Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka vad yrkeslärare grundar sin bedömning och betygssättning på i yrkesämnet, hur de väljer att dokumentera denna och även hur relevanta Skolverkets styrdokument är för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslärare på en gymnasieskola upplever att de går efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gäller. Fallstudien visar att det läggs stor vikt vid processen och att yrkeslärarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssättningen. De kriterier som yrkeslärarna går efter påminner mycket om det som krävs ute i arbetslivet, det vill säga självständighet, problemlösningsbenägenhet och talang. Nämnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets läroplan. De fyra F:en, fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet genomsyrar lärarnas sätt att se på eleven i yrkesämnet. Yrkesutbildningen, som ska förbereda eleverna för det kommande yrkeslivet försöker också, bland annat genom praxisgemenskap ge eleven inblick i det kommande arbetslivet. De situationerna är också bedömningssituationer som yrkeslärarna använder sig av vid kommande betygssättning. Det framkommer i fallstudien att yrkeslärarna inte är helt tillfreds med styrdokumenten vad gäller bedömning inom yrkesämnet. Det krävs stor profession av yrkesläraren inom både hantverket och läraryrket för att kunna följa de riktlinjer som läroplanen ger. Här måste yrkesläraren själv skapa miljöer för att kunna göra bedömningarna genom ett friutrymme för att den realism som krävs inom yrket ges. Tankar för fortsatt forskning gäller ifall branschen ska få ännu mer att säga till om för att det ska bli realistiskt inom yrkesutbildningarna eller att konceptet mästare-gesäll tas upp under större övervägande.

Läxor är något som är omdiskuteratinom skolvärlden, det både finns de som är för och de som är emot användandet av läxor. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning och fyra kvalitativa intervjuer vars syfte var att studera och jämföra hur lärarnas syn på läxor såg ut inom svenskämnet i årskurs 4–6 och hur de använde sig av detta i svenskundervisningen. Vår studie visar att läxor är ett vanligt förekommande fenomen inom skolkontexten även fast detta inte står fastskrivet i den aktuella läroplanen. Läsläxor, förberedandeläxor och repetitionsläxor var vanligt förekommande inom svenskämnet. Det lyftes även fram i både enkäten och intervjuerna att läxor ger både positiva och negativa effekter. En positiv aspekt som många informanter anförde var att föräldern fick möjlighet att inkluderas i elevens skolarbete och att de på så sätt blev mer engagerade i barnets utveckling. Däremot förekom det informanter som tog upp att alla elever inte hade samma förutsättningar att få den hjälp som de behövde i samband med läxläsning i hemmet.Detta bidrar till att alla elever inte får den likvärdiga utbildning som skolan ska sträva efter. Slutsatsen är att majoriteten av lärarna arbetar med läxor i sin undervisning. En liten andel lärare lyfter fram läxors negativa aspekter och valde därför att avstå från att använda läxor i undervisningen.

 Enligt styrdokumenten skall elever rustas inför dagens samhällsliv, fortsatta studier och kommande arbetsliv vilket förutsätter att eleverna kan möta och förstå texter av olika slag. För att klara de nationella proven i åk 3 krävs att eleverna behärskar olika texttyper och vi vill med denna studie se hur arbetet med olika texter i en åk 3 ser ut samt vilka relationer mellan klassrummets textarbete och styrdokumentens intentioner vi kan utlä-sa. Vi är även intresserade av om undervisningen kring texter är inspirerad av literacy-forskning eller en mer traditionell syn på läs- och skrivinlärning. Vi tänker oss att denna studie kan leda till att verksamma lärare och lärarstudenter får upp ögonen för hur arbe-tet med olika texter kan se ut för att uppnå styrdokumentens intentioner. Vi har i studien använt oss av en empirisk kvalitativ observationsstudie för att få ett så trovärdigt resul-tat som möjligt. Resultatet visade att eleverna mestadels arbetade med texter av berät-tande karaktär och att undervisningen framför allt speglar en traditionell färdighetssyn där mycket fokus ligger på grammatik, form och struktur utan något större samman-hang. / As the policy documents reads students must be prepared for today´s society, further studies and future working which implies that students can understand and encounter different types of texts. To cope the National Tests in third grade the students must mas-ter different types of texts and with this study we want to study the work with texts in a third grade classroom, and also how the relation between classroom activities and policy documents may be understood. We are also interested in different Theories of reading and writing, and thus if text activities are inspired by literacy research or a more tradi-tional skill discourse. We imagine that this study can conduce to the active teachers and student teachers can take notice of the importance of early introduction of different types of texts for the students. In this study we have used an empirical qualitative obser-vational study to get a so credible result as possible. The result showed that most of the texts that the students worked with were of narrative character and that the education was based primarily on a traditional skill discourse whit focus on grammar, form and structure without any larger context.