Bakgrund: Substansberoende är ett samhällsproblem som leder till både psykisk och fysisk skada hos den som är beroende, detta leder i sin tur till sjukhusinläggningar orsakade av beroendet. Studier visar att personer med ett substansberoende känner sig stigmatiserade och dåligt bemötta av vårdpersonal. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i vårdmötet med personer som har ett substansberoende. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes, dessa hittades i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visar att sjuksköterskor känner sig osäkra att tillhandahålla vård till patienter med ett substansberoende och att de upplever känslor av misstro och manipulation, frustration, hot och våld i vårdmötet. Vårdmötet påverkades av attityder och bristande kunskap om patienternas problematik. Det visade sig att personliga erfarenheter ledde till bättre förståelse men att det fanns ett behov av mer utbildning. Slutsats: I denna litteraturstudie visar resultatet att sjuksköterskorna känner en osäkerhet i att vårda patienter med ett substansberoende, de upplever känslor såsom misstro, manipulation, stigmatisering och rädsla för hot och våld som gör att de tar avstånd från patienterna. På grund av dessa känslor och den bristande kunskapen blir vårdmötet med denna patientgrupp lidande. En ökad kunskap hos sjuksköterskan gav en bättre förståelse för individen och underlättade vårdmötet. / Background: Substance use disorder is a societal problem that leads to both mental and physical harm to the addict, this in turn leads to hospitalizations. Studies show that people who are addicted to substances have felt stigmatized and that they have been treated badly in healthcare. Aim: The aim was to describe the nurse´s experiences in the care meeting of people with a substance use disorder. Method: A descriptive literature study. Ten scientific articles were used, these were found in the databases PubMed and Cinahl. Result: The results showed that nurses feel insecure in providing care to patients with a substance addiction and that they experience feelings of mistrust and manipulation, frustration and threats and violence in the care meeting. The care meeting is affected by attitudes and a lack of knowledge about the patients´ problems. They found that personal experiences led to a better understanding but that there was a need for more education. Conclusion: In this literature study, the results show that the nurses feel insecure in caring for patients with a substance use disorder, they experience emotions such as mistrust, manipulation, stigmatization and fear of threats and violence that make them distance themselves from the patients. Due to these feelings and the lack of knowledge, the care encounter with this patient group suffers. An increased knowledge of the nurse gave a better understanding of the individuals and facilitated the care meeting.

Bakgrund: Narkotika och alkoholberoende definieras som kontinuerlig användning av substansen trots skadlig effekt. Under årtiondet har det rapporterats ca 124 000 narkotikabrott i Sverige och detta har ökat med 39%. Alkohol och narkotikaberoende påverkar hjärnan och individens beteende som orsaka oförmåga att kontrollera substans intaget. Personer med substansberoende är oftast stigmatiserade och karaktäriseras som aggressiva och våldsamma individer. Sjuksköterskor har ett stort ansvar i omvårdnaden och att vårda patienter med narkotika eller alkoholberoende kan vara tidskrävande. Metod: En litteraturöversikt med åtta kvantitativ och kvalitativ vetenskapliga artiklar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med substansberoende i form av narkotika och alkohol. Resultat: Resultaten presenterades i fyra huvudkategorier som består av 1. Brist på kunskap och utbildning. 2. Känsla av rädsla och hotfulla situationer. 3. Frustration och tillitsproblem. 4. Stigmatisering. Konklusion: Att vårda patienter med alkohol och narkotikaberoende beskrevs att vara utmanande och komplex. Brist på kunskap samt utbildning har visat sig vara den största orsaken till att sjuksköterskor känner sig osäkra att vårda dessa patienter. / Background: Alcohol and drug addiction is defined as continuous use of the substance despite the harm it causes. In the last decade, approximately 124 000 drug crimes were reported in Sweden and it has increased 39%. Drug and alcohol addiction affects the brain and the person's behavior which causes the inability to control the drug use. Individuals with substance addiction are often stigmatized and characterized as dangerous and violent people. Nurses have a huge number of responsibilities caring for patients in general and nursing patients with drugs and alcohol addiction can take a lot of effort. Method: A literature review study with eight scientific articles with quantity and quality research. Aim: The aim of the study is to describe the experience of nurses caring for patients with alcohol and drug addiction. Findings: The results are presented in four main themes: 1. Lack of knowledge and education. 2. Feeling of fear and threatening situations. 3. Frustration and mistrust. 4. Stigma. Conclusion:Caring patients with drugs and alcohol addiction was described as challenging and complex. Lack of knowledge and education was the main reason that nurses felt insecure caring for patients with drug and alcohol addiction.

Bakgrund: Substansberoende i form av narkotika och alkohol är ett växande samhällsproblem. Det förekommer en stigmatisering av personer med substansberoende i samhället och det kan finnas en risk att dessa individer upplever ett sämre bemötande inom hälso- och sjukvården. I sjuksköterskans roll finns ett ansvar att ge vård på lika villkor på ett respektfullt sätt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansberoende. Metod: Utifrån Fribergs metod utfördes en litteraturöversikt bestående av nio kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman; Att vara rädd, osäker och misstro patienten, att vara otillräcklig och frustrerad, att ha bristande kunskap och att skapa en vårdrelation. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det var känslomässigt utmanande att vårda patienter med substansberoende. Mer kunskap och utbildning om substansberoende efterfrågades av sjuksköterskor och ett öppet förhållningssätt bidrog till att meningsfulla vårdrelationer kunde skapas. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om sina attityder och hur det kan påverka vårdandet, för att vården ska kunna ges på lika villkor. Mer kunskap, vägledning och tydliga rutiner behövs för att öka möjligheterna att skapa en lyckad vårdrelation. / Background: Substance addiction, in particular alcohol and narcotics, is a societal problem that keeps on growing. At the same time, stigma surrounds people with substance abuse and there is a risk that it has a negative impact on the care given by the healthcare. In their professional role, however, nurses have a responsibility to treat patients equally and with due respect. Aim: The aim was to describe nurses experience of treating patients with a substance abuse Method: Nine qualitative articles and one quantitative article were reviewed. CINAHL Complete and PubMed were used to identify the articles. Results: Four themes were identified: To feel afraid, insecure and not trusting the patient; to feel inadequate and frustrated; to lack knowledge and the importance of creating a caring relationship. The findings showed nurses felt it was emotionally demanding to treat patients with substance disorder. More information and education on the topic of substance abuse was asked for by the nurses. In addition, an open mindset contributed to establishing a meaningful relationship between the nurse and the patient. Conclusion: It is important in the role as a professional nurse to be aware and reflect on one’s prejudices and the potential impact it has on the care given. In particular in order to provide care on equal terms. More information and guidance are needed to improve the chances of a successful meeting with the patients.

Bakgrund: Förekomsten av substansberoende i form av narkotika och alkohol har ökat i samhället och allt fler personer med substansberoende söker vård. Patienter med substansberoende upplever sig stigmatiserade i kontakten med vården och därför är det viktigt att sjuksköterskan bemöter dessa patienter väl och ger dem en värdig, personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter med substansberoende. Metod: En litteraturöversikt användes som metod. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna har analyserats utifrån Fribergs fyra steg. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatet: Brist på kunskap, rädsla och osäkerhet, brist på resurser och tid och misstro och tillit. Resultatet visade att det fanns brist på kunskap hos sjuksköterskorna och att många upplevde rädsla och osäkerhet i mötet med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde även bristande resurser samt att de inte litade på patienterna på grund av att patienterna var hotfulla och oförutsägbara. Sammanfattning: Sjuksköterskor upplever det utmanande att arbeta med patienter som har ett substansberoende då de saknar rätt resurser, utbildning och kunskap. Dessa faktorer ledde till distansering mellan patienterna och sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna ville däremot ge en värdig vård till patienterna och hade motivationen till att lära sig mer om patienter med substansberoende. / Background: The prevalence of substance abuse in the form of drugs and alcohol has increased in the society and more people with substance abuse are seeking healthcare.  Patients with substance abuse feel stigmatized in contact with the care and therefore it is important that the nurse treats these patients well and gives them dignified, person-centred healthcare. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting patients with substance addiction. Method: A literature review was used as method. The article search was implemented in the databases PubMed and Cinahl Complete. The articles have been analyzed based on Friberg's four steps. Results: Four themes were identified in the results: Lack of knowledge, fear and uncertainty, lack of resources and time, trust and mistrust. The result showed that nurses had lack of knowledge and that many experienced fear and uncertainty in meeting the patients. The nurses also experienced a lack of resources and that they did not trust the patients because the patients were threatening and unpredictable. Summary: Nurses find it challenging to work with patients who have a substance addiction as they lack the right resources, training and knowledge. These factors led to distancing between the patients and the nurses. However, the nurses wanted to provide dignified care to the patients and had the motivation to learn more about patients with substance abuse.

Bakgrund: Smärtupplevelsen är subjektiv och individuell som inte kan uppskattas av storleken på en skada. Sjuksköterskans uppgift är att främja livskvalitet, lindra lidande och reducera komplikationer. Inom sjukvården administreras ofta opioider mot smärta, som har en hög beroendepotential. Personer med ett substansberoende och smärta har lika rätt till en kvalitativ, evidensbaserad och värdig vård. Behandlingen ska präglas av ett personcentrerat förhållningssätt där smärtan respekteras, bekräftas och tros på med hänsyn till olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla smärta hos patienter med ett substansberoende. Metod: En litteraturöversikt som utgick från tio vetenskapliga originalartiklar, hämtade från databaserna PubMed och CINAHL complete. Sökorden i PubMed var följande, "nurs* experienc*", "nurs* attitude*", "Substance-Related Disorders", "Opioid-Related Disorders", "Pain Management", "care management" och "pain". I CINAHL complete var sökorden, "Substance Dependence", "Substance Use Disorders", "Pain Management", "care management", "Pain",  "nurs* experienc*" och "nurs* attitude*". Av de utvalda artiklarna var åtta kvalitativa och två kvantitativa som kvalitetsgranskades samt analyserades efter Fribergs metodbeskrivning. Resultat: Resultatet visade att inadekvat vård förekommer i smärtbehandlingen av patienter med substansberoenden. Detta till följd av sjuksköterskors bristande kunskap och kommunikation, stigmatisering, osäkerheter och rädslor samt brister i standardiserade smärtskattningsinstrument och behandlingsriktlinjer. Sammanfattning: Att behandla smärta hos patienter med substansberoenden kräver bred kompetens inom området och berör fysiska, sociala och psykiska behov. Vården behöver integrera ett personcentrerat arbetssätt för att tillgodose detta. Genom att dela med sig av erfarenheter och kunskap kunde man minska stigmatisering och lättare hantera egna känslor. Även organisatoriska förändringar på politisk nivå krävs för förbättringar. / Background: Pain is a subjective and an individual experience which cannot be judge by the apperance of an injury. The role of a nurse is to improve quality of life, alleviate suffering and reduce the impact of pain. In healthcare, addictive opioids are mainly administered for pain. People with a substance dependence and pain have the same right to a qualitative evidence-based and dignified care. Pain management should be characterized by a person-centred approach in which pain is respected, acknowledged and believed in, considers the various factors that may influence the experience of pain. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of managing pain in patients with substance dependence. Method: A general literature review based on ten original scholarly articles, taken from PubMed and CINAHL Complete databases was chosen for the study. The key words in PubMed was “nurs* experienc*”, “nurs* attitude*”, "Substance-Related Disorders", "Opioid-Related Disorders", "Pain Management", "care management" and “pain”. The following key words in Cinahl complete was "Substance Dependence", "Substance Use Disorders", "Pain Management", "care management", “Pain”, “nurs* experienc*” and “nurs* attitude*”. Of the selected articles were eight of qualitative design and two were quantitative. They were all quality reviewed and systematically analyzed according to Friberg's method description. Results: The findings show that inadequate care occurs as a result of nurses' perceived, as well as measurable, experiences of treating pain in patients with substance addictions. Based on lack of knowledge and communication, stigmatization, uncertainties and fears, as well as deficiencies in standardized pain assessment instruments and treatment guidelines. Summary: Managing pain in patients with substance dependence requires broad competence and affects physical, social and psychological needs. The healthcare have to integrate a person-centered way of working to accomplish those needs. Stigma and self-management of own feelings could be improved by sharing experiences and knowledge. Organizational changes at the political level are also required for improvements.

Bakgrund  Smärta är ett stort problem som många människor lider av globalt. Substansberoende av narkotika är också ett utbrett problem som dessutom rapporteras ha ökat senaste decenniet. När dessa två problem samexisterar uppstår en komplex situation både för vårdpersonal och personer som söker vård med behov av smärtlindring. Bristande kunskap och inre konflikter hos vårdpersonal samt stigmatisering av substansberoende hotar att leda tillotillräcklig behandling och lidande för personer som söker vård. För att vården för personer med substansberoende i behov av smärtlindring ska kunna utvecklas krävs studier som visar hur mötet med vården upplevs av patientgruppen.  Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med substansberoende av narkotika upplever mötet med vården vid behov av smärtlindring.  Metod  För att besvara syftet användes en icke-systematisk litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar inkluderades. De vetenskapliga artiklarna erhölls genom sökarbete i databaserna CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet av artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys.  Resultat Resultatet för denna litteraturöversikt visade att personer med substansberoendehuvudsakligen hade negativa upplevelser av vårdmötet. Upplevelserna inkluderade stigmatisering från vårdpersonal och bristande behandling vilket ledde till att patienterna sökte smärtlindring på olaglig väg, samt att de förlorade sin tillit till vården. Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Sigridúr Halldórsdóttirs teori om mänskliga möten inom omvårdnad som utgår från patientens perspektiv.  Slutsats Många personer som lider av substansberoende och smärta upplever sig bli marginaliserade i mötet med vården. Litteraturöversikten belyser hur fördomar och stigma existerar i vårdmötet med en utsatt samhällsgrupp. Kunskap och utbildning angående patientgruppen kan bidra med insikter hos sjuksköterskor och leda till ett förbättrat och mer inkluderande möte mellan patienter med substansberoende av narkotika och vårdpersonal. / Background Pain and substance dependence are major issues globally, and substance dependence is reported to have increased the past decade. When pain and substance dependence coexist, a complex situation arises both for caregivers and people with substance dependency seeking pain relief. Lack of knowledge, internal conflicts in the healthcare staff and stigmatization of substance dependency threaten to lead to inadequate treatment and suffering for the person seeking care. To develop the care for people with substance dependence of narcotics requiring pain relief further research is needed regarding how this patient group experiences the encounter with healthcare. Aim The aim was to describe how people with substance dependency of narcotics experiences the encounter with healthcare whilst in need of pain relief. Method This non-systematic literature review was based on 17 scientific articles which were analyzed using integrated analysis. The scientific articles were obtained through search work in the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked based on Sophiahemmet University's assessment tool.  Results The results indicated how people with substance dependency mainly had negative experiences of the encounter with healthcare, including stigmatization and lack of treatment. This led to the patients seeking pain relief illegally and a loss of trust in healthcare. The results were discussed on the basis of Sigridúr Halldórsdóttir's theory of human encounters in nursing based on the patient's perspective.  Conclusions Many who suffer from substance dependency and co-occurring pain experience being marginalized when encountering healthcare. This literature review highlights how prejudice and stigma exists in the encounter between the healthcare staff and a vulnerable group in society. Knowledge and education regarding this particular group of patients can provide nurses with insights and lead to an improved and more inclusive encounter between patients with substance abuse of narcotics and healthcare staff.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård kommer möta patienter med substansberoende i den perioperativa vården. Att smärtlindra patienter med substansberoende kan vara en utmaning då särskild farmakologisk hänsyn behöver tas till dessa patienter. Patienter med substansberoende får ofta otillräcklig perioperativ smärtlindring. Kliniska, evidensbaserade riktlinjer spelar en grundläggande roll för att förbättra vården för patienter med substansberoende genom att hjälpa specialistsjuksköterskor att fatta de bästa omvårdnadsbesluten för dessa patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva i vilken omfattning det förekommer riktlinjer för perioperativ smärtlindring till vuxna personer med substansberoende, samt att beskriva hur innehållet i olika riktlinjer inom området överensstämmer med varandra. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie med beskrivande design. Riktlinjerna har granskats med en manifest innehållsanalys. Huvudresultat: Åtta regioner hade riktlinjer för perioperativ smärtlindring för patienter med substansberoende medan fem regioner saknade fastställda riktlinjer gällande patientgruppen. Tre huvudkategorier identifierades i granskningen: Preoperativ bedömning, Perioperativ smärtlindring och Perioperativt omhändertagande. Patienter med substansberoende bör identifieras och en individanpassad smärtplan bör göras i samråd med en smärtspecialist. Multimodal smärtlindring, inklusive regional anestesi och perifera blockader, är att föredra för patientgruppen. God omvårdnad, tydlig information och ett gott bemötande är viktigt för att smärtlindringen ska fungera. Slutsats: Det förekommer både regionala och lokala riktlinjer avseende den perioperativa smärtlindringen till patienter med substansberoende. Tydliga riktlinjer kan leda till bättre omvårdnad och ökad kvalitet på den perioperativa vården för dessa patienter. Multimodal smärtlindring är viktigt och leder till ökad komfort.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av interventionsarbetet för personer med substansberoende i Sverige med fokus på narkotika och alkohol. Metod: En kvalitativ datainsamlingsmetod användes där elva yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. En semistrukturerad intervjuguide valdes för att undersöka arbetsterapeuternas erfarenheter. Urvalet av deltagare skedde genom ett ändamålsenligt urval samt snöbollsurval. Dataanalys genomfördes därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Personcentrerat arbetssätt i interventionsarbetet, Interventioner kopplade till tidshantering och Interventioner kopplade till aktiviteter i dagliga livet. Resultatet visar att arbetsterapeuterna tillämpar olika typer av interventioner för patientgruppen, med grund i att ha den enskildes behov och önskan prioriterat. Vidare visar resultatet att interventioner kopplade till tidshantering och aktiviteter i dagliga livet är återkommande och övergripande delar som patientgruppen uppfattar svårigheter med. Slutsats: Slutsatsen är att arbetsterapeuter som arbetar med patienter som har/haft ett substansberoende kan arbeta både på individ- och gruppnivå med fokus på meningsfulla aktiviteter för att öka livskvalité och självständighet. / Purpose: The purpose of the study was to describe occupational therapists' experience of intervention work for people with substance addiction in Sweden with a focus on narcotic and alcohol. Method: A qualitative data collection method was used where eleven professional occupational therapists were interviewed. A semi-structured interview guide was chosen to investigate the occupational therapists' experiences. The selection of participants took place through an expedient selection and snowball selection. Data analysis was then carried out with a qualitative content analysis. Results: The results are presented in three categories: Person-centred approach to intervention work, Interventions linked to time management and Interventions linked to activities in daily life. The results show that the occupational therapists apply different types of interventions for the patient group, on the basis that the individual's needs and wishes are prioritized. Furthermore, the results show that interventions linked to time management and activities in daily life are recurring and overall parts that the patient group perceive difficulties with. Conclusion: The conclusion is that occupational therapists who work with patients who have/had a substance addiction can work both at the individual- and group level with a focus on meaningful activities to increase the quality of life and independence.

Denna studie fokuserar på att undersöka socialarbetares perspektiv angående orsakerna till ungdomars riskfyllda droganvändning samt deras strategier för att arbeta med dessa ungdomar. Genom att tillämpa en kvalitativ forskningsansats och använda ett målstyrt urval av socialarbetare inom socialtjänsten och öppenvården som deltagare, syftar studien till att få en djupare förståelse för de komplexa faktorer som ligger bakom ungas droganvändning. Metoden för dataanalys bestod av tematisk analys, där flera centrala teman identifierades. Dessa inkluderade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa, ungdomars sociala sammanhang, familjens ekonomiska situation, föräldrars droganvändning, föräldrars roll i ungdomars drogavvänjning samt nya samhällsfenomen. Genom att fokusera på dessa teman kunde studien belysa olika aspekter av ungdomars droganvändning och dess komplexitet. Ett av de framträdande resultaten från studien var socialarbetarnas uppfattning om sambandet mellan bristande föräldraroll och ungdomars droganvändning. Detta indikerar att familjens dynamik och föräldrarnas engagemang spelar en avgörande roll för att förebygga och hantera riskfylld droganvändning bland ungdomar. Dessutom framkom ytterligare aspekter som påverkar ungdomars relation till droger, såsom sociala interaktioner med jämnåriga, skolans roll och nya samhällsfenomen.

Vilka faktorer som främjar återhämtning från substansberoende kan vara komplex. Olika faktorer så som uppväxtvillkor och sociala färdigheter samspelar. I arbetet med substansberoende personer kan främjande faktorer och individuella förutsättningar förbises. Ökad kunskap skulle bidra till att förbättra vården av dessa personer. Syftet med den här studien var att belysa tidigare substansberoende personers upplevelser av främjande faktorer för återhämtning och bibehållen drogfrihet utan behandling med metadon eller buprenorfin. I studien intervjuades tre män och tre kvinnor med tidigare substansberoende. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet beskrev intervjupersonerna sina upplevelser från tidig återhämtning fram till många års drogfrihet. De berättade om att de stärkts genom inre förändring, att de utvecklat sunda relationer och fått gemenskap, att de blivit en del av samhället och att de utvecklats som individer. Slutsatsen är att det är viktigt att lyfta fram dessa erfarenheter för att förbättra vården av personer med substansberoende.