Bakgrund: Patienter med bakomliggande substansberoende är en av alla patientkategorier som sjuksköterskor inom den somatiska vården får möta. Patienter med bakomliggande substansberoende upplevde ofta fördomar, förutfattade meningar och ett föråldrat synsätt gentemot substansberoendet och dem själva som individer i deras möte med sjuksköterskor. Tidigare forskning visade att patienter med bakomliggande substansberoende kände att de var stigmatiserade samt att dem fått ett dåligt bemötande när dem sökt vård. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med bakomliggande substansberoende inom den somatiska vården. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Sökningen av artiklar gjordes i databasen PubMed. Resultatet inkluderades av tio vetenskapliga artiklar som hade både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades på ett antal negativa sätt i sina interaktioner med substansberoende patienter såsom hot, våld, misstro, frustrationer samt ökad arbetsbelastning. Den bakomliggande sjukdomsbilden var komplicerad hos dessa patienter och resultatet visade på en stor kunskapsbrist vad gällde att vårda patienter med substansberoende men samtidigt efterlyste sjuksköterskor mer utbildning och kunskap inom området substansberoende. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskor upplevde hot, våld, misstro, frustration och ökad arbetsbelastning när de vårdade patienter med bakomliggande substansberoende. Sjuksköterskor saknade också kunskap för att i bästa mån kunna förse en god omvårdnad men samtidigt har en efterfrågan från sjuksköterskor gällande mer kunskap och vidareutbildning inom området substansberoende konstaterats.

Bakgrund Beroende ska ses som en sjukdom och kräver därmed vård anpassad till dess specifika behov. Patienter med substansberoende upplever stigmatisering och har negativa erfarenheter av vården, samtidigt som bemötandet från vårdpersonal är en viktig del i behandlingen för dessa patienter. Omvårdnadsbegreppet tillit är det här arbetets teoretiska utgångspunkt. Tillit är en förutsättning för att god omvårdnad ska kunna ges. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av mötet med patienter med substansberoende. Metod Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt. Databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO användes för att söka fram artiklar. Femton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. En integrerad analysmetod användes för att analysera och presentera datan i resultatet. Resultat Fem kategorier identifierades. Dessa var Sjuksköterskans arbets- och förhållningssätt, Attityder och fördomar, Brist på kunskap, Känslan av att inte få veta hela sanningen och Upplevda känslor i patientmötet. Sjuksköterskor upplevde en brist på kunskap gällande substansberoende patienter och även frustration, rädsla och oro i patientmötet. Sjuksköterskorna kände att patienterna inte berättade allt om sin smärta eller substansbruk, och hade mestadels negativa attityder och fördomar mot patienterna. De hade även olika tillvägagångssätt i bemötandet gentemot patienterna. Slutsats Det fanns stora brister i kunskap hos sjuksköterskor angående substansberoende patienter samt stora brister i tilliten dem emellan. Bristen på tillit bidrar till att patienters förtroende för sjuksköterskor minskar. En kompetenshöjning skulle kunna vara en lösning på en del av sjuksköterskornas upplevda problem

Bakgrund En kartläggning av stigma med stigmas underliggande betydelser såsom diskriminering, exklusion, makt underläge, etikettering, stereotypisering och fördomar, och hur dessa har en inverkan på personer med beroende när det uppsöker vården. Med en teoretisk utgångspunkt i personcentrerad vård, där mötet mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal är i fokus. Syfte Att belysa upplevelser av stigma för patienter med substansberoende i mötet med hälso- och sjukvården utifrån ett patientperspektiv. Metod En icke-systematisk litteraturstudie, bestående av 17 peer-reviewed artiklar med ett urval av kvalitativa, kvantitativa och mixad metod, funna i CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskade efter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Resultat Patienternas utsagor om tydliga fall då de upplevt stigma, diskriminering, bristande eller utebliven behandling på grund av sitt missbruk, i olika vård och omsorgs sammanhang. Med data och utsagor om bra och dåliga möten, samt förslag på förbättring för hur ett möte kan gå till för att minska stigma. Följder som blir av ett förväntat eller upplevt stigmatiserat bemötande, där utebliven vård, uppföljning och ovilja till rehabilitering är allvarliga biverkningar. Slutsats Det finns en stor misstro mellan personal och patienter, från bådas håll. Patienterna upplever att de inte får den vård och omsorg de har rätt till och enbart bli bemötta som problem. Det uppkommer brister i behandling då patienter inte får den abstinens eller smärtlindring de anser sig behöva. Denna bristande behandling leder till att många patienter ger sig av från sjukhusen utan att fullfölja sin behandling. / Background Mapping of stigma with stigma's underlying meanings such as discrimination, exclusion, power disadvantage, labelling, stereotyping and prejudice, and how these have an impact on people with addiction when they seek care. With a theoretical starting point in person-centred care, where the meeting between patients and health care personnel is in focus. Aim To describe experiences of stigma in patients with substance addiction in the encounter with healthcare from a patient perspective. Method A non-systematic literature review, consisting of 17 peer-reviewed articles with a selection of qualitative, quantitative, and mixed methods, found in CINAHL and PubMed. Quality reviewed according to Sophiahemmet University's assessment tool for scientific classification and quality regarding studies with a quantitative and qualitative method approach. Results The patients' statements about clear cases when they experienced stigma, discrimination, lack of or non-existent treatment due to their addiction, in various care and medical care contexts. With data and statements about good and bad meetings, as well as suggestions for improvement for how a meeting can be done to reduce stigma. Consequences of an expected or perceived stigmatized treatment, where failure to provide care, follow-up, and reluctance to rehabilitate are serious side effects. Conclusions There is a great deal of mistrust between staff and patients, from both sides. The patients feel that they do not receive the care and concern they are entitled to and are only treated as a problem. Deficiencies in treatment arise when patients do not get the abstinence or pain relief, they think they need. This lack of treatment leads to many patients leaving the hospital without completing their treatment.

Bakgrund: Patienter med opioid- eller narkotikaberoende är en utsatt grupp inom vården. Patienterna upplever ofta att de blir misstrodda och inte får den hjälp dem behöver. Det har visat sig att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap, har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp samt låter tidigare erfarenheter påverka omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver inneha en medvetenhet om sina egna attityder och erfarenheter för att undvika att detta hindrar den personcentrerade omvårdnaden. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskors erfarenheter och attityder gentemot personer med ett opioid- eller narkotikaberoende påverkar omvårdnaden av denna patientgrupp inom somatisk vård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie där Cinahl, Psycinfo samt Pubmed användes som databaser för litteratursökningar. Granskning av artiklarna utgick ifrån SBU:s mall för kvalitetsgranskning. Analysen av artiklarna genomfördes såsom beskrivet av Popenoe. Resultat: I resultatet beskrivs de olika aspekter som påverkar omvårdnaden av opioid- eller narkotikaberoende patienter. Resultatet är uppdelat i två huvudkategorier: Fel fokus i omvårdnaden, Sjuksköterskor vill ge personcentrerad omvårdnad samt fem underkategorier: Sjuksköterskornas känslor påverkar omvårdnaden, Patienter blir misstrodda, Osäkerhet och bristande kunskap, Patienterna förtjänar god omvårdnad, Erfarenhet bidrar till god omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskor upplever patienterna med opioid- eller narkotikaberoende som krävande och komplexa. Patienterna väcker känslor som irritation, misstänksamhet och ilska men även sympati samt medkänsla. Detta bottnar i en okunskap samt brist på erfarenhet hos sjuksköterskorna. Trots detta upplever sjuksköterskorna ett ansvar mot patienterna och vill tillhandahålla god omvårdnad. / Background: Patients with opioid- or drug addiction is a vulnerable group in healthcare. The patients often experience distrust and that they don’t get the help they need. It is known that nurses experience a lack of knowledge, has a negative attitude towards these patients and allows past experiences to affect the nursing care. Nurses needs to possess an awareness regarding their attitudes and experiences to avoid this effecting the person-centered care. Aim: To investigate how nurses’ experiences and attitudes towards people with an opioid- or drug addiction affect the nursing of this patient group within somatic care. Method: Qualitative literature review where Cinahl, Psycinfo and Pubmed were used as databases for the search of literature. Review of the articles was based on SBU’s quality review template. Analysis of the articles were done accordingly to Popenoe. Result: The results describe different aspects that affect the nursing care of opioid- or drug addictive patients. The result is divided into two categories: Wrong focus in nursing, The nurses want to provide person-centered care and five sub-categories: The nurses emotions affect the nursing care, Patients are distrusted, Uncertainty and lack of knowledge, Patients deserve good care, Experience contribute to good care. Conclusion: Nurses experience patients with opioid- or drug addiction as demanding and complex. The patients evoke feelings such as irritation, suspicion and anger but also sympathy and compassion. This is due to the nurse’s lack of knowledge and experience. Despite this, the nurses feel a responsibility towards the patients and want to provide good care.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter med en beroendediagnos upplever att det är en balansgång mellan frustration och förståelse över patientens situation. Sjuksköterskor upplever även att de behövde en ökad förståelse för sina egna reaktioner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med beroendediagnos inom specialiserad beroendevård. Metod: En kvalitativ studie där nio sjuksköterskor intervjuades under december 2015 och januari 2016. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkommer två huvudkategorier i denna studie, relationen mellan sjuksköterskan och patienten samt rollen som sjuksköterska. Deltagarna i studien berättar om att en individanpassad vård är det bästa för patienten. Det framkommer att drogen enbart är en del av patientens problem och att dessa patienter blir felbehandlade i icke specialiserad beroendevård. De tar även upp att det pågår en ständig diskussion kring mediciner samt att det finns en maktutövning inom vården. Deltagarna i studien berättar även om hot och våld samt påfrestningar. Deltagarna framhåller att det är viktigt att vara trygg i sin profession samt att kunna samarbeta med andra Slutsats: En individanpassas vård ger bäst resultat av den omvårdnad som ges. En annan slutsats är att tydliga rutiner och riktlinjer gör att man känner sig trygg i sitt arbete. Vidare slutsatser är att det skulle vara av intresse att forska vidare på samma frågeställning men ur ett genusperspektiv. / Background: Earlier studies regarding nurses experiences shows that nurses fell that there is a balance between frustration and understanding of the patient's situation when they care for patients whit a substance use disorder. Nurses also experience that they needed a better understanding regarding their own reactions. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences when caring of persons with a substance use disorders in specialized addiction care units. Method: A qualitative study was performed during December 2015 and January 2016, nine nurses were interviewed. The interviews were subjected to qualitative content analysis. Results: Two main categories appeared in this study, the relationship between the nurse and the patient, as well as the role of the nurse. Participants in the study tells us that individualized care is the best for the patient. It appears that the drug is only a part of the patient's problem, and that these patients are mistreated in nonspecialized care. The participants also talk about the fact that there is a continual discussion of medications between the patient and the nurse. It further shows that the power over the care is divided. Participants in this study also mentions threats, violence and stress. Participants emphasize that it is important to be confident in their own profession and to be able to cooperate with others. Conclusion: An individualized care gives the best results for the patient. It is important that the nurse is confident in their professional capacity and has support from their colleagues. Another conclusion is that guidelines makes the nurse feel safer during work. Further conclusions are that it would be of interest to further research in the same issue but from a gender perspective.