<p>I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur sex lärare uppfattar sin lärarroll och hur de påverkas av olika faktorer i omvärlden. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor; Hur uppfattar lärarna sin egen roll? Vad tror lärarna påverkar deras roll? Hur förhåller sig lärarna till omvärldsfaktorer som kan tänkas påverka lärarrollen? Hur förändras lärarrollen om den påverkas av omvärldsfaktorer? Vi analyserar detta mot bakgrund av den symboliska interaktionismens grundprinciper såsom de formulerades av Herbert Blumer, samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Vi presenterar även tidigare svensk forskning kring lärarrollen och relaterar våra resultat till den.</p><p>Det mest väsentliga i uppsatsen är de intervjuade lärarnas egen uppfattning och upplevelse av lärarrollen. För att undersöka lärarnas egen uppfattning har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen resultat tyder på att formandet av lärarrollen inleds redan vid den egna skolgången samt att lärarrollen är personlig. Det finns inte en gemensam uppfattning om lärarrollen bland respondenterna, alla definierar sin lärarroll olika. Lärarrollen är mycket komplex och i förlängningen förmodar vi att lärarstatusen kommer att sjunka ytterliggare om inte lärarrollen explicit definieras tydligare. Våra resultat tyder också på att lärarrollen har förändrats och utvecklats. Dock finns en motsättning mellan respondenternas vilja och den utvecklingen som sker. Utvecklingen tyder även i detta fall på hur komplex lärarrollen är. Slutligen så framkommer det i intervjuerna att faktorer i omvärlden såsom, föräldrar, elever, media etcetera inverkar på respondentens lärarroll. Resultaten påvisar att det är främst lärarnas trivsel, välmående, självkänsla och engagemang som prövas när omvärldsfaktorer som exempelvis föräldrar, elever, skolledning och skolkultur får ett större inflytande över lärarrollen.</p>

<p>Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget.</p><p>I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. I våra underfrågor ville vi ta reda på vad bemötande innebär för mellancheferna, hur de bemöter personalen utifrån olika situationer, hur mellanchefernas bemötande av personalen kan förändras/förbättras, vilka roller mellancheferna intar i olika situationer och hur dessa påverkar bemötandet av personalen samt hur mellancheferna hanterar emotioner i bemötandesituationer.</p><p>Resultatet visar att bemötande för mellancheferna är viktigt både som offentlig och privatperson, dock upplever de att det kan vara svårt att särskilja rollerna de har och hantera känslor som uppstår back- och frontstage. En bra utgångspunkt är emellertid att hålla en öppen och tydlig kommunikation utifrån den sociala kontext som råder och tänka på att det alltid går att förbättra sitt bemötande på olika sätt.</p>

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående. Den teoretiska ramen för studien är symbolisk interaktionism med ett avvikelseperspektiv och utgår ifrån ett postmodernt samhälle. Resultatet visade att ungdomar upplever att det är svårt att veta vad identitet är och hur den används men de är överens om att det är mycket som påverkar dem bl.a. media, vänner och familj. Resultatet visade även att ungdomar upplever positiv avvikelse genom att beundra individer som vågar avvika och upplever att dessa har funnit sin identitet. Slutsatser som kunde dras var att ungdomarna påverkas främst att familj, vänner och media i sitt identitetskapande och att det fanns mycket att leva upp till.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur sex lärare uppfattar sin lärarroll och hur de påverkas av olika faktorer i omvärlden. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor; Hur uppfattar lärarna sin egen roll? Vad tror lärarna påverkar deras roll? Hur förhåller sig lärarna till omvärldsfaktorer som kan tänkas påverka lärarrollen? Hur förändras lärarrollen om den påverkas av omvärldsfaktorer? Vi analyserar detta mot bakgrund av den symboliska interaktionismens grundprinciper såsom de formulerades av Herbert Blumer, samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Vi presenterar även tidigare svensk forskning kring lärarrollen och relaterar våra resultat till den. Det mest väsentliga i uppsatsen är de intervjuade lärarnas egen uppfattning och upplevelse av lärarrollen. För att undersöka lärarnas egen uppfattning har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen resultat tyder på att formandet av lärarrollen inleds redan vid den egna skolgången samt att lärarrollen är personlig. Det finns inte en gemensam uppfattning om lärarrollen bland respondenterna, alla definierar sin lärarroll olika. Lärarrollen är mycket komplex och i förlängningen förmodar vi att lärarstatusen kommer att sjunka ytterliggare om inte lärarrollen explicit definieras tydligare. Våra resultat tyder också på att lärarrollen har förändrats och utvecklats. Dock finns en motsättning mellan respondenternas vilja och den utvecklingen som sker. Utvecklingen tyder även i detta fall på hur komplex lärarrollen är. Slutligen så framkommer det i intervjuerna att faktorer i omvärlden såsom, föräldrar, elever, media etcetera inverkar på respondentens lärarroll. Resultaten påvisar att det är främst lärarnas trivsel, välmående, självkänsla och engagemang som prövas när omvärldsfaktorer som exempelvis föräldrar, elever, skolledning och skolkultur får ett större inflytande över lärarrollen.

Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget. I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. I våra underfrågor ville vi ta reda på vad bemötande innebär för mellancheferna, hur de bemöter personalen utifrån olika situationer, hur mellanchefernas bemötande av personalen kan förändras/förbättras, vilka roller mellancheferna intar i olika situationer och hur dessa påverkar bemötandet av personalen samt hur mellancheferna hanterar emotioner i bemötandesituationer. Resultatet visar att bemötande för mellancheferna är viktigt både som offentlig och privatperson, dock upplever de att det kan vara svårt att särskilja rollerna de har och hantera känslor som uppstår back- och frontstage. En bra utgångspunkt är emellertid att hålla en öppen och tydlig kommunikation utifrån den sociala kontext som råder och tänka på att det alltid går att förbättra sitt bemötande på olika sätt.

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv på vardagliga sociala processer utifrån teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv används som en röd tråd genom arbetet och är grundläggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i ålder fyra till fem år. Hälften av dessa par har bestått av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstås, dels utifrån det barnen själva säger och dels utifrån sättet de säger det på. Barnens utsagor kan påvisa hur barns individualitet hänger samman med den sociala samvaron barnen befinner sig i och att detta är något som styr och formar deras agerande och tankar. Faktorer som likhet och imitation, att regler för social samvaro och andra relationella grupprocesser urskiljs ur barnen redogörelser och utgör en stor del av studiens resultat och analys.

No description available.

Jag har valt att göra en kvalitativ studie om droger bland unga vuxna människor i åldrarna 18-25 år. Syftet med studien var att utifrån livsberättelser, undersöka om och i så fall hur droger har påverkat dem samt hur de upplever sin egen tillvaro i samhället. I min studie har jag valt att använda mig av en narrativ metod vilket innebär att jag ur ett livshistorieperspektiv har undersökt hur mina respondenter själva samtalar om sina liv och droger. Studien grundar sig således på tre respondenters livsberättelser.Tillsammans med teorier såsom symbolisk interaktionism och Goldbergs stämplingsteori och tidigare forskning inom området, tolkar och förklarar jag det respondenterna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras uppväxt, vägen in i och under ett missbruk samt deras väg mot en drogfrihet.De sociala relationerna har kommit att spela en stor roll i respondenternas berättelser. Det sociala nätverket måste fungera för unga vuxna med missbruksproblem, detta gäller inte bara för att komma till beslut utan även under själva processen ut ur deras missbruk. Studiens resultat påvisar att när dessa tre unga vuxna kommer bort från sitt missbruk kommer de också att uppleva en samhörighet med andra människor. De kommer att uppleva en tillvaro som ger en mening med deras liv, genom nya nyktra sociala relationer.

<p>Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående. Den teoretiska ramen för studien är symbolisk interaktionism med ett avvikelseperspektiv och utgår ifrån ett postmodernt samhälle. Resultatet visade att ungdomar upplever att det är svårt att veta vad identitet är och hur den används men de är överens om att det är mycket som påverkar dem bl.a. media, vänner och familj. Resultatet visade även att ungdomar upplever positiv avvikelse genom att beundra individer som vågar avvika och upplever att dessa har funnit sin identitet. Slutsatser som kunde dras var att ungdomarna påverkas främst att familj, vänner och media i sitt identitetskapande och att det fanns mycket att leva upp till.</p>

Denna uppsats är skriven på avancerad nivå inom socialt arbete. Dess syfte är att belysa turning points från kriminalitet och utgår från intervjuer med personer som tidigare haft en kriminell karriär. Intervjuerna har varit semistrukturerade och berört orsaken till turning points och motivationskällor till upprätthållandet av beslutet. Analysen har genomförts med hjälp av symbolisk interaktionism och teorier om stämpling, stigma och strain. Resultatet visar nätverkets betydelse för processen kring en turning point samt vikten av individens egna vilja till förändring. I resultatet går det även att utläsa hur personligt engagemang från omgivningen påverkar individen positivt vid en turning point. I diskussionen lyfter författaren resultatet och diskuterar även samhällets insatser utifrån uppsatsens resultat. Efter analys och diskussion framkommer författaren med slutsatsen att en turning point sker först när individen själv vill genomgå en förändring. När individen har tagit det beslutet fungerar nätverket både motiverande samt som en resurskälla. Med personligt engagemang från omgivningen så kan individen stå fast vid sitt beslut om en turning point och motiveras till ett liv utan kriminalitet.