Denna studies syfte är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till att använda TAKK iförskolan. Eftersom många som arbetar med TAKK inte känner sig bekväma med attanvända sig av metoden så vill vi med denna studie ta reda på varför och belysa dennaproblematiken. Vi vill också undersöka vad det är som gör att TAKK inte hålls levandei verksamheten. Genom att göra intervjuer skall vi undersöka hur och varför pedagogeranvänder sig av TAKK i verksamheten. Även hur effekterna av TAKK beskrivs av bådepedagogerna och förskolechefer. Vi skall jämföra och analysera våra intervjusvar ochdärmed se om det finns likheter och skillnader i de olika svaren.Denna studie tar stöd i variationsteorin då den handlar om hur man ser lärandet som ettsätt att utveckla förmågor och kompetenser. Det framgår av denna studie att kollegialtlärande är en stor del av hur man arbetar för att hålla TAKK levande på avdelningarna.För att kunna analysera det empiriska materialet så använder vi centrala begrepp somförhållningssätt, kollegialt lärande och effekter i daglig verksamhet. Vi har även använtoss av poststrukturalismen som en teori som ser på lärandet som något rörligt ochföränderligt och de begrepp som är centrala inom denna teori är aktör, struktur, rhizomoch diskurs.I vårt analysarbete av empirin har vi hittat ett positivt förhållningssätt till vetskapen omatt TAKK är en bra metod som leder till ökad språkutveckling, men under vår analyshar vi hittat att de flesta pedagogerna känner sig stressade och osäkra på grund avbristande kunskap vilket framgår i studiens resultatdel. Vi har hittat skillnader mellanpedagogernas och förskolechefernas svar angående hur man använder sig av TAKK iförskolan, men en större samsyn på hur effekterna ser ut när man använder metoden.Slutsatsen är att TAKK är en metod som både pedagoger och förskolechefer vill arbetamed, men kunskapsbrist och brist på drivande pedagoger har betydelse för om TAKKanvänds eller inte i förskolan.

Sammanfattning Läroplanen revideras 2018 och undervisning förväntas nu ske på förskolearenor runt om i landet. I samband med kommande revidering 2018 ökar kraven på förskollärare att uppfylla de riktlinjer som formuleras i läroplanen, varav formuleringen gällande undervisning är relevant för föreliggande studie. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskolepersonals tal om undervisning samt talet om den verksamhet som i relation till undervisningsuppdraget ska bedrivas. För att få svar på syftet utför vi kvalitativa intervjuer med förskolepersonal vilka i föreliggande studie är förskollärare, barnskötare samt förskolechef. Intervjuerna ligger till grund för en tematisk analys. Studien grundar sig i Anthony Giddens struktureringsteori med ett socialkonstruktionistiskt synsätt samt relevant tidigare forskning inom området som rör undervisning. Den tidigare forskningen belyser även förskolepersonals resonemang om undervisning och revidering av läroplanen 2010. Struktureringsteorin bygger på att människor som aktörer har förmågan att skapa och omskapa sin vardagliga struktur som vidare förstås ur ett socialkonstruktionistiskt synsätt vilket innebär att ett samhälle är socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. I föreliggande studie har vi därför valt att analysera förskolepersonals berättelser och resonemang utifrån vald teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar förskolepersonals tal om undervisning i relation till den profession de har. Vad som framkommer är att tiden att bedriva undervisning i barngrupp inte upplevs vara tillräcklig samt att arbetet utanför barngrupp tar mer tid i relation till förskolans ökade krav på kvalité. Vidare uttrycks det av förskollärare att tidsbristen medför konsekvenser att uppfylla professionens fulla uppdrag i relation till läroplanen. Det framkommer också att förhållningssätt till begreppet undervisning kan sättas i relation till den fortbildning gällande undervisning i förskolan som förskolepersonal i föreliggande studie erbjuds via forsknings- och utvecklingsprogrammet. Vidare synliggörs huruvida begreppet undervisning kan appliceras i verksamheten vilket i resultatet visar sig ha att göra med förutsättningar beroende av ett större samhälleligt perspektiv. Verksamhetens ansvar och skyldigheter genemot samhället kan vidare kopplas till ett orsakssamband. Nyckelord: Aktör, educare, fortbildning, förskolepersonal, profession, struktur, undervisning

Title: “We are a team, we do this together” Subtitle: A qualitative study of how professionals experience the work in a addiction unit withinthe social services. The author: Sofia Kapple and My Holm. The purpose of our study is to investigate how at different levels in a social administration inthe field of addiction in Sweden experience the cooperation between and within the variousprofessions. We will also examine how the professionals are affected by the structure of thebusiness. The study was conducted with a qualitative approach consisting of five semistructured interviews with different professions in the business. The collected data has beenanalyzed with the help of a content analysis and based on the theoretical perspectives power,capacity of action and motivation it has generated in two main themes 1) Consensus within thebusiness is important and 2) The structure within the business is important. The results of thestudy showed that the collaboration worked well and that the professionals worked as a team tocreate and maintain a well-functioning business. It emerged that the municipality's smallergeographical size had a strengthening effect on cooperation and their capacity for action, ascloseness created opportunities for shared knowledge between colleagues. The structure of thebusiness had been reorganized, which directly affected the business, the reorganizationcontributed to new compositions of units and professional roles. The results showed that therewere both internal and external factors that affected the professionals. The internal factors werecooperation, communication and motivation and the external ones were leadership andstructure. The conclusion is that these factors are of crucial importance for how the respondentsexperience their capacity for action and cooperation. Keywords: Business, structure, capacity for action, communication and collaboration / Titel: ”Vi är ett lag, vi gör det här tillsammans” Undertitel: En kvalitativ studie om hur professionella upplever arbetet i en missbruksenhet inom socialtjänsten. Författare: Sofia Kapple och My Holm. Syftet med vår studie är att undersöka hur man på olika nivåer i en socialförvaltning inom området missbruk i Sverige upplever samarbetet mellan och inom de olika professionerna. Vi kommer även undersöka hur de yrkesverksamma påverkas av verksamhetens struktur. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats bestående av fem stycken semistrukturerade intervjuer med olika professioner i en verksamhet. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av en innehållsanalys och utifrån de teoretiska perspektiven makt, handlingsutrymme och motivation har det genererat i två stycken huvudteman 1) Samsyn inom verksamheten är betydelsefull och 2) Strukturen inom verksamheten är viktig. Studiens resultat visade att samarbetet fungerade bra och att de yrkesverksamma arbetade som ett team för att skapa och bibehålla en välfungerande verksamhet. Det framkom att kommunens mindre geografiska storlek hade en stärkande effekt på samarbetet och handlingsutrymmet då närheten skapade möjligheter till delad kunskap mellan kollegorna. Strukturen för verksamheten hade omorganiserats vilket direkt påverkat verksamheten och omorganiseringen bidrog till nya samansättningar av enheter och yrkesroller. Resultatet visade att det fanns såväl inre som yttre faktorer som påverkade de yrkesverksamma. De inre faktorerna var samarbete, kommunikation och motivation och de yttre var ledarskap och struktur. Slutsatsen är att dessa faktorer har en avgörande betydelse för hur respondenterna upplever sitt handlingsutrymme och samarbete. Nyckelord: Verksamhet, struktur, handlingsutrymme, kommunikation samt samarbete.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur mitt låtskrivande påverkas när jag använder mig av fyra olika metoder som utgångspunkt när jag skriver låtar.  Syftet med arbetet var att undersöka vilken metod som fungerade bäst för mig och som gav mig det resultatet jag ville ha. Jag har skapat fyra olika metoder där struktur och regler har använts i mindre och högre grad. Metoderna skiljer sig åt men kan enklast förklaras med att de utgår från piano med få regler, från dator med få regler, från piano med fler regler eller från dator med fler regler.  Jag har använt mig av olika referenslåtar inom genren pop för att se till att mina låtar resulterar i ett modernt popliknande sound. Kontinuerligt under arbetets gång har jag antecknat min process i en loggbok samt i röstmemon på mobilen. Alla metoder hade sina för- och nackdelar men jag upplevde att metoderna med mer struktur och fler regler var lättare att använda och gav mig ett bättre resultat än vad de andra metoderna gjorde. I efterhand är det intressant att reflektera över tiden som jag lade ned på text och melodi gentemot arrangemang beroende på vilken metod jag använde mig av. Jag inser nu att alla delar i en låt är lika viktiga.

Perylene bisimide (PBI) dyes are a widely used class of industrial pigments, and currently have gained significant importance for organic-based electronic and optical devices. Structural modification at the PBI core results in changes of the optical and electronic properties, which enable tailored functions. Moreover, the aggregation behavior of PBIs is alterable and controllable to achieve new materials, among which organogels are of particular interest because of their potential for applications as supramolecular soft materials. In this work, new PBI-based organic gelators were designed, synthesized, and characterized, and the aggregation behaviors under different conditions were intensively studied by various spectroscopic and microscopic methods. In chapter 2, a brief overview is given on the structural and functional features of organogel systems. The definition, formation and reversibility of organogels are introduced. Some examples on dye based organogel are selected, among which PBI-based organogelators reported so far are especially emphasized. Some basic knowledges of supramolecular chirality are also overviewed such as characterization, amplification, and symmetry breaking of the chiral aggregates. According to our former experiences, PBIs tend to form aggregates because the planer aromatic cores interact with one another by pi-pi interaction. In chapter 3, a new PBI molecule is introduced which possesses amide groups between the conjugated core and periphery alkyl chains. It is found that well oriented aggregates are formed by hydrogen bonding and the pi-pi interaction of the cores. These interactions enable the aggregates to grow in one-dimension forming very long fibers, and these fibers further intercross to 3D network structures, e.g., organogels. In comparison to the very few PBI-based gelators reported before, one advantage of this gelator is that, it is more versatile and can gelate a wide range of organic solvents. Moreover, the well-organized fibers that are composed of extended π-stacks provide efficient pathways for n-type charge carriers. Interestingly, AFM studies reveal that the PBI molecules form well-defined helical fibers in toluene. Both left-handed (M) and right-handed (P) helicities can be observed without any preference for one handedness because the building block is intrinsically achiral. In chapter 4, we tried to influence the M/P enantiomeric ratio by applying external forces. For example, we utilized chiral solvents to generate chiral aggregates with a preferential handedness. AFM analysis of the helices showed that a enantiomeric ratio of about 60: 40 can be achieved by aggregation in chiral solvents R- or S-limonene. Moreover, the long aggregated fibres can align at macroscopic level in vortex flows upon rotary stirring In chapter 5, bulky tetra-phenoxy groups are introduced in the bay area of the PBI gelator. The conjugated core of the new molecule is now distorted because of the steric hindrance. UV/Vis studies reveal a J-type aggregation in apolar solvents like MCH due to intermolecular pi-pi-stacking and hydrogen-bonding interactions. Microscopic studies reveal formation of columnar aggregates in apolar solvent MCH, thus this molecule lacks the ability to form gels in this solvent, but form highly fluorescent lyotropic mesophases at higher concentration. On the other hand, in polar solvents like acetone and dioxane, participation of the solvent molecules in hydrogen bonding significantly reduced the aggregation propensity but enforced the gel formation. The outstanding fluorescence properties of the dye in both J-aggregated viscous lyotropic mesophases and bulk gel phases suggest very promising applications in photonics, photovoltaics, security printing, or as fluorescent sensors. In chapter 6, we did some studies on combining PBI molecules with inorganic gold nanorods. Gold nanorods were synthesized photochemically. By virtue of the thioacetate functionalized PBIs, the rods were connected end to end to form gold nanochains, which were characterized by absorption spectra and TEM measurement. Such chromophore-nanorod hybrids might be applied to guide electromagnetic radiation based on optical antenna technology.

För att numeriska uttryck inte ska tolkas på olika sätt finns det så kallade prioriteringsregler som bestämmer räkneoperationers ordningsföljd. Matematikdidaktisk forskning har dock visat att elever har svårigheter att följa prioriteringsregler och strukturer i matematiska uttryck. Eleverna tenderar att följa okonventionella regler som helt enkelt är egenkonstruerade. Denna studie är en re-analys av data från en tidigare studie och syftar till att undersöka hur elever i årskurs 5 strukturerar och bokför sina beräkningar av numeriska uttryck där prioriteringsregler behöver tillämpas. Data för studien är lösningar från 123 elever, vilket innehåller svar på fyra olika uppgifter presenterade på ett arbetsblad, alltså totalt 492 elevlösningar. Analysen utgår från vad tidigare forskning har visat för tendenser elever har när de beräknar numeriska uttryck. Dessa beteenden har sedan grupperats i olika aspekter för att finna likheter och skillnader i hur elever tar sig an matematiska operationer. Deltagarna utgjordes av elever från fem olika skolor. Genom analysen kunde det identifieras att elever följde prioriteringsregler på kvalitativt skilda sätt och att många gjorde detta på ett inkonsekvent vis genom de fyra uppgifterna. Flertalet av deltagarna visade brister i att strukturera beräkningar på ett konventionellt vis. Orsaken kan diskuteras i att härstamma från att eleverna saknar något som i internationell matematikdidaktisk forskning kallas för ”structure sense”, vilket innebär en förståelse av matematiska strukturer. / For numerical expressions not to be interpreted in different ways, there are so-called order of operations that determine the order of arithmetic operators. In mathematics didactic research, it has been displayed that pupils have difficulty following arithmetic rules and structures in mathematical expressions. Pupils tend to follow unconventional rules that are simply self-constructed. This study is a re-analysis of data from a previous study and aims to investigate how pupils in year 5 structure and keep track of calculations of numerical expressions where rules for the order of operations needs to be applied. The data analysis is based on solutions from 123 pupils on four different tasks, thus 492 solutions in total. The participants were pupils in year 5 from five different Swedish schools. The analysis is based on what previous research has shown that tendencies pupils have when they calculate numerical expressions. These behaviors have then been grouped into different aspects to find similarities and differences in how pupils approach mathematical operators. Through the analysis, it could be identified that pupils followed arithmetic rules in qualitatively different ways and that many did so in an inconsistent manner through the four tasks. Actually, most participants could not structure their calculations in a conventional way. The reason can be discussed that it descends from the fact that the pupils lack something which in international mathematics didactic research is called “structure sense”, which means an understanding of mathematical structures.

Efter pandemin har det hybrida arbetet blivit allt vanligare på arbetsmarknaden. Det hybrida för med sig nya sätt att kommunicera, leda och känna gemenskap till sina kollegor. Hur ska arbetsgivare i framtiden genomföra sin onboardingprocess i hybrida former för att möta dessa nya sätt, och vad blir extra viktigt med en sådan förändring? Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av onboardingprocessen i en hybrid organisation, detta gjordes genom en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att ledarskap, struktur och gemenskap är centrala delar för en lyckad onboardingprocess i en hybrid organisation. Dessa delar skapade tillsammans de bästa förutsättningarna för en nyanställd, när den kliver in på arbetsplatsen. Genom att redan före anställningens början få ett strukturerat schema visste den nyanställde vad som förväntas den första tiden, samt hur den skulle se ut. Strukturen kombinerat med ett tydligt ledarskap skapade de bästa förutsättningarna för att den nyanställde snabbt skulle bli en del av organisationen. Detta gav även förutsättningar för gemenskap i arbetsgruppen, som är en viktig del för att den nyanställde ska trivas och vilja stanna kvar på arbetsplatsen. Ledarskap, struktur och gemenskap måste samspela med varandra och är avgörande för en lyckad onboarding.

Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer. Vi fann att lärares användande av digitala verktyg i stor utsträckning berodde på de fysiska möjligheterna, den upplevda nyttan samt ifall läraren hade en så kallad karriärstjänst. De skillnader som vi fann mellan olika lärare kan delvis förklaras av hur den enskilda läraren upplever nyttan av digitala verktyg samt hur bunden den aktuella läraren upplever sig vara av skolledningens ambitioner. / Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer. Vi fann att lärares användande av digitala verktyg i stor utsträckning berodde på de fysiska möjligheterna, den upplevda nyttan samt ifall läraren hade en så kallad karriärstjänst. De skillnader som vi fann mellan olika lärare kan delvis förklaras av hur den enskilda läraren upplever nyttan av digitala verktyg samt hur bunden den aktuella läraren upplever sig vara av skolledningens ambitioner.

Syftet med följande studie är att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna få en god lärandemiljö med avseende på bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven på eleverna att kunna planera och strukturera självständigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom.Rapporten inleds med en genomgång av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och områden. Denna genomgång ligger till grund för vår teori och vidare för vår analys.Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som är lämpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som använts i arbetet är kvalitativa intervjuer samt observationer. Intervjuer har gjorts med pedagoger vid tre olika skolor samt samtal med elever vid två utav skolorna.I resultatet presenteras intervjufrågor med efterföljande svar samt observations-anteckningar. Dessa resultat analyseras sedan utifrån våra frågeställningar i analyskapitlet. Genom våra resultat kommer vi fram till att struktur och bemötande är viktiga delar i undervisningen för elever med Aspergers syndrom.Alla intervjupersoner är positiva till vår studie och utvecklingsarbetet för elever med Aspergers syndrom.

Arbetet ger en översikt av hur Reading Recoverymetoden fungerar i några svenska skolor. Med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har vi fått fram de resultat som visar vilka likheter och skillnader det finns hos de pedagoger som arbetar med Reading Recoverymetoden. / Reading Recovery - How is the method used for children with literacy difficulties in some Swedish schools?