</p>

<p>Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att ständigt utveckla, förbättra och anpassa sig. Några aspekter som styrs och kontrolleras som är av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen är lärande, information samt kreativitet. Genom att studera två fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. </p><p>Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i två företag med olika förutsättningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vägar för företagen att förbättra förutsättningarna för lärande och kreativitet. </p><p>Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad på observationer och intervjuer i två fallföretag. </p><p>Resultat: Vi har i vår undersökning sett att brist på rutiner för hanterandet av information ofta leder till problem i kontakten med kunderna och påverkar de anställdas lärande och kreativitet negativt. Ovanstående problematik kan och bör hanteras olika av företag med skilda förutsättningar i det att de utgår från olika styrmetoder. Avgörande för företagets utgångspunkt är den verksamhet som bedrivs och de krav som omgivningen ställer på företagen. Förändringar bör ske i samråd med de anställda för att särkerställa delaktighet och motivation - något som krävs för en lyckad process.</p>

<p><p>Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egna</p><p>undervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det är</p><p>här de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes även</p><p>vara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang,</p><p>vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogisk</p><p>forskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skapar</p><p>planering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna i</p><p>skolan för undervisningen behövs aktuella studier.</p><p>Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolor</p><p>söktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer de</p><p>upplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val.</p><p>Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade att</p><p>planeringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer av</p><p>kontexter. I det teoretiska perspektivet i studien presenterades olika didaktiska</p><p>teorimodeller med syfte att hjälpa läraren att ta beslut i valsituationer. Fokus för dessa var</p><p>stoff, målformulering och reflektion över den egna praktiken.</p><p>Metoden som tillämpades i studien hade en kvalitativ ansats och karaktäriserades</p><p>som multipel fallstudie. Denna metod valdes för att få en fyllig redogörelse av lärarnas</p><p>undervisningsplanering samt tillgång till subjektiva faktorer (tankar, känslor och</p><p>önskningar) och en bredd av information.</p><p>Resultatet visade att dessa lärare inte använde sig av några specifika modeller för</p><p>att skapa sin undervisningsplanering. Anledningar till detta var den vikt lärarna lade vid</p><p>flexibilitet i planeringen då en stor påverkansfaktor utgjordes av eleverna och deras</p><p>socioekonomiska och kulturella miljö. Även lärarnas bedömning av elevers mognad och</p><p>dess samband med ålder spelade stor roll för utformningen av planeringen. Lärarna</p><p>påverkades även av en slags inre styrning då de resonemang de förde kring</p><p>undervisningsplanering var färgade av deras egna värderingar och personliga</p><p>erfarenheter. En övergripande slutsats utifrån undersökningen var att lärarens egen</p><p>personliga kontext utgjorde en stor påverkansfaktor i konstruktionen av</p><p>undervisningsplaneringen.</p></p>