På dagens marknad måste företagen kunna möta både de yttre och inre kraven som ställs på marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad står inför förändrade yttre krav är Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omständigheter från kunder, marknadsförhållanden och ägarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill säga en tillfredställd personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar både ägarna och de anställda? En teori som hävdar att det går att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benämns: empowerment. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett empowermentperspektiv analysera hur några lokala chefer på Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt. Empowermentbegreppet operationaliserades till att gälla tre nycklar angående ”information”, ”gränser/riktlinjer” och ”självgående lag”. Utifrån dessa områden intervjuades produktionschefer på fem lokala brevbärarkontor om Postens personalpolitik. Forskningsstrategin som användes har en kvalitativ inriktning. Undersökningsdesignen bestod av en fallstudie. Forskningsansatsen är deduktiv i förhållandet mellan teori och empiri. Syftet är dock inte att bekräfta eller falsifiera en hypotes utan istället söka en ökad förståelse för hur empowerment som begrepp tar sig uttryck i Postens personalpolitik. Slutsatserna för dessa fem postkontor visade bland annat att Posten har påbörjat detta förändringsarbete för att anpassas till de yttre kraven, men har en del kvar att jobba med i de inre kraven. Framtidens brevbärare behöver utvecklas framförallt i sitt arbetssätt. Det nya processtänket förutsätter att man behärskar flera moment. Posten har möjligtvis en viss strukturell empowerment, då deras nya arbetssätt är tänkt att ge medarbetarna större ansvar och mer handlingsutrymme så de kan agera mer självgående. Det finns dock brister i det psykologiska empowerment. Alla nycklar är ett måste för att uppnå empowerment. Nyckel 3 är inte uppfylld på grund av att brevbärarna inte förstått sin roll (nyckel 2) tillfullo. De kan dock komma att förstå sin roll om denna tydliggörs med riktig och nyttig information (nyckel 1).

På dagens marknad måste företagen kunna möta både de yttre och inre kraven som ställs på marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad står inför förändrade yttre krav är Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omständigheter från kunder, marknadsförhållanden och ägarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill säga en tillfredställd personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar både ägarna och de anställda? En teori som hävdar att det går att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benämns: empowerment. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett empowermentperspektiv analysera hur några lokala chefer på Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt. Empowermentbegreppet operationaliserades till att gälla tre nycklar angående ”information”, ”gränser/riktlinjer” och ”självgående lag”. Utifrån dessa områden intervjuades produktionschefer på fem lokala brevbärarkontor om Postens personalpolitik. Forskningsstrategin som användes har en kvalitativ inriktning. Undersökningsdesignen bestod av en fallstudie. Forskningsansatsen är deduktiv i förhållandet mellan teori och empiri. Syftet är dock inte att bekräfta eller falsifiera en hypotes utan istället söka en ökad förståelse för hur empowerment som begrepp tar sig uttryck i Postens personalpolitik.   Slutsatserna för dessa fem postkontor visade bland annat att Posten har påbörjat detta förändringsarbete för att anpassas till de yttre kraven, men har en del kvar att jobba med i de inre kraven. Framtidens brevbärare behöver utvecklas framförallt i sitt arbetssätt. Det nya processtänket förutsätter att man behärskar flera moment. Posten har möjligtvis en viss strukturell empowerment, då deras nya arbetssätt är tänkt att ge medarbetarna större ansvar och mer handlingsutrymme så de kan agera mer självgående. Det finns dock brister i det psykologiska empowerment. Alla nycklar är ett måste för att uppnå empowerment. Nyckel 3 är inte uppfylld på grund av att brevbärarna inte förstått sin roll (nyckel 2) tillfullo. De kan dock komma att förstå sin roll om denna tydliggörs med riktig och nyttig information (nyckel 1).

<p>Tidigare studier har visat att bristen på strukturell empowerment på vårdavdelning ofta leder till försämrad personalhälsa, sämre arbetsmiljö och mindre samarbete med kollegor samt högre grad av utmattningssymtom. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av strukturell empowerment vid en akut kirurg- och ortopedavdelning, samt att undersöka om det finns några skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors skattning av strukturell empowerment. Ytterligare ett syfte var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetstillfredsställelse samt att reliabilitetstesta ett instrument som mäter strukturell empowerment. Data gällande strukturell empowerment samlades in med instrumentet Condition of Work Effectiveness Questionnaire (CWEQ och CWEQ II) och data gällande arbetstillfredsställelse samlades in med en studiespecifik fråga. Femtioen enkäter delades ut, 43 personer svarade vid första mätningen och 39 personer vid andra mätningen. Huvudresultatet visade att personalens upplevelse av strukturell empowerment var medelmåttig. Sjuksköterskor skattade strukturell empowerment statistiskt signifikant högre jämfört med undersköterskor. Åttioen procent (n 35 av 43) av personalen upplevde arbetstillfredsställelse som bra eller mycket bra. Instrumentets reliabilitet, test-retest var r 0,40-0,86 och Cronbach Alpha 0,57-0,91. Slutsatserna är att personalen upplevde medelmåttig strukturell empowerment och att psykometriska data, test-retest och Cronbach Alpha, för den Svenska versionen av CWEQ och CWEQ II är i stort acceptabla.</p>

Tidigare studier har visat att bristen på strukturell empowerment på vårdavdelning ofta leder till försämrad personalhälsa, sämre arbetsmiljö och mindre samarbete med kollegor samt högre grad av utmattningssymtom. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av strukturell empowerment vid en akut kirurg- och ortopedavdelning, samt att undersöka om det finns några skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors skattning av strukturell empowerment. Ytterligare ett syfte var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetstillfredsställelse samt att reliabilitetstesta ett instrument som mäter strukturell empowerment. Data gällande strukturell empowerment samlades in med instrumentet Condition of Work Effectiveness Questionnaire (CWEQ och CWEQ II) och data gällande arbetstillfredsställelse samlades in med en studiespecifik fråga. Femtioen enkäter delades ut, 43 personer svarade vid första mätningen och 39 personer vid andra mätningen. Huvudresultatet visade att personalens upplevelse av strukturell empowerment var medelmåttig. Sjuksköterskor skattade strukturell empowerment statistiskt signifikant högre jämfört med undersköterskor. Åttioen procent (n 35 av 43) av personalen upplevde arbetstillfredsställelse som bra eller mycket bra. Instrumentets reliabilitet, test-retest var r 0,40-0,86 och Cronbach Alpha 0,57-0,91. Slutsatserna är att personalen upplevde medelmåttig strukturell empowerment och att psykometriska data, test-retest och Cronbach Alpha, för den Svenska versionen av CWEQ och CWEQ II är i stort acceptabla.

Inom den personaltäta och snabbföränderliga detaljhandelsbranschen ökar medarbetarnas behov av att inkluderas i beslutsfattande och ta mer ansvar. Detta väcker frågor om hur organisationer arbetar med att skapa mening, öka inflytande och ansvar för att främja medarbetarskap. Syftet med studien är att undersöka hur stora organisationer inom detaljhandelsbranschen på den svenska marknaden går till väga för att styra mot ett stärkt medarbetarskap och ett ökat ansvar hos medarbetare. Studiens analysmodell utgick från strukturell och psykologisk empowerment ur ett organisatoriskt perspektiv för att undersöka medarbetarskapandet. En kvalitativ metod användes för insamling av empiri. Primärdata utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från två organisationer inom detaljhandelsbranschen och sekundärdata i form av interna styrdokument. Resultatet visar på flera metoder för hur organisationerna stärker medarbetarskapet och ger mer ansvar till medarbetarna, samtidigt som organisationerna har tydliga förväntningar på hur medarbetarna förväntas agera. Organisationerna lyckas således styra för att stärka medarbetarskapet.

Sveriges arbetsmarknad står inför utmaningar då framtidens arbeten förväntas ersättas av mer komplexa tjänster som följd av att samhället blir mer högteknologiskt. Denna näringslivsförändring förväntas vidare generera högre krav på anställda till att bli mer självgående, flexibla och kompetenta – samtidigt förväntas organisationer möjliggöra detta för sina anställda. Denna näringslivsförändring går att koppla till begreppet och management-tekniken empowerment, som syftar till att anställda ska få möjlighet till större delaktighet genom ökade befogenheter och därigenom generera positiva utfall för anställda såväl som organisationer. Kunskapen inom empowerment består övervägande av internationell forskning och främst av kvantitativa data. Vi har därför identifierat ett kunskapsglapp i litteraturen som avser självledandet och empowerment i en svensk kontext. Studiens frågeställningar går ut på att undersöka hur dagens självledande anställda, det vill säga anställda som jobbar i en kontext av empowerment, upplever behovet av en chef och vilket stöd de eventuellt känner att de behöver.    För att besvara våra frågeställningar genomförde vi en kvalitativ fallstudie hos en ledande aktör inom fastighetsbranschen som nyligen genomgått en omorganisering med syfte att öka kunskapsnivån hos de anställda och därigenom skapa självledande anställda. Det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med anställda inom olika befattningar som före och efter omorganisering har blivit självledande.    Det empiriska materialet analyserades med förankring i teorin om empowerment. Resultat visar att majoriteten av informanterna upplever ett behov av en chef. Behovet vi har identifierat hos informanterna har analyserats på både mikro- och makronivå. Sammantaget handlar det om ett behov av att chefen tydliggör riktlinjer avseende anställdas arbetsroller och arbetsuppgifter. Men likaväl grundar sig behovet i mjuka värden – så som att chefen ska vara lyhörd, relationsskapande, engagerad och hjälpa de anställda med deras utveckling.

Empowerment betyder makt och att ha förmågan att ha kontroll över sitt eget liv. Empowerment används inom många olika verksamheter såsom vården, utbildning och ekonomi. Begreppet kan användas av alla som på något sätt arbetar med att hjälpa människor både inom den privata och offentliga sektorn. Det är därför av intresse att undersöka vad som är betydelsefullt för att sjuksköterskor ska känna empowerment. / Empowerment means power and the ability to have control over one’s own life. Empowerment is used in many different sectors such as healthcare , education and economics. Empowerment can be used by anyone who in any way works to help people in both private and public sectors. It is therefore of interest to investigate what is important for nurses to feel empowerment.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att ur ett ledar- och medarbetarperspektiv undersöka om och i så fall hur ett tillverkningsföretag tillämpar empowerment i deras styrning. Vi vill även ge förslag på hur tillverkningsföretaget kan vidareutveckla empowerment. Metod: Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med totalt 11 individer från ett tillverkningsföretag. 7 av intervjuerna var med anställda med chefsposition och resterade intervjuer var med medarbetare. I analysen har medarbetarnas och ledarnas svar från intervjuerna jämfört med varandra, där sekundärdata har vävts in. Resultat och slutsats: Resultatet från vår studie visar att företaget tillämpar empowerment i deras styrning. Det undersökta företaget har med hjälp av teknikerna strukturell- och psykologisk empowerment skapat en arbetsmiljö där empowerment är närvarande. Den första slutsatsen som vi kan ta är att tillverkningsföretaget har anpassat empowerment till deras bransch och organisation. Den andra slutsatsen är att det förekommer brister, som t.ex. stöd, möjligheter, påverkan m.fl. inom strukturell och psykologisk empowerment. Examensarbetets bidrag: Vår studie bidrar till att företagsledare inom tillverkningsindustrin, samt andra branscher, får en tydligare riktlinje eller lärdom vid tillämpningen av empowerment i deras styrning. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att göra liknande studie i samma bransch, men fokus på ett mindre företag eller företag utomlands. Ett annat förslag är att göra ett kompletterade studie inom ett tillverkningsföretag med fokus på andra tekniker inom empowerment än vad vi har undersökt. / Aim: The aim of this study is to investigate whether and if so, how a manufacturing company applies empowerment in their governance, from a leader and employee perspective. We also strive to be able to give suggestions on how the company can increase the degree of empowerment in their governance. Method: We conducted semi-structural interviews with a total of 11 employees from a manufacturing company. 7 of the interviews were with employees with leader positions and the remaining interviews were with employees. In the analysis, the employees 'and managers' responses from the interviews have been set against each other, where secondary data has been woven in. Results and conclusions: The results from our study show that the company applies empowerment in their management. With the help of the techniques of structural- and psychological empowerment, the studied company has created an environment where empowerment is present. The first conclusion that we can draw is that the manufacturing company has adapted empowerment to their industry and organization. The second conclusion is that there are shortcomings, such as support, opportunities, influence, etc. in structural- and psychological empowerment. Contribution of the thesis: Our study contributes to leaders in manufacturing industry, as well as other industries, gaining a clearer guideline or knowledge in application of empowerment in their governance. Suggestions for future research: Suggestions for further research are to do a similar study in the same industry, but to examine smaller companies or abroad companies. Another suggestion is to make a supplementary study within a manufacturing company with a focus on other techniques in empowerment than those we have studied.