I ett rum vid simulatorcentralen på Saab i Linköping står flygsimulatorn PMSIM. Den består av en förarkabin placerad i en sfärisk dom, på vilken en simulering av den visuella omvärlden projiceras. PMSIM används för utveckling, träning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnå ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förändra flygsimulatorn. Två perspektiv på systemutvecklingsstrategier; evolutionär och traditionell systemutveckling appliceras på förändringsverksamheten. De två perspektivens intention är att undersöka om det går att se distinktioner i och karaktäristiska drag för hur förändringsarbetet med flygsimulatorn PMSIM bedrivs. Att beskriva systemutvecklingsarbetet ur ett traditionellt eller evolutionärt perspektiv är något förenklat en fråga om huruvida man väljer att betrakta PMSIM som en färdigutvecklad produkt vid någon tidpunkt under dess historia. I sådana fall kan man hävda att utvecklingen vid detta tillfälle upphörde och övergick i förvaltning, vilket skulle medföra att traditionell systemutvecklingsstrategi används. Problemet med att betrakta förändringsarbetet som förvaltning ur ett traditionellt perspektiv är att den utveckling som sker både är omfattande och så pass kontinuerlig att det knappast kan beskrivas som förvaltning i traditionell mening, detta skulle innebära att förändringsarbetet istället vore att betrakta som evolutionär systemutveckling. Utvecklingen av simulatorn pågår kontinuerligt med målet att utveckla nya bättre versioner allteftersom nya krav uppkommer, vid betraktelse av detta kan man hävda att det är fråga om evolutionär systemutveckling. Den evolutionära utvecklingen strävar dock mot en slutgiltig optimal produkt som är planerad i förväg, vilket inte är fallet med PMSIM. Inget av de två perspektiven är enskilt tillräckligt för en fullständig insikt i förändringsverksamheten, perspektiven kompletterar varandra och ger tillsammans en rättvis bild av hur förändringsarbetet bedrivs. Tillämpningen av tvåperspektivanalysen och alternerandet mellan perspektiven har möjliggjort urskiljandet av dynamiska abstrakta gränsytor i det förändringsrelaterade arbete som utförs vid simulatorcentralen. Detta åskådliggörs med en modell som återger förändringsarbetet som förvaltning med olika gränsytor. Studien bidrar till ett begreppsligt klargörande som kan vara till nytta vid fortsatt forskning och vid omorganisation i verksamheten.

<p>Detta arbete behandlar problemområdet systemförvaltning och är en vidareutveckling av förvaltningsmodellen vid systemförvaltningsprocessen. Vid systemförvaltningsarbetet finns det olika förvaltningsmodeller som kan vara ett stöd vid taktisk och operativ styrning samt administrativ kontroll.</p><p>Systemförvaltningsmodellen består generellt av sju olika rekommenderade delmodeller där bland annat systemförvaltningsprocessen ingår. Modeller för systemförvaltningsprocessen bör förenkla, effektivisera och ge stöd när systemförfrågningar samt systemkrav inkommer från verksamhetsledningen eller systemanvändaren. Undersökningen i detta examensarbete fokuserar på en vidareutveckling av modellen Application Maintenace Cycle (AM/Cycle) som utvecklats av Peder Brandt.</p><p>Vidareutvecklingen i detta arbete resulterar i en modell för systemförvaltningsprocessen, vilken benämns Application Maintenace Schedule Cycle (AMS/Cycle). Litteraturstudier och intervjuer har påvisat vissa svagheter med modellen AM/Cycle, vilket tagits i beaktande vid vidareutvecklingen av AMS/Cycle. Modellen AMS/Cycle är utvecklad i form av en konceptuell, schematiskt grupperad och strukturerad modell med tre olika faser där tio förvaltningssteg ingår. AMS/Cycle är avsedd att bidra till en förenklad/förbättrad styrning och kontroll vid förvaltningsprocessen samt att sänka förvaltningskostnaderna.</p>

Detta arbete behandlar problemområdet systemförvaltning och är en vidareutveckling av förvaltningsmodellen vid systemförvaltningsprocessen. Vid systemförvaltningsarbetet finns det olika förvaltningsmodeller som kan vara ett stöd vid taktisk och operativ styrning samt administrativ kontroll. Systemförvaltningsmodellen består generellt av sju olika rekommenderade delmodeller där bland annat systemförvaltningsprocessen ingår. Modeller för systemförvaltningsprocessen bör förenkla, effektivisera och ge stöd när systemförfrågningar samt systemkrav inkommer från verksamhetsledningen eller systemanvändaren. Undersökningen i detta examensarbete fokuserar på en vidareutveckling av modellen Application Maintenace Cycle (AM/Cycle) som utvecklats av Peder Brandt. Vidareutvecklingen i detta arbete resulterar i en modell för systemförvaltningsprocessen, vilken benämns Application Maintenace Schedule Cycle (AMS/Cycle). Litteraturstudier och intervjuer har påvisat vissa svagheter med modellen AM/Cycle, vilket tagits i beaktande vid vidareutvecklingen av AMS/Cycle. Modellen AMS/Cycle är utvecklad i form av en konceptuell, schematiskt grupperad och strukturerad modell med tre olika faser där tio förvaltningssteg ingår. AMS/Cycle är avsedd att bidra till en förenklad/förbättrad styrning och kontroll vid förvaltningsprocessen samt att sänka förvaltningskostnaderna.

IT-system fungerar ofta som kärnan i verksamheter idag, dessa system ska underhållas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstå vid systemförvaltningens ändringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjälp av agila metoder. För att besvara vår undersökningsfråga, Hur kan systemförvaltningens ändringshantering förbättras med agila metoder? använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte använde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet. Vi kunde under analysen definiera flera problem som uppkom under förvaltningen och baserat på litteraturstudien föreslå lösningsalternativ utifrån agila metoder. Agila metoder var dock inte alltid en förbättring utan bäst resultat uppnås med en balans mellan agila och plandrivna tillvägagångssätt. Då systemförvaltning är ett samarbete mellan kund och förvaltare måste man komma överens om ett tillvägagångssätt som fungerar för båda parterna.

Många organisationer som anvander IT-system i sin verksamhet bedriver ocksa någon form av systemförvaltningsverksamhet. Någon eller några aktörer har till uppgift att kontinuerligt vidmakthålla och vidareutveckla organisationers verksamhet med hjälp av IT-system. Avhandlingen belyser hur detta arbete går till idag och hur det bör organiseras för att öka styrbarheten i systemförvaltningsverksamheter. Forskningsprocessen har haft en kvalitativ ansats med såväl induktiva som deduktiva inslag. Källstudier och intervjuer har genomförts for att kartlagga vilka aktiviteter som ingar i en systemförvaltningsverksamhet och hur den är organiserad. Dessutom har tre fallstudier genomförts med aktionsforskningsinslag i syfte att skapa effektiva förvaltningsobjekt som grund för organisering av systemförvaltningsverksamhet. Resultatet av arbetet är ett konceptuellt ramverk för att organisera systemförvaltningsverksamhet med hjalp av effektiva förvaltningsobjekt. Ramverket är uppbyggt kring fyra centrala begrepp; förvaltningsuppdrag, förvaltningsobjekt, förvaltningsorganisation och förvaltningsaktiviteter som alla ör relaterade till organiseringsbegreppet genom att de tre förstnämna utgör medel för att organisera systemförvaltningsverksamhet (aktiviteter). En delmängd av resultatet utgörs av en model för avgränsning och definition av förvaltningsobjekt. I avhandlingen ges ocksa förslag till referensdefinitioner på systemförvaltning och dess ingående aktiviteter; kunskapsstöd, ändringshantering, förvaltningsstyrning och daglig IT-drift och underhåll.

Dokumentation har i över 20 år beskrivits som en av de viktigaste artefakterna inom förvaltningsarbete. Denna studie har utförts i samarbete med Trafikverket där problematik rörande hanteringen av driftdokumentationen påträffats. Vid bristande hantering av förvaltningsdokumentation når inte förvaltningsarbetet sin fulla potential. Denna studie syftar till att genom en kartläggning av nuläget på en avdelning av Trafikverket, beskriva problem och utmaningar som uppstår i en statlig myndighet gällande hanteringen av driftdokumentation i förvaltningsarbetet av ett system eller applikation. Studien syftar även till att beskriva huruvida en statlig myndighet kan förhålla sig till dessa problem och utmaningar i jämförelse med redan etablerade lösningsförslag och tillvägagångssätt. Denna studie är av det kvalitativa slaget där data till studien insamlats genom dokumentstudier och intervjuer. Studien är en deskriptiv fallstudie som beskriver problem och utmaningar i den studerade verksamheten rörande dess hantering av driftdokumentation. Vidare beskrivs redan etablerade lösningsförslag till de identifierade problemen och utmaningarna samt hur en statlig myndig kan förhålla sig till dessa. Litteraturstudier har genomförts i syfte att samla in teori inom forskningsområdet. Kringliggande områden där hanteringen av olika typer av dokumentation har använts i generaliseringssyfte. Studien mynnar ut i en nulägesbeskrivning. Nulägesbeskrivningen utgår i grunden från en litteraturstudie där en genomgång av tidigare studier och resultat från dessa sammanställts. Resultatet av litteraturstudierna nyttjades vid utformandet av intervjufrågorna och gav vägledning i urvalet av dokument som använts i studien. Det material som genererats från intervjuer och dokumentstudier har genom en tematisk analys bidragit med att skapa en beskrivande bild över nuläget för dokumenthanteringen på avdelningen anpassad för studiens syfte. Vidare beskrivs tre möjliga förändringar som syftar till att hantera den problematik som upplevs. Förändringarna innefattar två tekniska lösningar vilka är införandet av ett nytt dokumentationsverktyg samt ett rättighetsbaserat system för hantering av känslig information. Den tredje utgör en kulturell förändring där ett gemensamt ansvar för förvaltningen av driftdokumentationen lyfts. / Documentation has for over 20 years been described as one of the most important artefacts in maintenance work. This study was conducted in collaboration with the Swedish Transport Administration where problems regarding the management of the operational documentation has been detected. Insufficient management of maintenance documentation results in maintenance work not reaching its full potential. This study aims to describe, through mapping of the current situation in a department of the Swedish Transport Administration, the problems and challenges that arise in a governmental authority regarding the management of operational documentation in the maintenance process of a system or application. The study also aims to describe how a governmental authority can relate to these problems and challenges in comparison with already established solution proposals and approaches. This is a qualitative study where data was collected through document studies and interviews. The study is a descriptive case study that describes problems and challenges in the studied business regarding its handling of operational documentation. Furthermore, already established solutions to the identified problems and challenges are described and how a governmental authority can relate to these. Literature studies have been conducted in order to gather theory in the research area. Surrounding areas regarding the handling of different types of documentation has been used for generalization purposes. The study culminates in a current situation description. The current situation description is based on a literature study where a review of previous studies and results from these has been compiled. The results of the literature studies were used in the design of the interview questions and provided guidance in the selection of documents used in the study. The material generated from interviews and document studies has, through a thematic analysis, helped to create a descriptive picture of the current state of document management in the department adapted for the purpose of the study. Furthermore, three possible changes are described that aim to deal with the perceived problems. The changes include two technical solutions where one is the introduction of a new documentation tool and the other a permission-based system for handling sensitive information. The third represents a cultural change where a joint responsibility for the management of the operational documentation is highlighted.

<p>Vikten av en väl fungerande systemförvaltning har länge försummats hos många företag då devarit tillfredställda med att IT-systemen endast fungerar. På senare tid har det fokuserats alltmer på systemförvaltningens roll i företagen, mycket på grund av kostnaden och insikten i vadsom går att uppnå med en aktiv förvaltning av sina IT-system. IT-konsultföretaget CSC driverför närvarande ett projekt på Saab Aerosystems där de försöker visa för kunden vilkenaffärsnytta de kan uppnå med en aktiv och mätbar systemförvaltning.Syftet med den här studien är att utvärdera det aktuella projektet och försöka identifieratänkbara framgångsfaktorer och hinder i deras arbete med att skapa en aktiv och mätbarsystemförvaltning. Studiens empiri är baserad på fem intervjuer som genomförts för att kunnabesvara studiens frågeställningar vilka är, ”hur kan man, om möjligt, mäta och bedöma denaffärsnytta som systemförvaltningen tillför?” samt ”hur bör den kompetens som redan finnstillgänglig fördelas för att tillföra maximal nytta för verksamheten”.Projektet bygger på införandet av en mätbarhet i ärendehanteringen, vilket resulterade iskapandet av en gemensam support för tre förvaltningsområden där alla inkomna ärendenregistrerades. Det gick relativt fort att se trender i de ärenden som fanns och planer sattes uppför att åtgärda de vanligast förekommande ärendena. Studien visar att CSC och Saab harlyckats bra med att skapa en mätbarhet som ligger till grund för de förändringar som skagenomföras härnäst. Den affärsnytta de vill uppnå är av lite olika karaktär men överlag vill deatt förvaltningen ska bidra med ett bättre IT-stöd till verksamheten. Förhoppningen är att deska uppnå det med en proaktiv systemförvaltning som leder till färre problem för användarna.Om så har skett är för tidigt att säga då de förändringar som baseras på den insamladestatistiken inte kommit i drift än. De har dock skapat sig en möjlighet att mäta det resultat enförändring leder till, det vill säga om den har bidragit med en ökad eller minskad affärsnytta.</p>

<p>Dagens samhälle går ifrån att vara industrisamhälle till att vara ett tjänste och servicesamhälle. Så gör även företagens IT-avdelningar som går från att erhålla produkter till att erbjuda tjänster. Många verksamheter har anammat ramverket ITIL (Information Technology Infrastructure Library) för att genomföra denna förändringsprocess och börja tänka och arbeta med tjänster istället för produkter. Men ITIL är bara möjliggöraren för detta</p><p>så det är företaget och personalen själva som måste förändras. Hur upplevs detta införandet av ITIL? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med ITIL upplevs, hur ITIL är uppbyggt och visa på kopplingen mellan ITIL och systemförvaltning. Genom vår kvalitativa</p><p>undersökning av organisationer som redan börjat implementera ITIL visar att ITIL upplevs som positivt. För många kommer förändringsprocessen att fortsätta även efter att de nu uppsatta målen är nådda. Detta för att ITIL upplevs ge mer struktur, stöd och klart definierade arbetssätt.</p>

Dagens samhälle går ifrån att vara industrisamhälle till att vara ett tjänste och servicesamhälle. Så gör även företagens IT-avdelningar som går från att erhålla produkter till att erbjuda tjänster. Många verksamheter har anammat ramverket ITIL (Information Technology Infrastructure Library) för att genomföra denna förändringsprocess och börja tänka och arbeta med tjänster istället för produkter. Men ITIL är bara möjliggöraren för detta så det är företaget och personalen själva som måste förändras. Hur upplevs detta införandet av ITIL? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med ITIL upplevs, hur ITIL är uppbyggt och visa på kopplingen mellan ITIL och systemförvaltning. Genom vår kvalitativa undersökning av organisationer som redan börjat implementera ITIL visar att ITIL upplevs som positivt. För många kommer förändringsprocessen att fortsätta även efter att de nu uppsatta målen är nådda. Detta för att ITIL upplevs ge mer struktur, stöd och klart definierade arbetssätt.

Vikten av en väl fungerande systemförvaltning har länge försummats hos många företag då devarit tillfredställda med att IT-systemen endast fungerar. På senare tid har det fokuserats alltmer på systemförvaltningens roll i företagen, mycket på grund av kostnaden och insikten i vadsom går att uppnå med en aktiv förvaltning av sina IT-system. IT-konsultföretaget CSC driverför närvarande ett projekt på Saab Aerosystems där de försöker visa för kunden vilkenaffärsnytta de kan uppnå med en aktiv och mätbar systemförvaltning.Syftet med den här studien är att utvärdera det aktuella projektet och försöka identifieratänkbara framgångsfaktorer och hinder i deras arbete med att skapa en aktiv och mätbarsystemförvaltning. Studiens empiri är baserad på fem intervjuer som genomförts för att kunnabesvara studiens frågeställningar vilka är, ”hur kan man, om möjligt, mäta och bedöma denaffärsnytta som systemförvaltningen tillför?” samt ”hur bör den kompetens som redan finnstillgänglig fördelas för att tillföra maximal nytta för verksamheten”.Projektet bygger på införandet av en mätbarhet i ärendehanteringen, vilket resulterade iskapandet av en gemensam support för tre förvaltningsområden där alla inkomna ärendenregistrerades. Det gick relativt fort att se trender i de ärenden som fanns och planer sattes uppför att åtgärda de vanligast förekommande ärendena. Studien visar att CSC och Saab harlyckats bra med att skapa en mätbarhet som ligger till grund för de förändringar som skagenomföras härnäst. Den affärsnytta de vill uppnå är av lite olika karaktär men överlag vill deatt förvaltningen ska bidra med ett bättre IT-stöd till verksamheten. Förhoppningen är att deska uppnå det med en proaktiv systemförvaltning som leder till färre problem för användarna.Om så har skett är för tidigt att säga då de förändringar som baseras på den insamladestatistiken inte kommit i drift än. De har dock skapat sig en möjlighet att mäta det resultat enförändring leder till, det vill säga om den har bidragit med en ökad eller minskad affärsnytta.