Most training performance measurement tools rely heavily on quantitative metrics that do not consider factors impacting knowledge transfer and behavioral change such as social relationships and company culture. This study observed a training performance measurement tool for a major U.S.-based airline. Analysis of the measurement tool consists of: a pilot study providing a baseline for the current gaps in training performance measurement, a survey of flight attendants to understand how company cultural and social factors impact learning and knowledge transfer, and focus groups to provide an in-depth analysis of what the underlying company cultural and social factors are. Both quantitative and qualitative analysis were utilized to identify the impact of cultural factors and social relationships on performance measurement to provide in-depth understanding of the role of tacit knowledge transfer in the training environment. Results show that cultural factors such as empathy, coaching, and on-the-job training, negatively impact the accuracy of flight attendants' ability to measure learning and knowledge transfer. A second finding shows social factors, personality, and agreement, show a strong trend towards negatively affecting the ability to accurately measure learning and knowledge transfer. The proposed knowledge transfer measurement model was further modified to reflect the findings and the results of this study. Further recommendations include altering the measurement tool, prioritization of skills, and communicating purpose.

Background. Software companies make frequent development in their software products to improve their quality. Agile software development (ASD) helps in the rapid delivery of the software product with consistent quality to the customer. Agile Software development shares a lot of characteristics with knowledge-intensive works, and it also needs lot of knowledge from different domains of both human and com- puting domains. Knowledge is defined as a belief of one individual capability for an effective action. Tacit knowledge is a category of the knowledge management which is defined an individuals’ memory, action or beliefs. Moreover, tacit knowledge plays a crucial role in ASD. However, tacit knowledge is hard to transfer among team mem- bers as tacit knowledge is based on an individual experience. Tacit knowledge is not documented for further reference so there is a need to study how efficiently can tacit knowledge is currently being transferred in the industry, what challenges are being faced in tacit knowledge transfer and the mitigation strategies used to overcome the tacit knowledge transfer challenges. Objectives. In this present thesis, we focused on how tacit knowledge is being transferred among team members in agile software development. Objective 1: To identify the current tacit knowledge transfer mechanism in agile software development. Objective 2: To identify challenges in managing tacit knowledge transfer between team members in Agile software development. Objective 3: To explore mitigation strategies to overcome the challenges faced dur- ing tacit knowledge transfer. Methods. In this study, SLR and interviews were implemented to achieve the objective. SLR was used to achieve the first two objectives, and interviews were conducted to achieve all the objectives. Results. From SLR, a total of 21 challenges and 12 transfer mechanisms have been identified whereas, from the interviews, a total of 12 challenges, 8 transfer mecha- nisms, and 7 mitigation strategies have been identified. There were new challenges and transfer mechanisms identified in both research methods. Some of the transfer mechanisms consist of daily scrum calls and day-to-day forums among the teams. Both the research methods’ results indicate that one of the most challenging parts while transferring tacit knowledge is the lack of critical thinking with human orienta- tion. Based on the interviews, some of the mitigation strategies such as regular sprint meetings, and online whiteboarding were considered to overcome the tacit knowledge transfer challenges. Conclusions. Based on the challenges identified from the interview, it is evident that teams working in distributed teams are facing more challenges in transferring tacit knowledge, and tacit knowledge transfer sessions should be recorded to reduce the challenges.

Patienterna blir allt äldre och deras komplexa akuta och kroniska ohälsotillstånd kräver specifik bedömning och vård av omvårdnadspersonalen. Utveckling av sjuksköterskans praktiska yrkeskunskap är en lång process samtidigt som nya sjuksköterskor upplever att klyftan mellan teori- och praktisk kunskap är stor. Sjuksköterskorna och verksamheterna behöver mer kunskap om hur sjuksköterskornas kompetensutveckling kan stödjas för att öka kvalificerade bedömningar i de komplexa omvårdnadssituationerna. Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för sjuksköterskors upplevda erfarenheter av praktisk kunskap i de komplexa omvårdnadssituationerna. Metoden för denna studie har varit en fenomenologisk forskningsansats med kvalitativa intervjuer för att förstå sjuksköterskornas perspektiv på kunskap i de komplexa omvårdnadssituationerna. Data bearbetades och analyserades utifrån Giorgis analysmetod för den fenomenologiska analysens reduktion. Sjuksköterskornas praktiska kunskap baserades på två teman: Sjuksköterskans omdöme i de komplexa omvårdnadssituationerna och utveckling av praktisk kunskap och ett antal kategorier och underkategorier. Sjuksköterskornas beslutsfattande i de komplexa omvårdnadssituationerna baseras på deras tidigare erfarenheter, värderingar, professionella ambitioner, kritiska och logiska tänkande samt intuition. Nya situationer löses med hjälp av informationssökning, kritiskt och logiskt tänkande och med hjälp av andra. Sjuksköterskorna utvecklar sin kunskap genom självreflektion och reflektion i grupp. Resultaten visade att sjuksköterskornas medvetenhet om sin och yrkeskollektivets tysta kunskap är låg. För att säkerhetsställa att den legitimerade sjuksköterskan har den yrkeskunskap och kompetens som behövs för att möta patienter i de komplexa omvårdnadssituationerna behöver verksamheterna bättre stödja sjuksköterskorna i deras kompetensutveckling. De tysta föreställningar som påverkar beslutsfattande i komplexa omvårdnadssituationer behöver synliggöras och ifrågasättas för att de medvetet ska kunna basera sina beslut på kvalificerade bedömningar och erbjuda en god omvårdnadskvalitet som bygger på evidensbaserad kunskap. / The Swedish population lives longer, and a consequence is that healthcare professionalsencounter more older patients. Older patients and their complex acute and chronic ill health conditionsrequire specific assessment and care of nursing staff. The development of the nurse's practicalprofessional skills is a long process and nurses are thought to learn throughout their working lives. Atthe same time many new nurses experience a gap between theoretical and practical knowledge.Nurses, nurse trainers and clinical settings need more knowledge about how nurses’ skillsdevelopment can be supported to increase qualified assessments and nursing proficiency in complexnursing situations. The purpose of this study is to gain a better understanding of nurses’ experience of practicalknowledge in complex nursing situations. The study adopts a phenomenological method, using qualitative interviews to collect data, inorder to understand the nurses' experiences of complex nursing situations. Data was processed andanalyzed using Giorgi's phenomenological method. The study identifies two main themes: Nursing's judgment in the complex nursing situationsand the development of practical knowledge. A number of categories and subcategories are alsoidentified. Nurses decision making in complex nursing situations is based on their previousexperiences, values, professional ambitions, critical and logical thinking and intuition. New complexsituations are solved using information retrieval, logical thinking and the help of others. Nursesdevelop their knowledge through self-reflection and reflection in groups. The results showed that thenurses’ awareness about tacit knowledge, individually and in the nursing collective is low. In order toensure that the legitimate nurse has the professional skills and skills needed to meet patients incomplex nursing situations, nursing education and clinical settings need to better support the nurses intheir skills development in professional settings. Tacit knowledge and tacit theories need to be madevisible and open for critical reflection, so that nurses can consciously base their decisions on qualifiedassessments and offer good quality care based on evidence-based knowledge.

No description available.

This dissertation is comprised of two manuscripts that explore various contestations and representations of knowledge about the highly pathogenic avian influenza H5N1virus. In the first manuscript, I explore three narratives that have been produced to describe the 20-year journey of the virus. The journey begins in 1996 when the virus was a singular localized animal virus but then over the next 20 years multiplied its ontological status through a (de)stabilized global network of science and politics that promoted both fears of contagion and politics of otherness. Written by and for powerful actors and institutions in the global North, the narratives focused on technical solutions and outbreak fears. In doing so, the narratives produced policies and practices of biopower that obscured alternative considerations for equity, social justice, and wellbeing for the marginalized groups most directly affected by the H5N1 virus. The second manuscript explores a unique aspect of the H5N1 virus's journey as an emerging infectious disease -- its representation as a potential weapon for bioterrorists. The US government's recent attempt to secure what constitutes H5N1 knowledge produced a global debate between scientists and policy makers over how to balance the nation-state's desire for security with the life science's tradition of openly shared research. Known as the dual-use dilemma, this debate set up binaries of impossible reconciliation between the two groups. This dissertation argues that the dual-use dilemma obscures larger questions of justice. I propose a new concept of justice, knowledge justice, as an alternate more globally inclusive framework for exploring ways out of the dilemma. The concept is premised on the assertion that if knowledge is framed to obscure justice issues, then the justice questions of owning that knowledge can be used as a way out of the dual-use dilemma. Thus, knowledge becomes a question of justice that should be as important to policy makers as more traditional justice considerations of inequities in distribution, recognition, representation, and fairness. / Ph. D.

<p>Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.</p><p>Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.</p><p>Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras. För att kunna besvara syftet har en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod använts i studien. Totalt har två observationer och fyra intervjuer genomförts. Studien har genomförts på fallföretaget Electrolux Laundry Systems i Ljungby och datainsamlingen har skett inom enheten Hydraulpressningsgruppen.</p><p>I studien kommer begreppet kunskap och dess olika typer att redas ut. Vidare kommer det beskrivas hur kunskap kan identifieras, konverteras och överföras.</p><p>Vi har utformat en analys som är baserad på den teoretiska referensramen. Analysen är utformad för att spegla syftet och problembakgrunden i studien. Den bygger på tre övergripande delar, kunskapsbegreppet, kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring.</p><p>Resultatet av studien är en modell som skapar en förståelse för hur kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring kan gå till. Studien har även kommit fram till att det finns hinder som kan försvåra en effektiv kunskapshantering.</p> / <p>Managing knowledge is becoming increasingly important to improve the organizational competitiveness. This can be achieved by a greater use of the knowledge capital. This usually means to explore the tacit knowledge which exists in the minds of the employees. In Sweden, from 2010 and four years onwards, a great walkout is expected among the people being born in the 40s.</p><p>The purpose of this essay is to create a model that illustrates how knowledge can be identified and transferred.</p><p>The methodology used in this study aims to attain the purpose by using a qualitative method in which interviews and observations are combined.</p><p>The study has been carried out at the case company, Electrolux Laundry Systems in Ljungby, Sweden.</p><p>The authors have developed an analysis which is based on the theoretical framework. This analysis consists of three main parts, knowledge identification, knowledge transfer and a model for knowledge management.</p><p>The conclusion in this essay is a model that creates an understanding of how knowledge can be identified and transferred. The study also found that there are obstacles that might constrain an effective knowledge management.</p>

Denna studie syftar till att inom fältet knowledge management, samt ur ett situerat lärandeperspektiv, skapa en ökad förståelse för hur medarbetares tysta yrkeskunnande synliggörs, delas, integreras och reproduceras i organisationen. För att möjliggöra undersökandet av detta syfte har tre frågeställningar definierats; I vilka situationer synliggörs tyst yrkeskunnande? Hur delas tyst yrkeskunnande? Vilken roll spelar organisationskulturen för delande av tyst yrkeskunnande? Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer på det undersökta fallföretaget. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Säljös (2005) situerade lärandeperspektiv, Alvesson &amp; Kärremans (2001) modell Four Knowledge Management Approaches samt Nonaka &amp; Takeuchis (1995) SECI-modell. Studiens resultat visar att det förekommer tyst yrkeskunnande i verksamheten och att detta kunnande i stor utsträckning handlar om organisationskännedom, relationsmässiga kunnanden samt identifiering med förebilder. Vidare visar resultatet att det tysta yrkeskunnandet främst synliggörs, delas och reproduceras genom social interaktion där medarbetare får möjligheten att interagera med kollegor från olika delar av verksamheten. Resultatet visar också att tyst yrkeskunnande utvecklas i takt med att erfarenheten växer och att kunnandet är en form av erfarenhetsbaserad kunskap. Studien visar också att organisationskulturen har stor inverkan på delandet av det tysta yrkeskunnandet, som främjas genom en tillåtande kultur där delandet av kunskap uppmuntras och integreras i verksamheten i form av en levande coachingkultur. / The purpose of this study is to, within the field of knowledge management as well as from a situated learning perspective, create a better understanding of how employees tacit knowing is being made visible, shared, integrated and reproduced within the organization. To further specify the purpose of this study the three following questions have been created; In what situations are tacit knowing being made visible? How is tacit knowing shared? What role does the organizational culture have when tacit knowing is shared? The empirical data has been collected through nine semi-structured interviews at the examined company. The results of the interviews have been analysed on the basis of Säljö’s (2005) situated learning-perspective, Alvesson &amp; Kärreman’s (2001) model Four Knowledge Management Approaches and Nonaka &amp; Takeuchi’s (1995) SECI-model. The results of this study show that tacit knowing exists within the company and that this knowing is focused around organizational knowledge, interpersonal skills and the identification with role models. Furthermore, the results show that tacit knowing is mostly made visible, shared and reproduced through social interaction where employees have the opportunity to interact with colleagues from different parts of the organization. The study also shows that tacit knowing grows with experience and that it is a form of experience-based knowing. The study also shows that organizational culture has a major impact on the sharing of tacit knowing, promoted by an allowing and supportive culture in which the sharing of knowledge is encouraged and integrated into the organization in the form of a live coaching culture.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen. Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet. Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras. För att kunna besvara syftet har en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod använts i studien. Totalt har två observationer och fyra intervjuer genomförts. Studien har genomförts på fallföretaget Electrolux Laundry Systems i Ljungby och datainsamlingen har skett inom enheten Hydraulpressningsgruppen. I studien kommer begreppet kunskap och dess olika typer att redas ut. Vidare kommer det beskrivas hur kunskap kan identifieras, konverteras och överföras. Vi har utformat en analys som är baserad på den teoretiska referensramen. Analysen är utformad för att spegla syftet och problembakgrunden i studien. Den bygger på tre övergripande delar, kunskapsbegreppet, kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring. Resultatet av studien är en modell som skapar en förståelse för hur kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring kan gå till. Studien har även kommit fram till att det finns hinder som kan försvåra en effektiv kunskapshantering. / Managing knowledge is becoming increasingly important to improve the organizational competitiveness. This can be achieved by a greater use of the knowledge capital. This usually means to explore the tacit knowledge which exists in the minds of the employees. In Sweden, from 2010 and four years onwards, a great walkout is expected among the people being born in the 40s. The purpose of this essay is to create a model that illustrates how knowledge can be identified and transferred. The methodology used in this study aims to attain the purpose by using a qualitative method in which interviews and observations are combined. The study has been carried out at the case company, Electrolux Laundry Systems in Ljungby, Sweden. The authors have developed an analysis which is based on the theoretical framework. This analysis consists of three main parts, knowledge identification, knowledge transfer and a model for knowledge management. The conclusion in this essay is a model that creates an understanding of how knowledge can be identified and transferred. The study also found that there are obstacles that might constrain an effective knowledge management.

<p>Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra revisorer från de fyra största revisionsföretagen i världen. För att försöka fånga den tysta kunskapen, använde vi ”epitomes of tacit knowledge” som metod i vår intervjuguide. I undersökningen kom vi fram till att den tysta kunskapen finns inom revisionsyrket, och att den finns mest i möten med kunder. Det mest intressanta vi kom fram till, är att revisorerna tillvaratar den tysta kunskapen genom att ta hjälp av gamla fall vid bedömning av nya fall. Detta sker i diskussioner med andra medarbetare i berättelseform. Vi fann även andra förutsättningar där det finns en möjlighet för den tysta kunskapen att tillvaratas mellan revisorer, vilka revisionsföretagen använder sig av.</p> / <p>Knowledge is an important resource, especially in knowledge-intensive industries such as audit firms. Much of mankind's knowledge consists of tacit knowledge, this is a knowledge that is personal and difficult to express. By having a better understanding of tacit knowledge, companies can exploit their knowledge resources more effectively, and therefore it's important that the tacit knowledge is studied. The purpose of this study is to find out what tacit knowledge is and how audit firms take care of it within the own firm. To answer these questions we have interviewed four accountants from four of the largest accounting firms in the world. In our attempt to capture the tacit knowledge we used ''epitome of tacit knowledge'' as a method in our interview guide. In the survey, we found out that the tacit knowledge exists within the audit profession and that it appears in meetings with clients. The most interesting thing we discovered is that the auditors takes care of the tacit knowledge by taking help of old cases when assessing new cases. This occurs in discussions with other co-worker in narrative form. We also found other conditions where there is an opportunity for the tacit knowledge to be enforced between auditors, which audit firme use.</p>

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra revisorer från de fyra största revisionsföretagen i världen. För att försöka fånga den tysta kunskapen, använde vi ”epitomes of tacit knowledge” som metod i vår intervjuguide. I undersökningen kom vi fram till att den tysta kunskapen finns inom revisionsyrket, och att den finns mest i möten med kunder. Det mest intressanta vi kom fram till, är att revisorerna tillvaratar den tysta kunskapen genom att ta hjälp av gamla fall vid bedömning av nya fall. Detta sker i diskussioner med andra medarbetare i berättelseform. Vi fann även andra förutsättningar där det finns en möjlighet för den tysta kunskapen att tillvaratas mellan revisorer, vilka revisionsföretagen använder sig av. / Knowledge is an important resource, especially in knowledge-intensive industries such as audit firms. Much of mankind's knowledge consists of tacit knowledge, this is a knowledge that is personal and difficult to express. By having a better understanding of tacit knowledge, companies can exploit their knowledge resources more effectively, and therefore it's important that the tacit knowledge is studied. The purpose of this study is to find out what tacit knowledge is and how audit firms take care of it within the own firm. To answer these questions we have interviewed four accountants from four of the largest accounting firms in the world. In our attempt to capture the tacit knowledge we used ''epitome of tacit knowledge'' as a method in our interview guide. In the survey, we found out that the tacit knowledge exists within the audit profession and that it appears in meetings with clients. The most interesting thing we discovered is that the auditors takes care of the tacit knowledge by taking help of old cases when assessing new cases. This occurs in discussions with other co-worker in narrative form. We also found other conditions where there is an opportunity for the tacit knowledge to be enforced between auditors, which audit firme use.