Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur lärare använder systematiskt arbetssätt för att utveckla elevernas förståelse för ett systematiskt tänkande i grundskolan. Detta redovisas genom studiens två frågeställningar gällande vilka mål lärarna har med systematiskt arbetssätt i det undersökande och laborativa arbetet samt vilka utmaningar som finns med att utveckla förståelse för ett systematiskt arbetssätt, enligt tidigare forskning. Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie vilken syftar till att finna relevant litteratur inom det aktuella området, värdera litteraturen och till sist sammanställa den. Genom sökningar i NorDiNa och i databaserna DiVa och avhandlingar.se har litteraturen påträffats och valts ut. Resultatet av denna studie visar att lärare finner svårigheter i att arbeta undersökande och laborativt för att eleverna skall få utveckla den systematiska förmågan. En av de svårigheter lärarna ger uttryck för består i att flera lärandemål inte görs synliga. Lärarna upplever sig dessutom ha begränsade kunskaper i hur man kan utveckla elevers systematiska arbetssätt och förståelse för naturvetenskapens karaktär. Inom ett undersökande och laborativt arbetssätt skall eleverna ges möjlighet till att arbeta systematiskt. Detta innebär att eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper i hur de skall formulera hypoteser, reflektera och kritiskt granska resultaten samt dra slutsatser kring sina undersökningar. Detta är särskilt viktigt då de naturorienterande ämnenas kursplaner präglas av att eleverna skall utveckla sina kunskaper och förmågor i systematiskt arbetssätt.

Denna studie undersöker sex verksamma mellanstadielärares syn på och arbete med utomhusundervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Studien tar även upp hur lärarna ser på de förutsättningar som finns för att bedriva utomhusundervisning inom naturvetenskapen. Lärarna som har deltagit i studien har fått beskriva och resonera kring sina egna val i utomhusundervsiningen. Studien grundar sig i en teori om selektiva lärotraditioner, vilket är de praktiker lärare prioriterar och för vidare inom skolvärlden. Dessa traditioner går att använda för att identifiera vilka syften som finns med olika typer av undervisning. För att undersöka detta användes det fenomenologiska arbetssättet tillsammans med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Utfallet av intervjuerna har sedan kategoriserats och diskuteras i studien. Samtliga lärare ansåg att det måste finnas ett starkt samband mellan teori och praktik, men att syftet kunde variera mellan olika utomhuslektioner. Vi har i denna studien valt att belysa två traditioner, att lära sig för att bli en naturvetare och att lära sig av naturvetenskapen. Utifrån de utförda intervjuerna framgår att samtliga lärare agerar inom båda av dessa traditioner och båda traditioner anses ha samma vikt. Lärarna som har deltagit i studien har arbetat vid skolor som har olika grad av närhet till natur, vilket har variet en av de största påverkande faktorerna för hur lärare väljer att arbeta utomhus. De som har nära till natur har stor fördel av detta, specifikt inom biologin som till och med i kursplanerna nämner fältstudier. De som arbetade vid skolor i stadsmiljö kände sig begränsade i den mån att det blir svårt att gå ut och undersöka eller observera saker i naturen på grund av att det blir omständligt att ta sig till naturen under lektionstillfället. Även om fysik och kemi inte behandlades i utomhusmiljö i lika stor utsträckning som biologi ansåg lärarna att det är enklare att behandla de ämnena i skolans närmiljö. Detta oberoende av om man har nära till naturen eller inte. Här kom istället lekplatser eller väder in som förutsättningar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur bra vi är på att bedöma ålder på omaskerade och maskerade ansikten. Syftet var även att undersöka om det fanns systematiska fel som är förknippade med åldersbedömning av maskerade ansikten. Totalt fick 60 försöksdeltagare, samtliga ungdomar, skatta åldern på 60 fotografier av 30 maskerade och 30 omaskerade män.  Fotografierna var indelade i två åldersgrupper, yngre och äldre, och samtliga stimulipersoner förekom i både den maskerade och den omaskerade varianten. Resultaten visade att försöksdeltagarna var bättre på att skatta åldern på omaskerade ansikten än på maskerade. Inga skillnader i systematiska fel fans mellan maskerade och omaskerade ansikten. Bilder av unga ansikten skattades med högre precision än bilder av äldre ansikten. / The purpose of this study was to investigate how well we are at age estimations of masked and unmasked faces. The purpose was also to investigate if there were any biases that effected age estimations of masked faces. A total of 60 participants, all juveniles, estimated the age of 60 photographs of 30 masked and 30 unmasked men. The photographs were divided into two age groups, younger and older, and all of the men, who served as stimuli, were represented in both conditions. The results showed that the participants were better at estimating the age of unmasked than masked faces. There were no differences in biases between masked and unmasked faces. Photographs of young faces were estimated with greater precision than older faces.

No description available.

Denna studiens syfte var att undersöka hur verksamma NO-lärare i årskurserna 4–6 ser på det laborativa arbetet som idag bedrivs i skolan. Den ämnar även undersöka hur de ser på bedömningsarbetet gällande laborationer. Sex lärare har intervjuats för att svara på frågeställningarna. De deltagande lärarna har fått beskriva hur de resonerar kring utformningen av sin NO-undervisning, vad som påverkar dem, samt hur de arbetar med bedömningen av den laborativa undervisningen.   Studien har inspirerats av Edmund Husserls teori gällande hur människor upplever fenomen, vilket kallas för det fenomenologiska perspektivet. Den kvalitativa intervjuformen har använts som metod för insamling av data då den skapar möjligheten för lärarna att själva formulera sig samt fördjupa sig inom de ämnesområden som tas upp. Utfallet av intervjuerna har sedan kategoriserats och strukturerats för att ligga som underlag för de slutsatser som slutligen dras.   Samtliga lärare som deltog i studien nämnde att NO-undervisningen ska leda till att samtliga kursmål ska bli uppfyllda, men att det kan variera i vilken grad de använder sig av teoretiska och praktiska moment för att göra det. Det ansågs viktigt att teori och praktik inte är separerade, utan att de överlappar varandra och integreras. Det lades även vikt vid att undervisningen skulle bidra till elevaktivitet, inspirera till nyfikenhet och egna reflektioner. Å andra sidan menar vissa att det är det undersökande arbetssättet och förmågorna som berör det är viktigaste. De menar att begreppen och ordkunskapen kommer senare och att det under årskurs 4–6 gäller att förbereda eleverna inför senare årskurser genom att utveckla förmågorna gällande just systematiska undersökningar. Bedömningen av laborationer och hur det påverkar lärares val vid utformningen av undervisningen är väldigt olika lärare emellan. Vad som framkommer är att de deltagande lärarna har spridda synsätt gällande laborationsarbetet då betyg ska sättas.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about how teachers’ reason about the purpose and goals with systematic investigations in biology teaching in grades F - 3, as well as how these thoughts can relate to organising purposes. The data collection method was qualitative semi-structured interviews, where eight teachers were interviewed. The results show that the teachers in this study were somewhat insecure of how to define systematic investigations, although they share several different ideas on approaches using systematic investigations as a working method. In connection to organising purposes, the results could show that parts of teachers' planning are consistent with organising purposes. However no concrete didactic model was expressed for the planning process. The teachers also mention challenges such as a lack of time to plan the content to be taught, which can be related to missing strategies in the planning process for how they can teach with systematic investigations. One conclusion is that teachers can receive good help in the planning process with the didactic model of organising purposes, which resembles strategies in the planning of teaching. / Syftet med den här studien är att bidra till mer kunskap om hur lärare resonerar kring syfte och mål med systematiska undersökningar inom biologiundervisningen i årskurserna F - 3, samt hur dessa tankar kan kopplas samman med organiserande syften. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer där åtta lärare intervjuades. Resultatet visar att lärarna i studien var något osäkra på hur de skulle definiera systematiska undersökningar, men delger trots det flera olika idéer på tillvägagångssätt med systematiska undersökningar som arbetsmetod. Vid kopplingen till organiserande syften kunde resultatet visa på att delar av lärares planering stämmer överens med organiserande syften, dock utrycktes ingen konkret didaktisk modell till planeringsprocessen. Lärarna nämner även utmaningar som bristande tid till planering av innehållet som ska undervisas vilket kan kopplas till saknade strategier i planeringsprocessen för hur de kan undervisa med systematiska undersökningar. En slutsats är att lärare kan få god hjälp i planeringsprocessen med den didaktiska modellen organiserande syften, vilket speglar strategier i planeringen av undervisningen.

No description available.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring i vilken omfattning och hur läromedel i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3uppmuntrar till elevlaborationer. Systematiska undersökningar lyfts fram i styrdokumenten som viktiga i den naturorienterande undervisningen. Forskningsresultat visar att laborationer ökar elevernas motivation och att deras kunskap blir mer varaktig. Genom laborationer stärks elevernas förståelse för naturvetenskapliga samband och fungerar som en brygga mellan teori och praktik. Samtidigt säger forskningen att lärare upplever att laborationer tar för mycket tid och att bristen på material eller lämpliga lokaler gör att undervisningen baseras på läromedlet och attelevlaborationer inte förekommer så ofta i undervisningen. Utifrån detta har vi i denna studie tagit reda på i vilken omfattning och hur två tryckta läromedel, innefattande grundbok och lärarbok, presenterar laborationer genom en komparativ analys. Resultatet visar att båda läromedlenuppmuntrar till elevlaborationer. Läromedlen har dock olika struktur vilketläraren bör vara medveten om för att kunna arbeta med laborationer i undervisningen på ett tillfredställande sätt. Det ena läromedlet ger flertalet uppmaningar till elevlaborationer i grundboken som sedan kompletteras med fler förslag i lärarboken. Det andra läromedlet presenterar ett fåtal uppmaningar i grundboken och läraren bör därför arbeta aktivt med lärarboken för att laborationer ska bli en del av undervisningen.

No description available.

Bakgrund: Den heliga fastemånaden Ramadan innebär stora omställningar i cirka en och en halv miljard muslimers liv. Detta har, med bakgrund i den effektiva marknadshypotesen, föranlett flera olika undersökningar av eventuellt återkommande prisavvikelser i samband med Ramadan, en så kallad Ramadaneffekt. Tidigare studier visar dock på något motstridiga resultat vilket gör att vidare forskning inom området är motiverad. De till viss del förändrade livsvillkor som Ramadan innebär har i tidigare studier använts som förklaringsvariabler, något som dock kan ifrågasättas och undersökas vidare med utgångspunkt i Behavioral finance. Syfte: Denna studie ämnar undersöka om det existerar någon Ramadaneffekt på 17 olika muslimska aktiemarknader samt att kritiskt granska tidigare studier inom området och förklaringsvärdet i fastans fysiska och psykiska påverkan vid en eventuell Ramadaneffekt. Genomförande: Studien är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär med huvudsaklig tyngdpunkt i statistiska analyser av studiens datamaterial. Regressionsanalys med dummyvariabler utgör den statistiska metoden och resultatet analyseras genom att applicera Behavioral finance till dokumentstudien för att försöka förklara de statistiska resultaten. Slutsats: Studien finner att endast den pakistanska aktiemarknaden uppvisar en signifikant prisavvikelse under Ramadan. Detta ligger inte i linje med tidigare forskning. Tidigare använda förklaringsvariabler tycks inte heller de ha något stort förklaringsvärde då fastans fysiska och psykiska påverkan torde yttra sig likadant i samtliga länder men effekterna på aktiemarknaderna skiljer sig åt. / Background: Ramadan, the holy month of fasting, means many changes in the lives of approximately one and a half billion Muslims. This, with background in the efficient market hypothesis, has resulted in several studies on potentially reoccurring price deviations in connection with Ramadan, a so-called Ramadan effect. Previous studies show somewhat conflicting results, which motivates further research within the subject. The changed routines of daily life during Ramadan have previously been used as the explanatory variable for the Ramadan effect. The authors question the validity of this relationship and therefore further examine it with an argumentative base in Behavioral finance. Aim: This study aims to investigate whether a Ramadan effect exists on any of 17 Muslim stock markets. Furthermore, it aims to critically analyze previous research within the area and examine whether the physical and psychological effects of fasting have any explanatory value in an eventual existence of a Ramadan effect. Completion: The study uses both a qualitative and quantitative approach with a focus on statistical analysis of the study’s numerical data. Regression analysis with dummy variables represents the statistical method and the results are analyzed by applying Behavioral finance to the literature study in order to explain the results. Conclusion: The only market that shows a systematic price deviation during Ramadan is Pakistan. This is not coherent with previous research. Furthermore, the previously used explanatory variables do not seem to have any great explanatory value since the variables are coherent across the markets whereas the effects on the stock markets are not.