Syftet är att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hälsa med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i åtta klasser, både på studie- och yrkesförberedande program och på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i vilka faktorer som påverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hälsa 1 och om det fanns några likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i undervisningen i idrott och hälsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att både inre och yttre motivationsfaktorer påverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hälsa. Lektionsinnehåll och bra betyg är två av de främsta motivationsfaktorerna som genererar den höga närvaron och positiva inställning som ämnet i många fall inger. De elever som inte alltid upplever ämnet idrott och hälsa som positivt och viktigt anger orsaker som att ämnet ibland känns onödigt och inte alltid så seriöst. Utifrån resultatet kan den största skillnaden mellan de jämförda grupperna utläsas på frågan om motiverande lektionsinnehåll. Majoriteten pojkar samt elever på de studie- och yrkesförberedande programmen anser att bollspel är den mest motiverande aktiviteten samtidigt som flickorna anser att den främsta motiverande aktiviteten är styrka och kondition. Roligare lektioner samt ett mer varierat lektionsinnehåll anges som de främsta faktorerna som skulle motivera eleverna mer.

<p>Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962. Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred-ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk-ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program. Den teoretiska grunden till uppsatsen är främst hämtad från Pierre Bourdieus forskning kring utbild-ning och samhälleliga strukturer. Resultatet av undersökningen visar främst att snedrekryteringen till gymnasieskolans teoretiska program är gällande på den gymnasieskolan i X-kommun än i dag.</p>

Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962. Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred-ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk-ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program. Den teoretiska grunden till uppsatsen är främst hämtad från Pierre Bourdieus forskning kring utbild-ning och samhälleliga strukturer. Resultatet av undersökningen visar främst att snedrekryteringen till gymnasieskolans teoretiska program är gällande på den gymnasieskolan i X-kommun än i dag.

The aim of this study has been to broaden the understanding of the opportunities and challenges ofcitizenship education by analyzing Civics teachers' experiences of translating their perceptions ofthe mission into practice on academic and vocational programmes. More precisely, the broadeninghas been accomplished through describing similarities and differences between the conditions onthe basis of qualitative interviews with three teachers. Furthermore, descriptions have been formedthrough the use of a theoretical framework consisting of Gert Biesta's socialization, qualification,and subjectification dimensions on one hand, and frame factor theory on the other. The findings of the study suggests that two of the teachers emphasize socialization, allemphasize qualification and two emphasize subjectification. Within the qualification dimension, adistinction was noted between external means (referring to contextually bound ways of participationand influence), which are related to socialization, and internal means (referring to factualknowledge, perspective-taking and critical thinking), which are related to subjectification. Theframe factor analysis of the teachers' experiences indicated that one participant emphasizes inparticular the similarities in the challenge of realizing socializing elements and external means as aresult of existing pedagogic frame factors; most notably the factually oriented curriculum. Regarding differences, which are substantially more prominent, it emerged that opportunities areprimarily linked to academic programmes while challenges are linked to vocational programmes. At academic programmes, there were particularly better opportunities for qualification interms of internal means (especially factual knowledge) as a result of student-related frame factorssuch as a positive attitude towards studies and the subject. The results suggest that these factors canbenefit both qualification and subjectification, if these are combined. Other student-related factorssuch as willingness to speak and subject-relevant prerequisites emerge as valuable resources forqualification and subjectification amongst students at vocational programmes, but they are in somerespects also prevented from being sufficiently utilized. Willingness to speak is prevented byresource-related frame factors such as lack of time in combination with pedagogic frame factorssuch as a substance-rich curriculum, while subject-relevant prerequisites are prevented bydeficiencies in the linguistic knowledge of students with immigrant backgrounds.

This study focuses on tests and assessment in social science in the upper secondary school in Sweden. Testing has an effect on how students learn and on the information and knowledge they retain. Different forms of examination encourage different styles of learning and the type of test used also influence the perception students have on a subject. From a didactical perspective, based on a curriculum theory, the aim of this study is to examine teacher constructed tests and to analyze the construction and different reflections on the school subject social science. The tests analyzed are compared with the content of the formal curriculum. The findings indicate that the tests contain only a few of the goals in the formal curriculum. The curriculum does not seem to have a major influence on the setting of the test and its content. It is rather some kind of subject tradition that appears in the examinations. The dominant subject fields are political science and economics. Three subject profiles were found in the tests. The students are expected to orientate themselves with the subject and learn some basic facts. However, there are also questions which give the students opportunities to analyze different phenomenon and discuss several issues. The tests vary, for example in theoretical programs the content requires students to use the factual knowledge rather than rote learning. The questions are more theoretical and advanced compared with the tests that have been used within vocational programs.