Det här examensarbetet handlar om hur tre lärare uppfattar ett problembarn och hur de sedan väljer att bemöta och arbeta med dem. Syftet har varit att försöka hitta några metoder för hur man som lärare kan bemöta dessa barn och se vad man som lärare behöver kunna. Det har jag gjort genom att läsa litteratur som förklarar skolans och gruppens konstellation vilket jag i diskussionen satt i samband med lärarnas definition av problembarn och hur de väljer att jobba med dem. Min tyngdpunkt i undersökningen ligger i att se vad som gör att en elev blir ett problembarn och se hur man kan motverka att eleven blir eller förblir det. Vilket sätt man på bästa sätt bemöter dessa barn för att kunna göra något åt situationen.

Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att ständigt utveckla, förbättra och anpassa sig. Några aspekter som styrs och kontrolleras som är av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen är lärande, information samt kreativitet. Genom att studera två fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i två företag med olika förutsättningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vägar för företagen att förbättra förutsättningarna för lärande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad på observationer och intervjuer i två fallföretag. Resultat: Vi har i vår undersökning sett att brist på rutiner för hanterandet av information ofta leder till problem i kontakten med kunderna och påverkar de anställdas lärande och kreativitet negativt. Ovanstående problematik kan och bör hanteras olika av företag med skilda förutsättningar i det att de utgår från olika styrmetoder. Avgörande för företagets utgångspunkt är den verksamhet som bedrivs och de krav som omgivningen ställer på företagen. Förändringar bör ske i samråd med de anställda för att särkerställa delaktighet och motivation - något som krävs för en lyckad process.

Ungdomars attityder och värderingar gentemot politik är något som sedan årtionden tillbaka undersökts. Det finns undersökningar som visar att ungdomars politiska intresse minskar. Sociologen Ulrich Beck förklarar det minskade intresset som ett led i individualiseringsprocessen, vilket är teorin i föreliggande uppsats. Uppsatsen grundar sig på en enkätundersökning i tre städer, Stockholm, Norrköping och Skänninge. I varje stad har en klass i år 9 svarat på enkäten. Enkäten består av 13 frågor varav 12 är strukturerade och en fråga är öppen. Undersökningen visar att det finns ett politiskt intresse hos de ungdomar som deltog. Dock ligger intresset i andra politiska aktiviteter än de som traditionellt tillhör denoffentliga politiken som bland annat innefattar politiska partier. Ungdomarna deltar gärna i demonstrationer, namninsamlingar och bojkotter för att visa sin politiska åsikt. Undersökningens resultat tyder på att ungdomarna deltar i individualiseringsprocessen samt att den rådande politiska strukturen och ungdomarna glider isär. Fortsätter individualiseringen tills dagens ungdomar tillträder politiken kan en omorganisering av den politiska strukturen bli aktuell.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört? Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag. Vidare har vi som avsikt att beskriva och förklara hur internrevisorerna upplever att yrkesrollen och arbetsuppgifterna har förändrats under de senaste fem till tio åren. Vi ämnar även förklara orsaker till förändringen samt vilka konsekvenser den medfört för internrevisorerna. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sex internrevisorer som är medlemmar i Internrevisorernas förening intervjuades. Intervjuerna var semi-strukturerade där tre av intervjuerna genomfördes personligen och tre via telefon. Referensram: Referensramen behandlar begreppen revision, intern kontroll och internrevision. En redogörelse av internrevisionens struktur och rapportering, internrevisorns roll och arbetsuppgifter, revisionsformer, principer samt olika riktlinjer och lagar som påverkar internrevisorn görs. Institutionell teori som berör förändringar i organisationer samt tre tidigare studier inom internrevision beskrivs också. Slutsatser: Internrevision definieras av samtliga internrevisorer som en funktion som granskar och säkerställer organisationens interna kontroll samt ger förbättringsförslag. Idag utförs mer övergripande revision samt internrevisorerna är ge-nom sin rådgivning mer proaktiva. Orsaker till den förändrade rollen är bland annat regleringar och ökat utbildnings- och kompetenskrav. Konsekvenser av den förändrade rollen är att internrevisorerna blivit mer delaktiga i hela verksamheten samt att arbetsbördan ökat.

No description available.

The structural and magnetic properties of Fe/Co (001) and Fe/V (001) superlattices have been investigated. The thin film structures were deposited on MgO (001) substrates using a four source ultra-high-vacuum based sputtering equipment. Reflection high energy electron diffraction showed that the body-centered cubic phase of Co could be stabilized up to a thickness of about eight atomic monolayers. X-ray diffraction measurements confirmed that the Fe/Co superlattices were single-crystalline with a pure body-centered cubic structure. The crystalline quality and the interface profile were found to be strongly dependent on the growth temperature. Furthermore, the Fe/Co superlattices were also found to exhibit novel magnetic properties. The first order magnetic anisotropy constant for the body-centered cubic Co phase was determined to be negative with a magnitude of 110 kJ/m3. Magnetization and Mössbauer measurements showed that the Fe and Co magnetic moments in the superlattices were enhanced. Spin polarized neutron reflectometry proved that all the magnetic moments were collinear. The interlayer exchange coupling and the giant magnetoresistance effect in Fe/V superlattices were also studied. The strength of the coupling was found to be dependent on the thickness of the Fe and the V layers. This was also true for the giant magnetoresistance effect. Mössbauer measurements showed that the V-on-Fe interfaces (V deposited on Fe) were more abrupt and less diffuse than the Fe-on-V interfaces. Finally, the lattice parameters of a series of different Fe/V superlattices were determined by x-ray diffraction. The experimental lattice expansion was found to be in good agreement with a simple theoretical model.

Länsförsäkringar Värmlands behov av att förenkla och förbättra sin sajt samt den befintliga litteraturens brist på konkreta förslag till hur specifika sajter kan förbättras är grunderna till denna uppsats.

Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion. Inga markanta skillnader framkom mellan avgiftsbelagda och avgiftsbefriade utbildningar. Studien visade att den organisatoriska strukturen och processerna har en stor inverkan på arbetet och inlärningen i handledningen. Hur den organisatoriska strukturen och processerna kan användas på ett konstruktivt sätt diskuteras.

This thesis investigates the influence of wheelset structural flexibility and track flexibility on the vehicle-track dynamic interaction, mainly in terms of wheel-rail forces up to 200 Hz, using simulations and measurements. The previous knowledge in this field is first reviewed and summarized, then two case studies are selected for investigation. The first case study involves a locomotive running on a tangent track section at a speed of 140 km/h, while the second one deals with a newly designed motor coach running at two adjacent and tangent track sections with different track components and at speeds up to 280 km/h. For the locomotive case study, the wheelset dynamic properties are first investigated through experimental modal analysis (EMA) for a frequency range of 0-500 Hz, assuming free boundary conditions. The EMA results showed relatively low wheelset eigenfrequencies. A three-dimensional finite element (FE) model, which also includes the wheelset gear-box, is then developed and validated against the measurements for frequencies up to 200 Hz with good agreement. The FE results displayed a significant influence of the wheels’ flexibility on the wheelset’s total structural flexibility. In order to assure proper representation of the track flexibility the vertical and lateral dynamic track properties at a sleeper are measured through a special vehicle at standstill, and measured track irregularities are used. In the numerical simulations, the wheelset structural flexibility is introduced using the calculated eigenmodes above while so-called moving track models are used to model the track flexibility. The simulated wheel-rail forces are then validated against measured ones obtained from corresponding on-track measurements. Results from the simulations highlight the importance of proper track flexibility modelling and track data and also show a significant influence of the wheelset structural flexibility on the lateral track forces. For the motor coach case study, the wheelset dynamic properties are determined through numerical modal analysis using a rather simple FE model and a number of eigenmodes are then introduced in the simulations. The vertical and lateral track dynamic properties at selected track sections are measured using the standstill technique but rolling stiffness measurements, where the vertical track flexibility in the frequency range 5-50 Hz is measured continuously along the track, are also included. The track flexibility is introduced through moving track models. Measured track irregularity and vertical track roughness are also considered. Basic numerical simulations, where the calculated track forces are compared to measured ones, are first performed and followed by a set of parametric studies. The results display a significant influence of the track flexibility on vertical wheel-rail forces for frequencies above 80 Hz, with higher forces for the stiffer track (but weaker rails). The effect of wheelset structural flexibility on the lateral force is also confirmed. The parametric studies highlight the importance of track flexibility modelling and show that modifications of the vertical track receptance, motivated by uncertainties in the pertinent measurements, can improve the simulated forces. / QC 20100701

Bakgrund: Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper. Dessa kunskaper påverkar elevernas syn på sig själva som skribenter och denna självbild följer dem genom hela livet. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur lärare i skolår 3 säger att de arbetar med att kombinera språklig struktur och korrekthet med skrivlust. Metod: Vi har genomfört kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever från skolor i två kommuner. Intervjuerna med eleverna föregicks av en skrivövning för att göra situationen mer konkret för dem. Vi har tagit en fenomenografiskt inspirerad ansats för att genom det synliggöra intervjupersonernas tankar kring skrivutveckling. Efter transkriberingen av intervjuerna analyserades och kategoriserades materialet med utgångspunkt i våra teorier vilka grundar sig i Vygotskijs och Hallidays syn på språk och lärande. Resultat: I vår studie har det framkommit att det fria skrivandet har en stor roll då lärarna förknippar detta med elevers lust att skriva, och att lärarna ser mängden text som eleverna producerar som ett mått på deras skrivkunskaper. Lärarna är rädda att arbete med språklig struktur och korrekthet i elevernas texter kan hämma deras skrivlust, därför separeras detta arbete från elevernas skrivande till fristående övningar. Det kreativa skrivandet och en kvantitativ syn på kunskap dominerar på bekostnad av formella och mer kvalitativa kunskaper. Lärarna lyfter samtidigt fram vikten av att eleverna får möjlighet att skriva i olika genrer, för att få betryggande förkunskaper. Vi får dock inte några klara svar på olika genres betydelse och ser inget medvetet arbete med dessa. Studien visar att eleverna själva inser nyttan av att kunna skriva och de lyfter fram värdet av att behärska skrivandets alla regler. Eleverna framhåller förkunskapernas betydelse och det finns elever som menar att de inte får detta i det fria skrivandet. Vi har i vårt material försökt spåra två didaktiska tillämpningar, som representerar skilda synsätt på skrivundervisning, i lärarnas arbetssätt. Vi ser tydliga spår av framförallt skrivprocessen men även genrepedagogiken. Dock anser vi att lärarna inte strikt följer ett synsätt utan använder sig av fragment av tillämpningarna.