Abstrakt Syftet med studien var att undersöka hur föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden påverkade språkutvecklingen hos barn med språkstörning.    Frågeställningarna var: - Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland föräldrar och pedagoger? - Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för språkutvecklingen? - Vad bidrog till goda resultat? - Hur stämde våra resultat med tidigare forskning?   Vi valde att arbeta med en enkätundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (Enkätsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att både föräldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansåg att den var bra för barnens språkutveckling och underlättade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansåg att man inte använde sig av TAKK i alla situationer. Föräldrar och pedagoger var överens om att kommunikationsmetoden lämpade sig för båda könen. Vi kom fram till att föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden var att den gynnade barn med språkstörningar och att det inte framkom några nackdelar vid tillämpningen. Dock upplevde vi att utveckling inom området behövs.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna såg på sitt förhållningssätt samt hur de arbetade för att få en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svårigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes också. I denna studie beskrivs olika hjälpmedel som används i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som användes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. Vår teoretiska utgångspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vägledande i denna studie. I denna studie har vi kommit fram till att pedagogerna har en betydande roll för inkluderingen mellan barnen. Andra faktorer som spelar en stor roll för inkluderingen är även den pedagogiska miljön samt den sociala samvaron.

The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger’s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment’s knowledge of the individual’s impairment in relation to Asperger’s syndrome. The highlighted factors were discussed in relation to the regular labour market for a person with Aspergers syndrome after secondary upper school at the levels of micro-, meso- and macrosystem. / Syftet med detta arbete var att beskriva hinder och framgångsfaktorer i övergången mellan gymnasiet och arbetslivet för en person med Aspergers syndrom. I vårt arbete använde vi oss av systemteori och gjorde kvalitativa intervjuer med personer ur organisationer och instanser som arbetar kring en person med Aspergers syndrom. Vi fann att de hinder eller framgångsfaktorer intervjupersonerna identifierade som viktiga var samma saker beroende på omgivningens anpassningsförmåga Återkommande faktorer de la vikt vid var den stora arbetslösheten i Sverige idag och att det var viktigt att individen med diagnosen samt dess omgivning hade kunskap om individuella problem kopplade till diagnosen. Vi diskuterade detta i relation till att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden för en person med Aspergers syndrom efter gymnasiet på mikro- meso- och makronivå.

Zugl.: Flensburg, Univ., Diss., 2005

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2006 u.d.T.: Krusch-Mielke, Bärbel: Entwicklung und Validierung eines Aufmerksamkeitsdefizitsyndrom-Screenings für Erwachsene A(dult) ADS-S(creening)

Zugl.: Bielefeld, Univ., Diplomarbeit, 2004 u.d.T.: Pelster, Gudrun: Vom Lächeln zum Lachen

Univ., Diss., u.d.T.: Christiane Desman: Aufmerksamkeitsdefizit-/Hyperaktivitätsstörung (ADHS)--Bremen, 2005, exekutives und/oder motivationales Defizit der Verhaltenshemmung, Emotionsregulation und Stressverarbeitung - Auswirkungen von Feedback und Verstärkern in Labor und Therapie.

Zugl.: Giessen, Universiẗat, Diss., 2008.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2006

Erlangen, Nürnberg, University, Diss., 2008. / Enth. 2 Sonderabdr. aud Kidney international ; 70. 2006.