Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) ses som en av de främsta vårdskadorna i världen och beskrivs ge ett enormt lidande för patienten. Basala hygienrutiner började utvecklas redan på 1800-talet och är idag den huvudsakliga åtgärden för att minska VRI. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal har en skyldighet att följa lagar, författningar och riktlinjer så att omvårdnaden av patienter blir patientsäker. Syfte: Var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Metod: En kvantitativ retrospektiv longitudinell studie som byggde på observationer av vårdpersonal samt punkprevalensmätningar av VRI. Resultat: Det sågs en högre följsamhet till basala hygienrutiner hos vårdpersonalen på medicinkliniken. Medicinkliniken hade även en signifikant förbättring av följsamhet till basala hygienrutiner. Båda klinikerna hade en lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt. Studerande hade högre följsamhet än sjuksköterskor och läkare. Medicinkliniken hade som mest 5 (n=43; 11,6%) patienter med en VRI och kirurgkliniken hade som mest 9 (n=63; 14,3%) patienter. Diskussion: Tidigare forskning visar att det är lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt, något som även setts i resultatet. Tidigare forskning tar även upp möjliga orsaker till en låg följsamhet samt verktyg för att skapa en högre följsamhet till basala hygienrutiner / Background: Healthcare-associated infections (HAI) are one of the leading health damage in the world and described provides immense suffering to the patient. Basic hygiene began to develop early in the 1800s and is today the main arrangements for reducing HAI. Nurses and other health care workers has an obligation to comply with laws, regulations and guidelines so that the care of patients become safe. Objective: To investigate the health care workers’ adherence to basic hygiene routines. Method: A quantitative retrospective longitudinal study based on observations of health care workers and point prevalence surveys of HAI. Results: Showed a higher adherence to basic hygiene among health professionals in the medical clinic. Medical clinic had a significant improvement in adherence to basic hygiene. Both clinics had a lower adherence to hand disinfection before a patient contact than afterwards. Students had higher adherence than nurses and doctors. Medical clinic had at most 5 (n = 43, 11.6%) patients with a HAI and surgery clinic had at most 9 (n = 63, 14.3%) patients. Discussion: Past research shows that there is less adherence to hand disinfection before a patient contact then afterwards, which is also shown in the result. Previous research also mentions possible causes of a low adherence and tool to create a higher adherence to basic hygiene.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AS) kallas ofta för den anhöriges sjukdom med anledning av att sjukdomen även påverkar de närstående. Det är därför av vikt att sjuksköterskan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv för att på så sätt få en förståelse för vilken inverkan AS har på familj och närstående. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av hur livskvalitén påverkas av att vara närstående till en person med AS. Metod: En kvalitativ innehållsanalys, där självbiografiska verk har analyserats Resultat: Resultatet presenteras med tre kategorier ”En ny vardag”, ”Leva med ett lidande” och ”Ett tungt ansvar”. Varje kategori har två underkategorier vardera. . Det liv och den vardag som tidigare var känd för den närstående blev till ett minne. Nya utmaningar i vardagen och ett tungt ansvar väntade som resulterade att livskvalitén blev påverkad. Psykisk och fysisk ohälsa blev ett faktum. Slutsats: Det fanns flera faktorer till att livskvalitén blev försämrad. En faktor var att den närstående fick ta hela ansvaret för att vardagen skulle fungera i hemmet och spelade därför en viktig roll för personen med AS. Med anledning av detta måste sjuksköterskan kunna stödja den närstående så att denne orkar med sin vårdande roll och minimera risken för psykisk ohälsa. / Background: Alzheimer´s disease is often called the relative's illness on the grounds that the disease also affects the relatives. It is therefore important that the nurse working with a holistic approach and obtain an understanding of the impact of Alzheimer´s disease on family and relatives. Purpose: The purpose of this study is to describe the experience of how quality of life is affected by being related to a person with Alzheimer's disease. Method: This is an qualitative content analysis, where autobiographical works have been analyzed. Results: The results are presented in three categories: "A new day", "Living with suffering" and "A heavy responsibility." Each category has two subcategories. The life that was previously known to the relatives became a memory. New challenges in everyday life and a heavy responsibility that resulted in that the quality of life was affected. Mental and physical health became a fact. Conclusion: There were several factors that led to impaired quality of life. One factor was that the relatives had to take full responsibility for everyday life and played an important role for the person with Alzheimer´s disease. For this reason, the nurse must be able to support the relatives so that they can cope with their caring role and minimize the risk of mental illness.

Bakgrund: Fler och fler människor i Sverige diagnostiseras med cancer. I cancervården blir den palliativa omvårdnaden viktig. Därför blir sjuksköterskan betydelsefull när patienten kämpar i slutet av livet. I den palliativa vården uppstår ofta existentiellt lidande så som hopplöshet, sorg och en önskan om att dö för att slippa lidandet. Syfte: Syftet med studien var att förstå patienters upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ metod har använts där fyra självbiografier och två bloggar analyserats med hjälp av innebördsanalys. Resultat: Studien kom fram till att människorna som drabbats av cancer fick en livsförändring efter att de fått diagnosen vilket innebar nya rutiner i vardagen och existentiella funderingar. Diskussion: För att vårdpersonalen skulle kunna stödja patientens existentiella behov var det viktigt att de var lyhörda för patientens funderingar. Familjens omsorg var viktig för att patienten skulle känna stöd och på detta sätt känna en mening av att leva vidare. För att patienten skulle få ett bra välbefinnande behövdes en god relation med vårdpersonalen som resulterade i en trygg och fridfull sista tid. Slutsats: Livet tog en ny vändning efter cancerbeskedet. Det var viktigt för de drabbade att de levde i nuet och accepterade sjukdomen för att få en bra sista tid i livet. / Background: More and more people in Sweden are diagnosed with cancer. In cancer care is palliative care is important. Therefore, the nurse is important when the patient struggling at the end of life. In palliative care often occur existential suffering as hopelessness, sadness and a desire to die to avoid suffering. Purpose: The purpose of this study was to understand the patient’s experiences from a life with incurable cancer. Method: A qualitative method was used, in which four autobiographies and two blogs were analysed using significance analysis. Results: After the person was diagnosed with cancer the life took a new turn, where the existential questions became a central part. Discussion: It was important that the health care stuff was responsive to the patient’s concerns to be able to support the patient’s existential needs. The family’s care played a big part for the patient to be motivated to carry on. A good relationship between the nurse and the patient were necessary to the patient to be wellbeing and to have a safe and peaceful last time in life. Conclusion: The life took a new turn when the patient got the diagnose incurable cancer. It is now important that the patient accepts the disease and lives in the present to get a good last experience of life.

No description available.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige där det finns olika behandlingsalternativ. Behandlingarna medför olika biverkningar och effekter för männen. Under behandlingen är det oftast en sjuksköterska männen träffar innan, under och efter behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av livskvalitet under behandling av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt av aktuell forskning med kvalitativ och kvantitativ ansats där 12 artiklar har analyserats. Resultat: Många män upplevde en förändrad livsrytm och att det var viktigt att försöka leva så normalt och hälsosamt som möjligt. Männen upplevde förändringar av kroppen vilket ledde till att en del män kände skam och upplevde sig mindre manliga. Männen upplevde en förändrad syn på livet. Flera av männen upplevde att relationen till deras partner kunde bli påverkad både positivt och negativt. För att kunna hantera sjukdomen upplevde männen att det var viktigt med stöd och information från sjukvården för att behålla sin livskvalitet. Konklusion: Studien visar att män under behandling av prostatacancer upplever flera olika förändringar som påverkar deras livskvalitet. Män upplever en förändrad livsrytm, en förändring av kroppen, en förändrad syn på livet, ett förändrat samliv och ett behov av information och stöd från sjukvården. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha kunskap om förändringarna för att kunna vara ett stöd för patienten och därmed minska lidande.

Bakgrund: AIDS epidemin har skördat många liv sedan 1980 talet. Flera globala insatser görs för att framför allt minska antal dödsfall och att stoppa spridningen av HIV. HIV har även förknippats med homosexuella trots att de utgör en minoritet av de som har drabbats. Människor med HIV har levt under svåra förhållanden orsakad av diskriminering och stigmatisering. Samtidigt finns det en ökad kunskap om HIV och vårdpersonal visar mer acceptans att vårda denna patientgrupp. Ändå förekommer det fortfarande negativa attityder, som uttrycks i form av rädsla för smitta. Jämlik vård oavsett sjukdom är betydelsefullt för en god vårdrelation och vården skall bedrivas med respekt för patientens integritet och värdighet. Syfte: Att undersöka hur patienter med HIV upplever bemötande inom sjukvården. Metod: För att få svar på syftet genomfördes en litteraturöversikt som inkluderade tio vetenskapliga artiklar varav fem artiklar med kvalitativ metod, två artiklar med kvantitativ metod och tre artiklar med mixad metod. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman med fem respektive sex underteman. Det första huvudtemat förutsättningar för positiva upplevelser inom vården har följande undertema: den goda vårdrelationen, vårdgivarens stöd och engagemang, att få tillräcklig med rådgivning, när vårdandet ger förtroende och ett kärleksfullt bemötande. Det andra huvudtemat hinder för gott bemötande har följande underteman: att bli oprofessionellt bemött, brist på engagemang och stöd från vårdgivaren, utebliven rådgivning, vårdgivarens försiktighetsåtgärder, vårdgivarens ointresse att bevara sekretess och konsekvenser av bristande kunskap hos vårdpersonalen.  Diskussion: Baserat på sammanfattningen av resultatet diskuterades vikten av adekvat kunskap om HIV. / Background: AIDS epidemic has claimed many lives since the 1980's. Several global initiatives are working towards reducing the number of deaths and to stop the spread of HIV. HIV has also been associated with homosexual even though they represent a minority of those who have suffered. People with HIV have been living under difficult conditions caused by discrimination and stigmatization. Meanwhile, knowledge is increasing about HIV and health professionals show more acceptances to care for this population despite this yet there are still negative attitudes expressed in the form of fear of contagion. Equitable care regardless of disease is important for good health care relationship and care must also be conducted with respect for patient privacy and dignity. Aim: To examine how the patients with HIV experience the interactions with health care workers. Method: To get answers to the purpose conducted a literature review was conducted that included ten scientific articles, of which five articles with qualitative method, two articles with quantitative method and three articles with mixed method. Results: The results of the review are presented in two main themes. The first main theme is prerequisites for positive experiences in health care that includes following sub themes: the good care relationship, caregiver's support and commitment, to get adequate advice, when caring gives confidence and a loving attitude. The second main theme is barriers to good interactions which includes following sub themes: being unprofessional responded, deficiency of commitment and support from the caregiver, loss counselling, caregiver's precautions, the caregiver's indifference to preserve confidentiality and the consequences of lack of knowledge among health professionals. Discussion: Based on the summary of the results was discussed the importance of adequate knowledge about HIV.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

The publication of The Origin of Species in 1859 raised a host of theological issues. Chief amongst them is the question of how a good, loving, and powerful God could create through an evolutionary process that involved so much suffering, pain, and violence. The traditional Christian answers for suffering in the natural world are not plausible in an evolutionary world. We cannot blame natural evil on human sin, since earth history shows that non-human suffering long preceded humans. Nor can we say that God allows suffering because it allows opportunity for moral choice, spiritual closeness with God, and the development of virtue, as none of these apply to the non-human realm. A new approach is needed to address the question of suffering and violence amongst non-human animals. In this dissertation, I address the question of evolutionary suffering with a multi-disciplinary approach of biblical studies, philosophical theology, and systematic theology to build a compound theodicy. After a survey of the various scholarly contributions in this area, I begin with biblical considerations of the God-world relationship. I set aside, based on exegetical examinations of Genesis 1-9, notions of “fallenness” in the natural world. I therefore argue that evolution was God’s intended process of creation, and that we should not attribute it to any kind of corruption. The rest of the dissertation engages in the development of a compound theodicy rooted in a philosophical and theological definition of love. How does a God who loves creatures respond to their suffering? I argue that God’s action in creation is characterised by kenotic restraint, the giving of freedom, co-suffering with creatures, and the work of redemption.

The purpose of this essay is to critically examine the current legal status of animals in the United States and offer possible alternatives to the current legal rights for animals. This essay examines the failures of the legal system in protecting animals that have abilities very similar to our own. With an examination of these types of animals, this essay will explain why some animals merit the status of legal personhood to protect them from being carelessly used by others. Ultimately, this essay is an attempt to open the field of legal protection for many animals starting with a few through legal personhood.

ABSTRACT “WHEN THE WIND BLOWS COLD”: THE SPIRITUALITY OF SUFFERING AND DEPRESSION IN THE LIFE AND MINISTRY OF CHARLES SPURGEON William Brian Albert, Ph.D. The Southern Baptist Theological Seminary, 2015 Chair: Dr. Donald S. Whitney This dissertation examines the spirituality of suffering and depression in the life and ministry of Charles Spurgeon. Chapter one frames the dissertation by presenting general facts concerning Spurgeon’s depression and the relationship that his depression has to his spirituality. Chapter 2 emphasizes particular facts and features of Spurgeon’s life and ministry that demonstrate his depression. This section places Spurgeon within the historical context of the nineteenth century, and especially within significant movements and events that established the setting for his depression. Chapter 3 features specific aspects of Spurgeon’s personality that influenced his depression and further document that he was in fact a depressed man. This section highlights certain dangers based on Spurgeon’s proclivity toward despondency. Chapter 4 highlights specific causes in Spurgeon’s depression. Specific focus is on physical, mental, circumstantial, ministerial, and other elements that contributed to his depression. A section on Spurgeon’s theological tension within this depression is also discussed. Chapter 5 discusses Spurgeon’s theology as it relates to his suffering and depression. For Spurgeon, a Trinitarian and Calvinistic doctrine was paramount in dealing with depression. These teachings would frame his understanding of man and human conduct both in life of the believer and unbeliever. The chapter also demonstrates Spurgeon’s understanding of church history within the context of a suffering faith. Chapter 6 examines the cures for Spurgeon’s physical and mental depression. Spurgeon had no aversion to medicine and doctors in assisting his physical maladies and depression. Diet, rest, exercise, the weather and the sea were all factors that aided in temporary recovery of Spurgeon when depressed. Chapter 7 explores the range of spiritual disciplines that Spurgeon practiced himself and which he encouraged other Christians to perform to maintain a vital experience of communion with God during times of depression. Spurgeon believed that means such as meditation of Scripture, prayer, service and the sacraments were essential practices for maintaining genuine Christian piety. Chapter 8 summarizes answers given to the research question and related questions. This section also provides concluding reflections and recommended further research on this topic.