Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 arbetar med undersökande arbetssätt i NO-undervisningen för att uppfylla sina mål, samt undersöka hur lärarna använder elevers dokumentation som ett verktyg i arbetssättet för att stödja elevernas lärande i naturvetenskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fem naturvetenskapslärare i årskurs 4–6 medverkade. I resultatet av det analyserade materialet visade det sig att lärarnas mål med det undersökande arbetssättet var att det skulle främja intresse och nyfikenhet hos eleverna, samt stödja förståelsen för naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier. Ett annat framträdande mål var att eleverna skulle utveckla sin färdighet att planera och genomföra undersökningar, samt utveckla ett kritiskt, systematiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Flera lärare beskrev också att de hade som ett mål att eleverna skulle ta ett med tiden gradvis ökat eget ansvar i att planera och göra val i genomförandet av undersökningar. Elevernas vana och förtrogenhet med arbetssättet i förhållande till lärarens förmåga att stötta och vara tillgänglig beskrevs som förutsättningar för att elevernas skulle kunna arbeta mer självständigt med planering och genomförande. Elevernas dokumentation beskrevs också som ett viktigt verktyg eller komplement för att stötta elevernas lärande och måluppfyllelsen i det undersökande arbetssättet. Samtidigt beskrevs vikten av att lärare synliggör och diskuterar dokumentationens syfte och utformning för att uppnå uppsatta mål med undersökande arbetssätt i NO-undervisningen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilka sätt läromaterialet NTA gerförutsättningar för elever i årskurs F-3 att utveckla förmågan att genomföra systematiskaundersökningar samt hur lärare använder materialet. Studien har grundats på tresemistrukturerade intervjuer av lärare samt en innehållsanalys av textmaterial tillhörande treolika NTA-teman. De intervjuer som genomfördes är även de analyserade med hjälp av eninnehållsanalys. Resultatet för intervjuerna visade på att lärarna använder sig av NTAmaterialetför att utveckla elevernas förmåga till att genomföra systematiska undersökningargenom att dels utföra uppdragen i ett tema enligt beskrivningarna dels genom att utförauppdragen med anpassningar till den aktuella gruppen. Intervjuerna visade även på hur lärarnakunde se tydliga kopplingar till läroplanen och de kunskapskrav som eleverna ska uppnå.Dessutom ansåg de att NTA-materialet ger förutsättningar för att blanda det teoretiska arbetetmed praktiskt arbete där lärarna även ansåg att materialet är genomtänkt. NTA-materialet ansesdärmed vara en hjälp för lärarna att få ihop en bra undervisning kopplat till läroplanen. Dockframkom det att materialet kan vara tidskrävande i förberedelserna och att uppdragen iblandliknar varandra för mycket och vissa delar hoppas över för att spara tid. Avslutningsvisframkom det av intervjuerna att NTA-materialet är ett bra redskap för att utveckla elevernasförmåga att genomföra systematiska undersökningar men att det ibland kan bli begränsande förelever som har svårt att tänka utanför boxen eller om uppdragen är för svåra för eleverna för attkomma till steget att genomföra egna undersökningar. Vid analysen av textmaterialet för de treNTA-temana framkom det att materialet hjälper eleverna till en utveckling av förmågan attgenomföra systematiska undersökningar men att det till större del i uppdragen endast är en litendel av en förmågemålet som eleverna får öva på. Det framkom inte från något uppdrag atteleverna fullständigt fick pröva på att genomföra en systematisk undersökning även om detfanns enstaka uppdrag som var i närheten av fullständiga. Av de olika delarna en systematiskundersökning består av var möjligheten att ställa egna frågor samt deltagande i planeringenbegränsad för eleverna. Lite mer vanligt förekommande var möjligheten till att utvärderaarbetet. Möjligheterna till att ställa egna hypoteser samt dokumentation var det som förekom mest. / <p>NO</p>

Syftet med den här studien är att få kunskap om vilka erfarenheter lärare i årskurs 4–6 anser sig erbjuda elever vid systematiska undersökningar i ämnet kemi. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare i årskurserna 4–6 som undervisar eller har undervisat i kemi. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att systematiska undersökningar har en stor betydelse inom kemiämnet. Lärarna som deltog i studien förklarade att systematiska undersökningar gör att eleverna bland annat finner intresse för kemiämnet, samtidigt finns det en risk att för mycket fokus hamnar på att väcka elevernas intresse. Resultatet visar också hur lärarna väljer att undervisa genom systematiska undersökningar. Lärarna berättade att elevernas eget ansvarstagande och samarbete i grupp var en viktig förmåga som eleverna behöver öva på men är utmanande att uppfylla i undervisningen. Resultaten visade även att majoriteten av lärarna som deltog i studien upplever att de ibland behöver reducera kemiinnehåll för att möta eleverna inlärningsbehov. Konsekvensen av detta blir att eleverna går miste om att fördjupa sina kunskaper om naturvetenskapliga fenomen vid systematiska undersökningar.

Denna studie har haft som syfte att vinna kunskap om hur elever i F-3 kan utveckla sin förmåga att göra observationer och sortera några vanligt förekommande trädarter i sin närmiljö. I studien har variationsteorin och det sociokulturella lärandeperspektivet använts som ramverk för att besvara de tre ställda forskningsfrågorna om vilka kritiska aspekter som måste synliggöras för att eleverna ska utveckla förmågan att observera och sortera, att känna igen några trädarter i närmiljön vintertid och hur undervisning kan möjliggöra detta.  I bakgrunden behandlas tidigare forskning om naturvetenskaplig undervisning och lärande, elevers förståelse för de naturvetenskapliga arbetsmetoderna, samt elevers förståelse av vanligt förekommande träd- och växtarter i deras närmiljö, samt relevanta styrdokument. Data, i form av intervjuer och observationer, har samlats in från lektioner i en årskurs två bestående av 24 elever och med mig som lärare. Resultatet visar att lärare genom användandet av artefakter, mediering och variationsmönster i undervisningen kan skapa förutsättningar som möjliggör för eleverna att utveckla sin förmåga att observera och sortera. Resultatet visar även på att undervisningen även bidrog till att eleverna utvecklade sina kunskaper och kunde känna igen några vanligt förekommande kvistar från närmiljön.

Uppsatsen syfte är att utreda arbetstagarens ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. I uppsatsen används en rättsdogmatisk metod. Resultatet av undersökningen visar att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret i det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetstagarens ansvar är att delta i arbetsmiljöarbetet genom att rapportera in risker där människors liv och hälsa kan vara i fara, tillbud, sjukdom och olycksfall. Arbetstagaren ska följa givna föreskrifter, iaktta försiktighet, använda tillhandahållen skyddsutrustning och ha den kunskap som krävs för att använda skyddsutrustningen för att förebygga olyckor. Väljer en arbetstagare medvetet att bryta mot arbetsmiljöföreskrifterna blir det en arbetsrättsliga tvist där arbetstagaren riskerar att bli uppsagd.

Naturvetenskap och teknik för alla - NTA är tänkt att främja ett undersökande arbetssätt där elever ställer hypoteser, drar slutsatser, diskuterar och arbetar systematiskt. Tidigare studier visar bristande tydlighet kring vad elever bör lära sig genom NTA och hur det påverkar deras lärande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares syn på lärande, utmaningar och möjligheter kopplat till NTA-lådan. Genom analys av semistrukturerade intervjuer visar studien att de hinder och möjligheter lärare upplever i NTA-undervisningen påverkar elevers lärande. Vår slutsats är att ramfaktorer i verksamheten spelar en betydande roll för vilka hinder lärarna möter, vilka förutsättningar de har samt vilka anpassningar som behöver genomföras för att kunna bedriva NTA-undervisningen.

Det har länge varit en debatt om programmering ska ingå i den svenska grundskolans läroplan. I Europa är valet att lägga till programmering i grundskoleutbildningen just nu en av de tydligaste trenderna. Flera länder, så som Danmark och England, har redan på något sätt infört programmering till sin grundskoleutbildning.I denna studie undersöks hur programmering och datalogiskt tänkande kan undervisas i skolan. Detta görs dels genom en genomgång av tidigare programmeringsspråk som har används till undervisning av programmering, men även genom en observations- och enkätstudie. Observationsstudien genomfördes i Malmö hos verksamheten CoderDojo, en global rörelse som erbjuder alla möjligheten att få testa på programmering. För att få en uppfattning av vad barn och ungdomar har för tankar och idéer om programmering genomförde vi även en enkätundersökning som skickades ut till CoderDojos samtliga verksamheter i Sverige. Resultatet från dessa enkäter gav en bild av vad barn och ungdomar har för tankar om hur programmering kan användas i den svenska skolan. / For some time now, there's been a debate if programming should be included in the Swedish compulsory school curriculum. The choice to add programming in primary education is now one of the clearest education trends in Europe. Several countries, such as Denmark and England, have already in some ways introduced programming to the primary education.This study examines how programming and computational thinking can be taught in the Swedish schools. We have done a review of past programming language used for teaching programming and computational thinking, but also through observational study and a survey study. The observational study was performed in Malmö at the community CoderDojo, a worldwide movement that offers everyone the opportunity to test programming. To get an idea of what children and teenagers think about programming, we also a performed a survey. This survey was sent out to all CoderDojos operations in Sweden. The results from these surveys give us a picture of what children and teenagers think on how programming and computational thinking might be used in the school.

Denna studie har genomförts inom en kommun och fokuserat på att undersöka hur förskollärare dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar varje barns utveckling och lärande inom det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har även undersökt rektorers upplevelse av det systematiska kvalitetsarbetet och hur de stöttar förskollärarna i arbetet då Läroplan för förskolan tydligt framhäver rektorns ansvar. Studiens syfte är att undersöka rektorers och förskollärares arbete med det systematiska kvalitetsarbetet utifrån barns perspektiv och barnperspektiv. Som datainsamlingsmetod har denna studie använt sig av en webbenkät till verksamma rektorer och en webbenkät till verksamma förskollärare. Sammanlagt har fem rektorer och tio förskollärare varit delaktiga i datainsamlingen. I analysen användes ett barndomssociologiskt perspektiv med centrala begrepp som barns perspektiv, barnperspektiv, barns agens, beings och becomings. Resultatet visar bland annat på en variation av hur dokumentation och tid används till det systematiska kvalitetsarbetet. Analysen visar ett tydligt barnperspektiv i arbetet med att säkerställa varje barns utveckling och lärande inom det systematiska kvalitetsarbetet. Barns perspektiv blir sekundärt i relation till vuxnas barnperspektiv. Resultatet visar även en skild uppfattning för vem som har ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorer lyfter fram att de har lika mycket ansvar tillsammans med förskollärarna medan förskollärarna uttrycker att det är rektorerna som har det stora ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet.

Det systematiska kvalitetsarbetet behöver genomföras i förskolan för att säkerställa en förskola av god kvalitet och likvärdighet. Rektorn är ansvarig för kvalitetsarbetet på enhetsnivå där förskollärare ska ges förutsättningar för att kunna bedriva ett framgångsrikt kvalitetsarbete som gynnar alla barns utveckling och lärande. Syftet med denna studie är att analysera hur rektorn positionerar förskolläraren i sin organisering och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet. Den teoretiska grunden för denna studie är positioneringsteorin där rektorns positionering av förskolläraren är i fokus. Fem rektorer har deltagit i denna kvalitativa studie där semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Resultaten som presenteras i denna studie utgår ifrån rektorernas beskrivningar av hur det systematiska kvalitetsarbetet organiseras och leds. Centralt för denna studies resultat är att majoriteten av rektorerna organiserar och leder kvalitetsarbetet på ett sätt som ger förskolläraren förutsättningar att ta sitt ansvar i enlighet med förskolans läroplan. Rekotrerna ger förskolläraren förutsättningar genom att ge mer planeringstid, fortbildning och möjlighet att delta i olika utvecklingsgrupper vars syfte är att utveckla förskolans systematiska kvalitetsarbete. I resultatet framkom det även att en rektors organsiering och ledning av kvalitetsarbetet resulterade i en annan slags positionering av förskolläraren där rektorn inte ställde krav på att förskolläraren skulle ta sitt ansvar som läroplanen redogör för. En slutsats är att rektorns positionering av förskolläraren påverkar förskollärarens möjligheter till att ta sitt ansvar i förskolans kvalitetsarbete. Detta kan i sin tur bidra till att påverka både förskolans kvalitet och barns möjligheter till utveckling och lärande.

I denna studie var syftet att ta reda på vilka faktorer som enligt tidigare forskninginverkar på elevers lärande vid utförandet av systematiska undersökningar i NOundervisningen,med ett särskilt fokus på förmågan att genomföra systematiskaundersökningar. Frågeställningen har besvarats genom en systematisklitteraturstudie där tidigare forskning på området har analyserats och diskuterats.Databaserna Eric (Ebsco), Summon, NorDiNa och avhandlingar.se har använts föratt hitta relevant litteratur som har avgränsats till vetenskapliga artiklar,avhandlingar och licentiatuppsatser. Efter kvalitetsgranskning och genomläsningav de utvalda texterna har gemensamma teman utkristalliserats och texterna hardärefter diskuterats och jämförts med varandra. Resultatet visade att faktorer somatt uppmärksamma elevers intresse, låta dem använda sina tidigare erfarenheter isitt lärande och att ha en medveten och tydlig kommunikation är viktiga förelevernas kunskapsinhämtning vid systematiska undersökningar. Andra viktigafaktorer som studiens resultat visade var att en varierad frihetsgrad ochsvårighetsgrad vid laborationer samt att ge eleverna möjlighet att inte bara utföraegna undersökningar utan även få kritiskt granska, jämföra och bedömatillförlitlighet hos andra forskningsresultat är viktig för att eleverna ska fåmöjlighet att utveckla förmågan att genomföra systematiska undersökningar. / <p>so</p>