Som nämns i titeln till examensarbetet är målet att integrera olika knowledge-based engineering (KBE) -applikationer till ett nytt IT-stöd. Med mål i examensarbetets kontext avses att skapa en begreppsmodell genom att tillämpa ontologi och taxonomi som en teknik i en begreppsmodellering. På detta sätt kan ett gemensamt vokabulär skapas. Syftet med vokabuläret är att presentera en samstämmig förklaring till olika begrepp samt relationerna dem emellan. Därav kan tolkningen av ett begrepps betydelse minimeras och på så sätt undvika "språkförbistring". Vidare kan olika modeller hjälpa till att öka förståelsen av vilka delar som avses integreras. Beskrivningsteknikerna ontologi och taxonomi tillämpas för att utföra en begreppsmodellering inom ett produkttillverkande företag. Resultatet av begreppsmodelleringen åskådliggör vilka centrala begrepp som finns i den domän som undersökts samt tillhörande förklaringar. Dessutom redovisas ett flertal modeller som ger prov på vilka relationer som olika begrepp kan ha.

Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem är komplext med många faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli så bra som möjligt krävs det därför att arbetet genomförs på ett strukturerat och metodiskt sätt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgå som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och är avsedda att ge stöd i själva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller å andra sidan behandlar olika sätt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingå i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istället för att behandla dessa som två separata delar. Utifrån analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingå i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förändringsstudie, projektstart och projektavslut.

Ordet användarmedverkan används ofta inom systemutvecklingsområdet, men vad som egentligen menas med användarmedverkan är enligt min uppfattning otydligt. Många metoder specificerar att användarna skall involveras på olika sätt men det slutliga engagemanget sker ändå utifrån vad organisationen och det aktuella projektet avser att lösa. Denna rapport skall belysa två systemutvecklingsmetoder från olika länder och hur de ställer sig till användarmedverkan. Rapporten genomförs i huvudsak som en litteraturstudie.

Objektorienterad systemutveckling har sina rötter i tidigare typer av systemutveckling och den objektorienterade programmeringen. Synsättet karaktäriseras av att verkligheten betraktas utifrån objekt. Detta arbete behandlar en kombinerad litteraturstudie, enkät- samt intervjuundersökning angående objektorienterade systemutvecklingsmetoder. Problemställningen för detta arbete har varit: Har synen på de objektorienterade systemutvecklingsmetoderna förändrats sedan näringslivet började tillämpa dessa i början av 1990-talet? Syftet med detta arbete har varit att jämföra näringslivets syn på tillämpningen av objektorienterade systemutvecklingsmetoder i dagsläget med synen som existerade i början av 1990-talet. Resultatet tyder på att tillämpningen av metoder och notationer går allt mer från egenutvecklade till det standardiserade hållet

Ett infomationssystem kan ses som en mänsklig konstruktion. Med detta menas att upplägg av informationsbehandlingen är utarbetad av människor. Det är även människor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förändringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, är en process innehållande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess. Huvudsakligen handlar detta arbete om designprocessen och hur användaren involveras i denna process. En användares medverkan i designprocessen kan ses utifrån en mängd olika aspekter. Dessa aspekter i designprocessens miljö påverkar på olika sätt resultatet av användarmedverkan. Systemutveckling där användaren har ett aktivt inflytande resulterar i system som både accepteras och används av användarna. I detta examensarbete undersöks aspekter som användarmedverkan, ansvar, acceptans och användningen av metoder, för att belysa användarens roll i designprocessen.

En central del i ett systemutvecklingsprojekt är de tekniker som används för att strukturera organisationer och informationen i dessa. I flera årtionden har traditionella tekniker utvecklats. Exempel på tekniker som anses traditionella är ER-modellering och dataflödesdiagram. Idag används objektorienterade programspråk mer och mer för att implementera databaser. Det har dock inte funnits stöd för att analysera ett system objektorienterat förrän i början på 1990-talet. De tekniker och metoder som utvecklades då hade flera olika inriktningar och begreppsförvirringen var stor. 1997 kom en standard för objektorienterad modellering i form av Unified Modeling Language (UML). I och med denna standard försökte man klargöra vilka begrepp som skulle gälla och vilken typ av notation som kunde användas. Arbetet försöker att visa vad som kan ersätta de traditionella teknikerna med objektorienterade metoder och tekniker. Koncentrationen har lagts på att analysera vilka tekniker som används i de två första faserna av livscykelmodellen, förändringsanalys och systemering. Resultatet blev att en fullständig ersättning för de traditionella teknikerna inte finns i UML i livscykelmodellens två första faser.

Denna rapport innehåller en undersökning av vilka aspekter som är avgörande för att en systemutvecklingsprocess leder till slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Rapporten innehåller dessutom ett antal riktlinjer för hur en systemutvecklingsmetod kan förbättras med avseende på användbarhet. För att genomföra undersökningen har jag valt att utvärdera hur två systemutvecklingsmetoder, SSADM och IDM, hanterar användbarhetsaspekter. Jag har utvärderat dessa metoder utifrån följande frågeställningar: om de stödjer gränssnittsdesign, om de är iterativt användarorienterade, om de involverar designers med speciella gränssnittskunskaper, om de har fokus på användarna, om de innehåller tidiga och kontinuerliga tester av användbarhet, om de har en integrerad utveckling samt om de innehåller stöd för prototyping. Det som framkommer i rapporten är att ovanstående frågeställningar till viss del är avgörande för att säkerställa slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Förutom ovanstående aspekter är det dessutom av vikt att ta hänsyn till användbarhet i samband med kravinsamling och kravanalys. Rapporten avslutas med ett antal riktlinjer att ha i åtanke vid design av slutprodukter med användbara gränssnitt.

I denna rapport behandlas en strategi för systemutveckling som kallas för evolutionär prototyping. Evolutionär prototyping innebär att utveckla system i inkrementella bitar där system får växa till ett driftsystem för vidare evolution. Det finns också andra former av prototyping som explorativ, experimentell och kooperativ prototyping där prototyperna kastas bort och ett nytt system konstrueras. Många metodologier finns för att stödja processen att utveckla informationssystem. På grund av tillgången till CASE-verktyg och fjärde generationens utvecklingsverktyg har evolutionär prototyping blivit allt mer populärt i praktiken. Frågan som driver undersökningen är: Hur hanteras evolutionär prototyping i metodologier för systemutveckling? För att svara på denna fråga analyseras metodologierna RAD och DSDM med litteraturstudier. Metodologiernas perspektiv, arbetsmodell och intressentmodell beskrivs och analyseras. I metodologierna finns rekommendationer vad gäller faser, kontrollmekanismer, användarmedverkan, konstruktion och installation vilka har koppling till evolutionär prototyping. Metodologierna är överens om många rekommendationer som konstant användarmedverkan, mindre team och att bygga väl strukturerade prototyper. Det förekommer skillnader i metodologiernas perspektiv som gör att det också finns viktiga kontraster, så som hur metodologierna ser på leveranser och utnyttjandet av CASE-verktyg

Det här examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell är en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det är möjligt att fokusera på och lyfta fram det som anses viktigt och bortse från det som inte är viktigt. En konceptuell modell är en sådan abstraktion av ett informationssystem. De konceptuella modellerna är de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska också ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta ställer stora krav på de konceptuella modellerna eftersom de både måste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvådelade inriktning krävs beror oftast på att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta område som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna.

Komponentbaserad informationssystemutveckling är en metod där system utvecklas och byggs med komponenter. Dessa komponenter är utbytbara och tanken är att organisationer ska kunna minska utvecklingstiden och utvecklingskostnaderna för informationssystem. I det här arbetet har en undersökning gjorts där personer inom några organisationer intervjuats. Undersökningens mål har varit att svara på frågan om det finns någon skillnad mellan unga och gamla organisationers hinder mot införandet av komponentbaserad informationssystemutveckling. Undersökningen har kommit fram till att unga organisationer stöter på ett mindre motstånd mot förändringsarbetet än gamla organisationer och att detta kan bero på att unga organisationer har en organisationskultur som är mer öppen för förändringar.