Inom systemutveckling är det viktigt att man använder den eller de metoder som lämpar sig bäst till projektet. De mest populära systemutvecklingsmetoderna är de agila metoderna. Att utveckla agilt innebär att man jobbar iterativt och inkrementellt och följer tolv grundprinciper för att skapa värde till kunden. Författarna till denna uppsats har utvecklat ett informationssystem under en månad där de tillämpat agila principer samt metodelement från SCRUM och Extreme Programming, och dokumenterat processen för att undersöka för- och nackdelarna med detta inom ett mikroprojekt.

Examensarbetet har sin ansats i utvecklingsmetoder närmare bestämt den lättrörliga utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP). Beståndsdelen i en utvecklingsmetod är människorna, deras erfarenheter och kunnande samt deras förmåga att skapa idéer och lösa problem såväl enskilt som tillsammans. Utan nödvändig kompetens inom utvecklingsteamen ökar risken att utvecklingsprojekten misslyckas eller försenas. Syftet med detta arbete är att utifrån intervjuer med systemutvecklare undersöka vilka nödvändiga kompetenser som är nödvändiga för att XP skall kunna användas på ett effektivt sätt, även att uppmärksamma vilka problem som kan uppstå då den sociala kompetensen saknas. Metoden som har använts för att undersöka vilka faktorer som är nödvändiga i avseende till kompetenser är baserad på en kvalitativ ansats. Undersökningen har gjorts på två medelstora företag som använder XP vid utveckling av programvara. I stora drag har resultatet från denna undersökning utifrån intervjuer visat att social kompetens är viktig hos medarbetarna för att uppnå ett lyckat resultat. I ett projekt där samarbete med kunden sker kontinuerligt är det nödvändigt att systemutvecklarna har en god kommunikation vilken grundar sig på den sociala kompetensen. Slutsatser som kan dras från denna undersökning utifrån det empiriska materialet visar att social kompetens utgör en central roll inom XP. Systemutvecklare som använder XP behöver kunna kommunicera på ett klart och tydligt sätt, samt kunna samarbeta med övriga gruppmedlemmar för att projekten skall drivas framåt. I resultaten berörs även ytterligare kompetenser som kan vara till nytta vid användning av XP. Vidare redogörs för faktorer som kan vidtas för att uppnå kraven.

An information system is something that evolves over time to enhance the company that is using it. The technology for building an information system is also evolving. New methods and new programming languages make system development easier. As new technology breaks ground and the demands of a company’s information system grow, the company will sooner or later get to a point where a change in the base of the system is necessary. Today a component-based framework is a common choice among companies. Our survey aims to find out what factors a company considers when they choose a new framework. Some of the factors we consider are how they affect the choice in the company, and if these same factors will influence the same choice in all companies. The results are based on a survey that we have done for six major companies. The results show that several factors affect the choice - independent or in combination with other factors. One of the most important factors is whether deeper knowledge about the framework can be acquired within the company or in the open market. It is also important that the supplier of the framework is reliable and well respected on the market. For guidance in these matters most companies turn to market forecasts from major IT research and advisory firms. We can also establish that the answers we got from the separate companies show large similarities concerning which factors they thought affected their choice the most.

Vid objektorienterad systemutveckling är det viktigt att man genomför en analys- och designfas, dels för att man inom ett utvecklingsteam lättare ska kunna visualisera hur ett system är tänkt att bli och dels för att kunna fånga och åskådliggöra kundens krav. Till sin hjälp i dessa faser har man metoder/processer och modelleringsspråk. Varje företag har i regel haft sin egen variant av ovan nämnda, men allteftersom kom kravet på en gemensam standard att bli oundvikligt. Sedan ett antal år tillbaka finns nu en standard. Trots det finns det säkert företag kvar som ännu inte antagit denna standard. I detta arbete har vi undersökt vilka modelleringsspråk som idag används. Vi har fokuserat på att göra en studie över hur en av dåtidens mest populära metoder Object Modeling Technique (OMT) står sig i konkurrens med den standard som används idag, Unified Modeling Language (UML). Således undersöker vi i detta arbete om det är nödvändigt för ett företag som idag använder OMT att byta till UML. Vi har till vår hjälp gjort en litteraturstudie samt intervjuer på en begränsad grupp företag inom Karlskrona-/Ronnebyområdet. För att ytterligare undersöka de väsentliga skillnaderna mellan OMT och UML, har vi gjort ett jämförande test mellan notationen i OMT och UML. Eftersom vi inte fann några stora skillnader i notationen har vi valt att endast visa några få diagram i arbetet, om intresse finns för mer detaljer angående notationen hänvisar vi i stället till Eriksson och Penker [6]. Det har visat sig att alla företag i vår undersökning idag använder UML. Sannolikt beror detta i huvudsak på tre orsaker. För det första har UML haft en stor genomslagskraft efter det att det blev en standard. För det andra kan man använda UML till annat än mjukvaruutveckling. För det tredje finns det en stor kunskap och kännedom om UML, vilket också har gjort att kunderna efterfrågar just detta. Avslutningsvis torde den dominans som UML har inom branschen till stor del bero på det faktum att UML är uppbyggt av det bästa från alla de modelleringsspråk som varit använda i modern tid.

Spicio är ett övervakningssystem som innehåller en algoritm utvecklad för att jämföra två bilder för att uppfatta förändring i scenen. En webbklient för att användaren ska kunna kontrollera systemet på annan ort, interagera med de detekterade bilderna på olika sätt och se livestream från de kopplade kamerorna. Systemet är utvecklat för att kunna fungera i olika scener med olika förhållanden. Genom att välja en känslighetsparameter kollar systemet om detektionen utifrån storleken på förändringen är stor nog att rapportera. Systemet är även utvecklat genom en rad olika funktioner att stå emot regn och snö, genom att tröskla bort små objekt och förändringar. Användaren får feedback ifrån systemet som skickar mail vid varje detektion.

Det har genom åren förts en diskussion om RAD och andra snabba utvecklingsmetoder. Det här arbetet handlar det om att utveckla IS med hjälp av RAD-verktyg. Utveckling kommer att göras av olika personer med varierande IT-erfarenheter. Genom att låta personerna vara med i observationen finns det en möjlighet att se vilka som klarar av att utveckla ett IS liknande scenariot som används i studien. Ett scenario har utvecklats och verifierats med hjälp av en IT-forskare på Högskolan i Skövde, att det är ett rimligt scenario. Vidare har det i sin tur används som underlag till intervjuer för att verifiera ifall det är ett troligt och rimligt scenario som har en verklighetsanknytning. Ett antal deltagare med olika IT-erfarenheter har fått möjligheten att lösa problemet i scenariot med hjälp av ett RAD-verktyg. Deltagarna har blivit indelade i tre grupper utifrån deras IT-erfarenheter, de tre grupperna är: inga databaskunskaper, grundläggande databaskunskaper och avancerad databaskunskaper. Deltagarna har en begränsad tid på sig, under den tiden ska de försöka lösa problemet genom att bygga ett IS. I resultatet framgår det vilken typ av IT-kunskapsnivå som är rimlig att ha om användaren ska utveckla ett IS likt scenariot. Syfte med arbetet har varit att ta reda på vilken kategori av deltagare som kommer att klara av utvecklingen av ett informationssystem genom att använda sig av ett RAD-verktyg. Utifrån de observationen som genomfördes så var det bara användare på avancerad databaskunskaper som klarade av att lösa uppgiften. Övriga användare avbröt observationen på grund av olika anledningar.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem. Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras. Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering. Intervjufrågorna skickade vi ut till olika organisationer inom både den statliga och privata sektorn i Jönköpings län. Utifrån den teori vi tillägnat oss och de svar vi fick in vid intervjuerna genomförde vi en analys som vi sedan kunde dra slutsatser från. Slutsatserna består av de faktorer som vi önskade få fram genom denna studie och presenteras i en matris. Detta för att det ska vara lättare för läsaren att få en överblick över våra slutsatser. Genom matrisens uppbyggnad besvarar den vår problemformulering väldigt bra. Matrisen är uppbyggd enligt följande, den delar upp organisationerna i de två förut nämnda kategorierna, privat och statlig. Den skiljer även på faktorer för verksamhets- och systemutveckling samt vem som är beslutstagare. / Our interest for organizational change and system development started to grow during our time of studying, at that moment knowledge that one of the two development types is more preferred throughout a development work arouse. After reading some articles we found an interest for comparing what factors and who the decision maker is at a development work for organization within the private sector and government-owned sector. This comparison is made to distinguish the possible differences respective resemblance that exists between them. The purpose of this study is to find conclusive factors when prioritizing organizational change and system development work respectively. Creating a deeper understanding for the way organization’s think when performing development work and how this should be accomplished. We choose to conduct a qualitative study for this thesis, where we started to take in appropriate theories, which will explain and give the reader a deeper understanding for what organizational change and system development work is. Further we formulated the interview questions from our research questions. The interview questions where send to different organisations within both the private sector and government-owned sector within Jönköping’s county. From the theory we took in and from the answers we received from the interviews we conducted an analysis and after that we draw conclusions. The conclusions consist of the factors that we did wish to obtain through this study and the conclusions are presented in a matrix. The matrix will make it easier for the reader to gain an overview over our conclusions. Through the matrix structure we will answer our research question in an excellent way. The structure of the matrix is as follows, it divides the organizations into the two categories mentioned previously, private and government-owned. It does also divide the factors by organizational change and system development work together with who the decision maker is.

Detta examensarbete ger en introduktion till området systemutveckling. Kravhantering har i alla tider varit en viktig del i systemutveckling. För att kunna lyckas med kravhanteringen under ett systemutvecklingsprojekt är det viktigt att använda sig av rätt teknik. En teknik som finns för att kunna hantera de krav som ställs på ett system är Use Case som härstammar från UML. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på de för och nackdelar som har upplevts av användare som har arbetat med Use Case i samband med kravhantering. Presentation i detta examensarbete sker genom metoden intervju samt litteraturstudier. Det material som bearbetats fram via intervjuerna har analyserats med hjälp av olika litteraturer för att ge en klar bild av problemställningen. Resultatet visar att Use Case är en omtyckt teknik som innehar både fördelar och nackdelar där fördelarna överväger nackdelarna.

Många informationssystem befinner sig i dagsläget i systemförvaltningsfasen alltså fasen då verksamheten använder systemen i det dagliga arbetet. När slutfasen nås inom systemförvaltningen är det dags att studera det befintliga systemet och hitta brister och flaskhalsar. Detta görs ofta med hjälp av en modelleringsteknik. Syftet med detta examensarbete är att jämföra två modelleringstekniker. Teknikerna dataflödesmodellering och UML-Use Case har använts för att studera en orderprocess som utförs hos IBM i Västerås. Tanken med själva undersökningen var att efter kartläggningen jämföra dessa två tekniker med avseende på hur lätt de tolkades av användarna. Undersökningen inom detta examensarbete utfördes genom att användarna fick besvara en enkät där de fick besvara hur de olika modellerna upplevdes. Resultatet från ndersökningen visar att det förekommer vissa skillnader mellan modelleringsteknikerna.

Within system development users have rarely been involved or received much attention during the development. Most of the times, the primary focus within system development lies on insuring functionality, rather than making the system usable. The literature specifies that a non user-centered approach can contribute to a product with low usability, which can lead to an ineffective and unsatisfactory experience for the end users. The purpose of this thesis is to begin an investigation to see if the use of non user-oriented system development methods is a possible cause of low usability in the final system. To achieve the purpose of this thesis, we have conducted a case study. Within the case study we examined the usability of a time reporting system. The case study included seven minor studies; an investigation concerning the development of the system, an expert evaluation of the system, interviews and observations of users, developed paper prototypes and executable prototypes, both which user testing was performed on. The result of this study shows that by working with user-entered methods, the usability in the time reporting system increased after the design had been revised. This study is therefore another example of that systems developed with user-centered system development methods have higher usability than systems developed not user-centered. / Inom systemutveckling har användare sällan varit involverade eller fått större uppmärksamhet under utvecklingsarbetet. Fokus ligger ofta på att systemet ska ha en viss funktionalitet snarare än att det ska vara användbart. I litteraturen anges att brist på användarcentrering kan bidra till en produkt med låg användbarhet, vilket kan innebära en ineffektiv och otillfredsställande upplevelse för slutanvändarna. Syftet med denna uppsats är att påbörja en undersökning för att se om användandet av icke användarcentrerade systemutvecklingsmetoder är en möjlig orsak till låg användbarhet hos det färdiga systemet. För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en fallstudie. Denna fallstudie innebar att undersöka användbarheten i ett tidrapporteringssystem. Fallstudien innehöll sju delstudier; en undersökning av hur utvecklingen av systemet gick till, en expertutvärdering av systemet, intervjuer och observationer av användare, framarbetade pappersprototyper och en framarbetad klickbar prototyp vilka bägge det utfördes användartester på. Resultatet av denna studie visar att användbarheten i tidrapporteringssystemet ökade efter att designen blivit omarbetad med hjälp av användarcentrerade metoder. Denna studie är därför ännu ett exempel på att system utvecklade med användarcentrerade systemutveckling-smetoder har högre användbarhet än system utvecklade icke användarcentrerat.