Studiens syfte är att beskriva hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan bedrivas effektivt så att det bidrar till en bra arbetsmiljö. Tidigare forskning lyfter bland annat ledarskapets betydelse och vikten av att involvera medarbetarna i arbetsmiljöarbetet. Forskningen visar också att det hårda och tekniska delarna ofta prioriteras före de psykosociala bitarna. Det empiriska materialet insamlades genom en metodtriangulering bestående av en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning på ett företag i Sverige. Resultatet visar att respondenterna lyfter flera olika delar som viktiga för att kunna bedriva ett effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete. Studien utmynnade i slutsatserna att SAM kan bedrivas effektivt om det finns ett helhetstänk där alla delar i arbetsmiljön är viktiga. Det har visat sig att den psykosociala arbetsmiljön är svårare att behandla än den fysiska arbetsmiljön. Ledarskapet är en del som har visat sig vara av betydelse för hur arbetsmiljöarbetet lyckas, dessutom lyfts den ekonomiska aspekten som viktig för möjligheten att kunna bedriva ett effektivt SAM. / The purpose of this study is to describe how a systematic work environmental management can be conducted effectively to contribute to a good work environment. Prior research enhances the importance of leadership and the necessity of involving the co-workers in the work environmental management. Research also shows that the hard and technical parts are often prioritized before the psychosocial part. The empirical material was gathered through a mixed method consisting of interviews of a focus group and a survey on a corporation in Sweden. The result shows that respondents raise several different parts as important in order to conduct effective systematic work environmental management. The study gave the conclusions that systematic work environmental management can be conducted effectively if there is a thought-through plan and commitment where all parts of the work environment are covered and taken with importance. It has been shown that the psychosocial work environment is more difficult to treat than the physical environment. Leadership is a part that has shown to be of importance on how the work environmental management will succeed and that the economic aspect is regarded as important for an effective systematic work environmental management.

Stora industriprojekt med många involverade parter är komplexa redan som de är. Därav är ett inarbetat och noga planerat systematiskt arbetsmiljöarbete avgörande för en god arbetsmiljö där många personer vistas och arbetar på samma yta. “Ju fler kockar, desto sämre soppa” är ett svenskt ordspråk som till viss del lämpar sig för projektet Scania Nya Gjuteri. Även om mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet har varit exemplariskt och slutprodukten har blivit bra så har vägen dit inte varit felfri. Denna rapport behandlar projektet Scania Nya Gjuteri och de projektspecifika utmaningarna som har förekommit vad gäller den systematiska arbetsmiljön. Skanska har stått för utförandet men har även varit samordningsansvarig på byggarbetsplatsen och efter ett antal produktionsstopp, några entreprenörer som missköter sig och flera oförutsägbara risker som inträffat börjar man fundera på om det kanske finns ett samband mellan allt. För att ge svar på frågeställningarna har en juridisk metod med rättskällor används som sedan kompletterats med en samhällsvetenskaplig metod med empiriskt material bestående av intervjuer med företagsverksamma personer och interna dokument från Skanska och Scania. Tidigare forskning visar att avtalsförhållandena är betydande för styrningen av entreprenader och genom djupare studier och bättre förståelse om utmaningarna som har inträffat kan man förebygga detta organisatoriskt och byggtekniskt för framtida samarbeten. Med facit i hand hade många utmaningar hindrats eller åtminstone blivit hämmade om man hade diskuterat ansvarsgränserna och kraven noggrannare innan produktionsstart. Förhoppningsvis kan den här rapporten användas som en utvärdering av arbetsmiljön på Scania Nya Gjuteri för att man tillsammans ska lära sig från projektet och undgå liknande situationer i framtiden. / Large industrial projects with many parties involved are already complex as they are. Therefore, an established and carefully planned systematic work environment is crucial for a safe work environment where many people stay and work in the same area. "The more chefs,the worse the soup" is a Swedish saying that is suitable for the Scania New Foundry project in certain areas. The journey has not been easy although much of the systematic work environment management has been exemplary and the end product has turned out good. This report addresses the Scania New Foundry project and the specific challenges that have arisen in terms of the systematic working environment during production. Skanska has been responsible for the production and has also been responsible for coordination at the construction site.After some production stoppages, several contractors who misbehaved and many unpredictable risks that occurred Skanska realized that there may be a connection between everything. To provide answers to the questions, a legal research methodology has been used, which has been supplemented with a scientific method with empirical research consisting of interviews with enterprising people and internal documents from Skanska and Scania. Previous research shows that contractual conditions are significant for the management of the contractors and through deeper studies of the challenges that have occurred at the project we can get a better understanding for better collaborations in the future. All things considered, many challenges would have been prevented or at least inhibited if the responsibilities and requirements had been discussed more carefully ahead. Hopefully this report can be used as an evaluation of the work environment at Scania Nya Gjuteri in order tolearn from the project and avoid similar situations in the future.

Since the early 1980s, several   research programs initiated in the construction industry with the aim of   achieving a better working environment and more codetermination in the   planning of construction projects. Integrated planning (IP) was a project   carried out in 1985-1988 as a collaboration with Lund University, companies   in the construction industry and the trade unions in the afore-mentioned   area. The integrated planning concept was developed and implemented in the   construction industry in building production. IP is a model for integrating   production planning with systematic work environment planning and integrating   the skills of all participants in building production planning from early   stage to finish. The purpose of this study is to assess the extent to which   the work environment plan is a governing document during the ongoing work   environment planning before and during construction. Work Environment Act   (AML) and its provisions (AFS 1999: 3, AFS 2001: 1 and AFS 2015: 4) are   governing for the planning of the working environment in a construction   project. Based on the provisions, the report's research questions focus on   how and at what stage a work environment plan is established, as well as how   the model integrated planning is used in the ongoing work environment   planning prior to construction start and during the production phase. Of the   companies included in the study, three of them, Skanska, Peab and NCC are   Sweden's largest company and work on a national and international scale. The   third is INAB, a small company that mainly works nationally. The results show   that work environment planning starts at an early stage with preventive   actions and routines during the building construction process and mainly   follow the same concept as the integrated planning model. Integrated work   environment planning (IWEP) is a model for building production planning that   can be used in any projects, whatever, its complexity and size. Tallåsen is a   clear example that shows the work environment plan is a governing document during   the production phase. More attention should be paid to the OSA (AFS 2015:4)   by implementing more practical preventive actio / <p>Betyg 170707, H14.</p>

Studien undersöker ledningens och medarbetarnas uppfattning om utvecklingen av en ny HRM-funktion på ett svenskt medelstort företag, med följande frågeställning: Hur uppfattar ledningen och medarbetarna utvecklingen av HRM-funktionen i förhållande till deras behov och förväntningar? För att besvara studiens syfte och frågeställning har semistrukturerade intervjuer genomförts med ledning och medarbetare för att utforska implementeringen av arbetsmiljöarbete med HRM-funktionen inom det medelstora företaget. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera intervjudata och identifiera mönster kring HRM-funktionens påverkan på arbetsmiljön. Det framkom att HRM-funktionen har spelat en viktig roll i struktureringen och förbättringen av arbetsmiljön med en högre delaktighet hos medarbetare och social hållbarhet. Det har skapat en ökad trygghet och öppenhet på arbetsplatsen. Trots positiva förändringar mötte HRM-funktionen initiala utmaningar med kommunikationsbrister, vilket understryker behovet av en tydlig och tidig dialog för att maximera dess positiva effekter och minimera hinder. / The study examines management's and employees' perception of the development of a new HRM function at a Swedish medium-sized company, with the following question: How do management and employees perceive the development of the HRM function in relation to their needs and expectations? In order to answer the study's purpose and question, semi-structured interviews have been conducted with management and employees to explore the implementation of work environment work with the HRM function within the medium-sized company. A qualitative content analysis was applied to analyze the interview data and identify patterns around the HRM function's impact on the work environment. The study concluded that the HRM function has played an important role in the structuring and improvement of the work environment with a higher participation of employees and social sustainability. This has created increased safety and candidness in the workplace. Despite positive changes, the HRM function faced initial challenges with communication gaps, underscoring the need for a clear and early dialogue to maximize its positive effects and minimize barriers.

Legislation demands that health and safety of humans at work must be secured. Today, far from every company has a functioning systematic management of occupational health and safety (OHS) in place to fulfill its legal obligations. Instead, other day-to-day tasks appear to have greater priority. The overall aim of this thesis was to investigate prerequisites and possibilities for manufacturing companies to prioritize and manage OHS, with focus on professional roles, company size, safety culture, and financial performance. Four papers (I–IV) are included in this thesis, based on three data collections. A questionnaire measuring the priority accorded to work environment was completed by 249 representatives of 142 manufacturing companies (I &amp; II). Focus group interviews were conducted with 66 workers at a large steel-manufacturing company, discussing their experiences and perceptions of safety and risks at work (III). A questionnaire measuring OHS management practices, safety culture, and priority given to work environment was completed by 280 representatives of 197 manufacturing companies (IV). Information regarding the companies’ financial performance was retrieved from a credit bureau database. The main findings of the four papers demonstrated that profitability was considered as the most prioritized interest in the companies (I), and that trade-offs between productivity and safety is an obstacle to working safely (III). Managers generally perceived their companies to prioritize work environment factors more than the safety delegates did (I &amp; IV). Perceptions of work environment priority did, however, not differ depending on company size (II &amp; IV). Responsibility for safety was perceived to rest on the individual to the largest extent, and risk-taking was believed to originate from a combination of individual factors and external circumstances in the work environment (III). Larger company size, positive safety culture, and low risk in creditworthiness were found to be associated with better OHS management practices in companies (IV). Correspondingly, smaller company size, negative safety culture, and high risk in creditworthiness were found to be associated with worse OHS management practices. In summary, structural, social, and financial aspects seem to be important in companies’ possibilities for prioritizing and managing OHS. Recommendations for industry and future research are discussed. / Arbetsmiljölagen kräver att människors hälsa och säkerhet på arbetet ska tryggas genom att risker kontinuerligt ska bedömas och åtgärdas. Många företag saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller lagens krav fullt ut. Istället tycks andra dagliga aktiviteter ha högre prioritet. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka förutsättningar och möjligheter för tillverkande företag att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön; med särskilt fokus på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal. Fyra delstudier (I–IV) ingår i denna avhandling, vilka är baserade på tre datainsamlingar. En enkät som mätte arbetsmiljöprioritering besvarades av 249 representanter vid 142 tillverkande företag (I &amp; II). Fokusgruppintervjuer genomfördes med 66 arbetare på ett stort ståltillverkningsföretag, där deras erfarenheter och uppfattningar om säkerhet och risker i arbetet diskuterades (III). En enkät som mätte SAM, säkerhetskultur och arbetsmiljöprioritering besvarades av 280 representanter vid 197 tillverkande företag (IV). Information om företagens finansiella nyckeltal hämtades från ett kreditupplysningsföretag. De viktigaste resultaten från de fyra delstudierna kan bland annat sammanfattas med att lönsamheten uppfattades vara det mest prioriterade intresset vid företagen (I), och att avvägningar mellan produktivitet och säkerhet ansågs vara ett hinder för att kunna arbeta på ett säkert sätt (III). Chefer uppfattade generellt att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde (I &amp; IV). Uppfattningar om arbetsmiljöprioritering skiljde sig dock inte åt beroende på företagsstorlek (II &amp; IV). Ansvaret för säkerheten på arbetet ansågs främst vila hos den enskilda individen, och risktagande betraktades komma ur en kombination av individuella faktorer och yttre omständigheter i arbetsmiljön (III). Att vara ett större företag, ha positiv säkerhetskultur och hög kreditvärdighet visade sig ha samband med att också ha ett bättre utvecklat SAM (IV). På motsvarande sätt, att vara ett mindre företag, ha negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet befanns ha samband med att också ha ett sämre utvecklat SAM. Sammanfattningsvis verkar därmed strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter vara väsentliga för företags möjligheter att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön. Detta ger uppslag till rekommendationer för industrin samt vidare forskning. / Das Arbeitsschutzgesetz verlangt, dass die Sicherheit und Gesundheit (SG) von Menschen am Arbeitsplatz gewährleistet werden muss, indem Risiken kontinuierlich überprüft und behoben werden. Vielen Unternehmen fehlt heutzutage eine systematische Handhabung von SG, die den gesetzlichen Anforderungen vollständig entspricht. Stattdessen scheinen andere alltägliche Tätigkeiten eine höhere Priorität zu haben. Das übergeordnete Ziel der vorliegenden Abhandlung war es zu untersuchen, welche Voraussetzungen und Möglichkeiten herstellende Unternehmen besitzen, SG am Arbeitsplatz zu priorisieren und handzuhaben – unter besonderer Berücksichtigung von Berufsrollen, Unternehmensgröße, Sicherheitskultur und Finanzleistungen. Die vorliegende Abhandlung besteht aus vier Teilstudien (I–IV), die auf drei Datensammlungen basieren. Die Priorisierung von SG wurde mit einem Fragebogen untersucht, der von 249 Vertretern aus 142 herstellenden Unternehmen beantwortet wurde (I &amp; II). Fokusgruppeninterviews wurden mit 66 Arbeitern eines großen Stahlherstellers durchgeführt, in welchen die Arbeiter ihre Erfahrungen und Wahrnehmungen von Sicherheit und Berufsrisiken diskutierten (III). Ein weiterer Fragebogen enthielt Fragen zur systematischen Handhabung von SG, Sicherheitskultur und Priorisierung von SG und wurde von 280 Vertretern aus 197 herstellenden Unternehmen beantwortet (IV). Angaben zu den Finanzleistungen der Unternehmen wurden einem öffentlichen Register entnommen. Die wichtigsten Ergebnisse der vier Teilstudien können unter anderem damit zusammengefasst werden, dass die Rentabilität des Unternehmens als höchste Priorität wahrgenommen wurde (I) und dass Kompromisse zwischen Produktivität und Sicherheit als Hindernis für eine sichere Arbeitsweise beurteilt wurden (III). Manager waren im Allgemeinen häufiger als die Sicherheitsbeauftragten der Unternehmen der Auffassung, dass SG priorisiert werden (I &amp; IV). Der Unterschied in der Wahrnehmung der Prioritätensetzung hing jedoch nicht von der Unternehmensgröße ab (II &amp; IV). Sicherheit am Arbeitsplatz wurde in erster Linie als die Verantwortung des einzelnen Mitarbeiters angesehen und das Eingehen von Risiken als eine Kombination aus individuellen Faktoren und äußeren Umständen im Arbeitsumfeld beurteilt (III). Ein großes Unternehmen zu sein, eine positive Sicherheitskultur zu haben und niedriges Risiko in der Kreditwürdigkeit, erwies sich mit einer besser entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang zu stehen (IV). Dementsprechend erwies es sich, dass kleine Unternehmen, eine negative Sicherheitskultur und hohes Risiko in der Kreditwürdigkeit, mit einer schlechter entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang stehen. Zusammenfassend scheinen also strukturelle, soziale und finanzielle Aspekte grundlegend dafür zu sein, ob ein Unternehmen die Möglichkeit hat, SG zu priorisieren und zu handhaben. Dies dient als Vorlage für Empfehlungen für die Industrie und zukünftige Forschung.