I denna studie var syftet att ta reda på vilka faktorer som enligt tidigare forskninginverkar på elevers lärande vid utförandet av systematiska undersökningar i NOundervisningen,med ett särskilt fokus på förmågan att genomföra systematiskaundersökningar. Frågeställningen har besvarats genom en systematisklitteraturstudie där tidigare forskning på området har analyserats och diskuterats.Databaserna Eric (Ebsco), Summon, NorDiNa och avhandlingar.se har använts föratt hitta relevant litteratur som har avgränsats till vetenskapliga artiklar,avhandlingar och licentiatuppsatser. Efter kvalitetsgranskning och genomläsningav de utvalda texterna har gemensamma teman utkristalliserats och texterna hardärefter diskuterats och jämförts med varandra. Resultatet visade att faktorer somatt uppmärksamma elevers intresse, låta dem använda sina tidigare erfarenheter isitt lärande och att ha en medveten och tydlig kommunikation är viktiga förelevernas kunskapsinhämtning vid systematiska undersökningar. Andra viktigafaktorer som studiens resultat visade var att en varierad frihetsgrad ochsvårighetsgrad vid laborationer samt att ge eleverna möjlighet att inte bara utföraegna undersökningar utan även få kritiskt granska, jämföra och bedömatillförlitlighet hos andra forskningsresultat är viktig för att eleverna ska fåmöjlighet att utveckla förmågan att genomföra systematiska undersökningar. / <p>so</p>

Sammanfattning Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur eleverna i lågstadiet tillägnar sig begreppskunskaper och förmåga att genomföra systematiska undersökningar när de undervisas genom NTA i ämnet kemi. Studien genomfördes i en årskurs 3 med NTA-uppdraget färgerna i färgen. Vi valde att genomföra en kvalitativ interventionsstudie med strategin designbaserad studie. Vid två lektionstillfällen agerade vi själva lärare och observatör. Lektion A planerades efter NTA’s lärarhandledning. Efter analys av lektion A genomfördes en förändring till lektion B. Förändringarna av lektionen var visuellt stöd och tydligare muntlig stöttning från läraren. Den sociokulturella synen på lärande genomsyrar den aktuella studien och det insamlade resultatet. Resultatet visar att NTA-uppdraget färgerna i färgen bidrar till viss begreppsförståelse för begreppet separera och förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Med de förändringar som gjordes till lektion B visade insamlat resultat på en ökad förståelse för begreppet separera och förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Därmed dras en möjlig slutsats att verksamma och blivande F-3 lärare kan tillägga visuellt stöd och mer muntlig stöttning i sin undervisning när de använder sig av NTA uppdraget färgerna i färgen. / AbstractThe purpose of our study is to contribute knowledge about how primary school students acquire conceptual knowledge and the ability to conduct systematic investigations when taught through NTA in the subject of chemistry. The study was conducted in a grade 3 through the NTA assignment färgerna i färgen.We chose to conduct a qualitative intervention study with the strategy of design-based study. On two occasions we acted as teachers and observers. In lesson A, the assignment was planned straight from the NTA’s pedagogical plan. After analysis of lesson A we made a change for lesson B. The changes we did to lesson B were adding visual support and more oral support from the teacher. The sociocultural view of learning permeates the current study and the collected results. The results show that the NTA assignment färgerna i färgen contributes to some conceptual understanding of the concept of separation and the ability to conduct systematic investigations. With the changes that were made from the collected results the students showed an increased understanding of the concept of separation and the ability to carry out systematic investigations. Thus, it is concluded that active and prospective F-3 teachers should add visual support and more oral support in their teaching when using NTA assignment färgerna i färgen.

The aim of this study is to contribute to more knowledge about how pedagogical link-making can be used to make the subject content of physics visible in systematic investigations. The method used is a didactic exemplification in a design study, where pupils have been observed in the teaching through audio recording and field notes. The study was carried out in two teaching cycles and the sample of pupils consisted of two classes in 4th grade. We studied whether the subject content in a systematic investigation could be made visible to the pupils through specific pedagogical link-making processes. The result showed that link-making was less favorable in the practical aspects of a systematic investigation, but it created opportunities for feedback that promoted learning, together with emotional involvement. It turned out that the emotional involvement of the pupils does not alone lead to learning. Feedback on subject content was required to be able to lead the pupils towards new knowledge. It is therefore important that the teaching is not only planned based on creating an emotional commitment but also to link back to the subject content in different ways. Based on this insight, the original didactic model was revised, and a new draft of a didactic model was produced. The teacher needs to take responsibility for meeting the pupils in their emotions about the teaching and try to connect these with different types of knowledge to promote pupil learning, which was made visible in the new model. / Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur pedagogiskt länkskapande kan användas för att synliggöra fysikens ämnesinnehåll i systematiska undersökningar. Metoden som använts är en didaktisk exemplifiering i en designstudie, där elever har observerats i undervisningen genom ljudupptagning och fältanteckning. Undersökningen genomfördes i två undervisningscykler och elevurvalet bestod av två klasser i årskurs 4. Studien undersökte, om ämnesinnehållet i en systematisk undersökning kunde synliggöras för eleverna genom olika pedagogiskt länkskapande processer. Undersökningen visade att länkskapning var mindre gynnsamt i de praktiska momenten i en systematisk undersökning, men att det skapade möjligheter för en återkoppling som tillsammans med känslomässigt engagemang främjade ett lärande. Det visade sig att känslomässigt engagemang hos eleverna inte ensamt leder till ett lärande, utan det krävdes en återkoppling till någon form av ämnesinnehåll för att kunna leda eleverna vidare mot nya kunskaper. Det blir därmed av betydelse, att undervisningen inte enbart planeras utifrån att skapa ett känslomässigt engagemang, utan även för att koppla tillbaka till ämnesinnehållet på olika sätt. Utifrån denna insikt reviderades den ursprungliga didaktiska modellen och ett nytt utkast till en didaktisk modell togs fram. Läraren behöver ta ett ansvar i att möta eleverna i deras känslor för undervisningen och försöka koppla samman dessa med olika typer av kunskaper för att främja lärandet hos eleverna, detta synliggjordes i den nya modellen.

Denna studie syftade till att utveckla kunskaper om vilka hinder och möjligheter virtuella laborationer har som undervisningsmetod för elevers lärande av fotosyntesens reaktionshastighet. De frågor som studien syftade att svara på var hur elevers förståelse utvecklas genom samarbete med den virtuella laborationen och vilka kritiska aspekter av fotosyntesens reaktionshastighet en virtuell laboration kan synliggöra. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektion med elever i årskurs 3. Det sociokulturella perspektivet och variationsteorin användes som teoretiskt ramverk. Data samlades in genom ett för-eftertest, observationer, fokussamtal samt ljus-videoinspelningar under lektionen. I den här studien användes en virtuell laboration i vilken eleverna kunde undersöka hur temperatur och ljus påverkar fotosyntesens reaktionshastighet. Tre kritiska aspekter relaterade till den virtuella laborationen identifierades. Med hjälp av variationsteorin utformades en undervisning med den virtuella laborationen med målet att synliggöra de identifierade kritiska aspekterna. Därtill söktes övriga kritiska aspekter i för-och eftertestet. Resultatet visade att den virtuella laborationen kunde synliggöra de identifierade kritiska aspekter för flertalet av eleverna i studien, men inte alla. Dessutom framkom ytterligare kritiska aspekter som den virtuella laborationen inte kunde ge svar på. Emellertid visade resultatet att samarbetet mellan eleverna samt lärarens stöd bidrog till en utvecklad förståelse för fotosyntesens reaktionshastighet.

No description available.