Specialundervisning och nivågruppering i matematik har inte så stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vår skollag (2010:800) gör gällande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgångspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i år två under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjälp av strukturerad undervisning kan ge effekt på elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talområde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fältexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fältanteckningar och diagnoser.  Observationerna och fältanteckningarna visar ett exempel på hur strukturerad intensivundervisning kan planeras och diagnosernas resultat indikerar på att strukturerad intensivundervisning i aritmetik med ett inkluderande perspektiv har positiv effekt på elevernas automatisering. / Special education and abilitygrouping in mathematics have not shown a great effect (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) and our Education Act (2010:800) argues that students should be taught in the frame of the class. The study was based on this knowledge, which was conducted with 21 students in their second year for nineteen lessons. The aim was to see if intensive teaching has any effect on students´ procedural fluency of counting addition and subtraction within the numberrange 0-20. The study was conducted as an experimental design of fieldexperiments and the methods in the study were participant observation, fieldnotes and diagnoses. The observation and the fieldnotes show an example of how structured intensive teaching can be planned and the results of the diagnoses indicate that structured intensive teaching in aritmetic in an inclusive perspective has a positive effect on students´ procedural fluency.

Syftet med studien är att undersöka om elevers medvetenhet om kopplingen mellan fonem (språkljud) och grafem (bokstav) kan påverkas av intensivträning med FonoMix Munmetoden under 20 lektionstillfällen. Studien syftar också till att undersöka hur elevers avkodningsförmåga kan utvecklas av denna fonologiska multisensoriska läsinlärningsmetod.    Interventionsstudien är kvasi-experimentell, då en grupp tränar med metoden medan en annan grupp deltar i ordinarie läsundervisning i klassrummet. Urvalet görs genom att elever i årskurs 1 utför tester. De elever vars avkodningsförmåga ligger lägre än målnivå för årskurs 1 lottas in i en interventionsgrupp och en jämförelsegrupp. I interventionsstudien deltar sammanlagt 24 elever i årskurs 1 från två F-6 skolor inom samma kommun. Interventionsgruppen består av 12 elever, varav 6 elever från respektive skola. Interventionen innebär 30 minuters intensivträning vid sammanlagt 20 lektionstillfällen. Jämförelsegruppen består också av 12 elever, varav 6 elever från respektive skola, som deltar i ordinarie läsundervisning i klassrummet. Inom ramen för studien genomförs för- och eftermätningar av fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, avkodning samt nonsensordsläsning.  Resultatet visar att intensivträning med FonoMix Munmetoden under 20 lektions-tillfällen fördelat på 4–5 veckor påverkar elevernas avkodningsförmåga i positiv riktning.

Syftet med denna studie är att identifiera möjliga framgångsfaktorer och utmaningar i lärares och speciallärares arbeten med elevernas läs- och skrivinlärning i projektet Bästa starten. Syftet är också att undersöka hur EHT kan stödja arbetet i klassrummet samt hur speciallärares kompetens tillvaratas i projektet. Studien syftar även till att undersöka vilka delar av projektet pedagogerna kommer ta med sig i sin fortsatta undervisning. Jag har genomfört 11 kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer, varav en med skolpsykolog, fyra med speciallärare och sex med pedagoger som har arbetat med projektet Bästa starten. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. I intervjuerna framgår att Bästa starten handlar om att varje elev ska få en så bra skolstart som möjligt. Pedagogerna utvecklar och arbetar med ett inkluderande och differentierat arbetssätt i klassrummet med stöd av Elevhälsoteamet. I analysen framkom fyra teman; Upprepning och reflektion, Förebygga som speciallärare, Samverkan mellan Elevhälsoteam och pedagoger samt Metoder som upplevs gynna läs- och skrivinlärningen. En slutsats är att samverkan mellan EHT, speciallärare och pedagoger upplevs som gynnsamt för det förebyggande arbetet i klassrummet och den tidiga läs- och skrivinlärningen. Med hjälp av hög struktur, upprepning och korta arbetspass är upplevelsen att även de svaga eleverna får en chans att följa med i klassrumsundervisningen och en möjlighet att uppleva självförtroendet växa i takt med att de lär sig läsa och skriva. Upprepning och reflektion kan dock ses som både framgångsfaktorer och utmaningar av pedagoger och speciallärare.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning samt vikten av god och relevant kompetens i arbetet med främjande aktiviteter för elevers läsutveckling. Studien baseras på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med 15 informanter från tre olika skolor från tre olika kommuner. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån tre teman: tidig läsundervisning, kartläggning och bedömning samt kompetens och erfarenhet. I resultatet framgår att skolorna lägger stor vikt vid att elever redan i förskoleklass ska bli fonologisk medvetna samt att avkodning har en avgörande roll i den tidiga läsundervisningen. På skolorna framkommer ett större fokus på avkodning än på språkförståelse som enligt teorin The Simple View of Reading är beroende av varandra för att eleverna ska kunna utveckla en god läsförmåga. Studien visar även vikten av en god kompentens och ett strukturerat arbetssätt i undervisningen för att främja en god läsutveckling. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet för förskoleklass, Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och standardiserade test är viktiga verktyg för att följa läsundervisningens kvalitet. Resultat och efterföljande analyser av nationella kartläggnings-material och bedömningsstöd ger även skolorna en bild över vad skolan behöver utveckla i den tidiga läsundervisningen. Samtliga skolor tar del av aktuell forskning och säkerställer kompetensutveckling som främjar tidig läsundervisning.