Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. Då det tidigare riksidrottsgymnasiet inte längre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa på NIU, nationellt godkända utbildningar. Utbildningsmålet är att ryttarna ska kunna befinna sig på nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkända utbildningar ser på begreppet talang, samt vilken roll hästmaterialet har i en ryttares talangutveckling. Skolornas tankar och åsikter presenteras kring NIU:s upplägg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krävs för att bli elitryttare. Studien tar stöd i teoretiska begrepp så som talang och talangutveckling där bl. a Fahlströms studier använts i analysen av skolornas arbete med att välja ut elever vid uttagningsprocessen samt vidare utveckling mot att bli elitryttare.   Resultatet visar att skolorna har en gemensam syn på vad en ryttartalang är då det finns såväl fysiska som psykiska aspekter som spelar in. Hästens påverkan samt vad som krävs för att bli elitryttare har visat sig vara två delar som hänger samman. Framförallt då hästen spelar stor roll i elitsatsningen. Det har även blivit märkbart att skolornas verksamheter ser olika ut.

Problemområde: Elitettan är svensk fotbolls näst högsta serie på damsidan och denna spelades för första gången år 2013. Den nya rikstäckande serien innebar betydligt längre resor för seriens föreningar och således också en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien är att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets näst högsta serie, från två geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats på intervjuer med personer på ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt två utomstående personer, Hanna Marklund, expert på svensk damfotboll samt Anna Nilsson från intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det går att urskilja tydliga samband mellan synsättet på serieomläggningen och vilken historia samt var någonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Överlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstäckande serie medför. Resultatet visar också att den allmänna uppfattningen av serieomläggningen är att kvaliteten på svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, både för publik och sponsorer.

No description available.

Den här studien fokuserar på Östergötlands fotbollförbund och hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation . Forskning betonar ofta de individuella faktorerna när det gäller den enskilda idrottaren men tar inte hänsyn till de kontextuella förhållandena som finns. Studien belyser även om det görs några skillnader i arbetet beroende på om det är pojk- eller flickfotboll. Forskning idag visar att pojkar och flickor utvecklas olika men tränar de på samma sätt och på samma saker? Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer, med olika roller inom förbundet, både på pojk- och flicksidan för att få klarhet i hur de ser på begreppen samt hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation. Resultatet visar att organisationen är uppbyggd likt en pyramid där det inte görs några skillnader i sättet att jobba med pojkar och flickor. Vad gäller talangidentifikation så nämndes ofta spelförståelse som en egenskap som är viktig när man försöker identifiera talang och jobbet med talangutveckling har gått framåt då organisationen har blivit mycket mer strukturerad de senaste åren.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka och jämföra hur Storbritanniens och Sveriges system för talangutveckling inom fälttävlan såg ut. Ett delsyfte var även att undersöka hur ryttare upplevde systemet och vad de ansåg hade gjort dem till framgångsrika talanger. Följande frågeställningar användes: Hur arbetar det Brittiska fälttävlansförbundet och det Svenska ridsportförbundet med talangutveckling i fälttävlan? Hur skiljer sig talangutvecklingssystemet mellan dessa länder? Hur upplever ryttarna sitt lands talangutvecklingssystem? Vilka framgångsfaktorer upplever ryttarna hade gjort dem framgångsrika talanger?   Metod Triangulering baserad på följande metoder användes; (1) textanalyser utifrån Svenska ridsportförbundets och British Eventings respektive hemsidor; (2) omfattande kvalitativa intervjuer med två förbundsledare, en från respektive land. Intervjuguiden till förbundsledarna innehöll följande fyra förutbestämda teman: Definition, Utvecklingsmodell, Finansiering och Övrigt; och (3) intervjuer med två svenska ryttare och e-post konversation med brittisk ryttare kring erfarenheter och karriärer, baserade på en standardiserad intervjuguide.   Resultat Definitionen av talang skilde sig åt mellan länderna. Sverige hade tydligt definierat talang, vilket inte var fallet för Storbritannien. Båda länderna hade modeller och system för att få fram och utveckla talanger. Ryttarna verkade tycka att dessa modeller var bra. Ryttarna tyckte, oavsett vilket land de kom ifrån, att steget till elit, eller till det Storbritannien benämner som world class programme, var det svåraste steget att ta. Enligt ryttarna var faktorerna till att de kommit så pass långt som det har ambitioner, bra grund, bra hästar, att de tagit stegen i modellen samt hur de arbetar med sitt team.   Slutsats Mycket fokus och resurser läggs på att utveckla talangfulla ryttare i de studerade länderna trots att det endast är några få som blir riktigt bra. Systemen verkar innebära att de yngre ryttarna får en större chans än i tidigare system att komma med i seniorlandslag. Hästarna får ett mycket större fokus i det brittiska systemet än i det svenska.

Den här fallstudien har genomförts i Husqvarna FF och studiens syfte är att beskriva och få en fördjupad förståelse om goda miljöer för talangutveckling inom fotboll. Det som studeras är vilka faktorer, inom åldersspannet 13-19 år, som är viktiga för att vara en god idrottsmiljö för talangutveckling. Arbetet utgår från Henriksens (2010) ESF-Modell. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer. Resultatet visar att föreningen arbetar med fem av sex delar från Henriksens (2010) modell. Trots att fotboll är en lagidrott så arbetar föreningen med individens utveckling med utgångspunkten att alla medlemmar i föreningen ska få möjligheten att få satsa på sin idrott.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka den idrottsspecifika bakgrunden och direkta orsaker till att 18-19-åriga manliga fotbollsspelare i tipselitlag slutar med tipselit. Intervjuer genomfördes med tio före detta tipselitspelare i södra Sverige och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Fem kategorier utkristaliserades vilka beskrev det övergripande temat; Den idrottsspecifika bakgrunden, samt direkta orsaker till avhopp från tipselit: Att leva med tipselit, tränaren, syn på sig själv som fotbollsspelare, skador, och att sluta. Resultatet påvisade att de vanligaste orsakerna till att sluta med tipselit var att det tog för mycket tid och att det sociala livet utanför fotbollen därav blev lidande, samt att intresset för elitsatsning avtog. Vidare uttrycktes önskemål om en tränare, vilka spelarna kan ha en personlig relation med. En konklusion av studien var att individer i tipeslitprojektet skulle trivas bättre om det gavs förbättrade möjligheter att ägna sig åt fritidsaktiviteter utanför fotbollen och skolarbete. Detta skulle kunna leda till färre avhopp från tipselitsatsning.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka den idrottsspecifika bakgrunden och direkta orsaker till att 18-19-åriga manliga fotbollsspelare i tipselitlag slutar med tipselit. Intervjuer genomfördes med tio före detta tipselitspelare i södra Sverige och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Fem kategorier utkristaliserades vilka beskrev det övergripande temat; Den idrottsspecifika bakgrunden, samt direkta orsaker till avhopp från tipselit: Att leva med tipselit, tränaren, syn på sig själv som fotbollsspelare, skador, och att sluta. Resultatet påvisade att de vanligaste orsakerna till att sluta med tipselit var att det tog för mycket tid och att det sociala livet utanför fotbollen därav blev lidande, samt att intresset för elitsatsning avtog. Vidare uttrycktes önskemål om en tränare, vilka spelarna kan ha en personlig relation med. En konklusion av studien var att individer i tipeslitprojektet skulle trivas bättre om det gavs förbättrade möjligheter att ägna sig åt fritidsaktiviteter utanför fotbollen och skolarbete. Detta skulle kunna leda till färre avhopp från tipselitsatsning.

Talangutveckling handlar om att skapa framtidens idrottsstjärnor. Bakgrunden till den här studien är antagandet att ungdomarna lär sig så mycket mer än bara färdigheter inom en viss idrott genom en talangutveckling. Att lärandet även består av sociala möten, personlig utveckling och ett engagemang för sin nästas välbefinnande. Den här studien är en studie om situerat lärande inom två svenska ungdomshandbollslag med syfte att få reda på vilket lärande som kommer till uttryck i deras praktikgemenskaper. Med frågeställningar om hur engagemang, drivenhet, deltagande och identitet kommer till uttryck är det lärandet runt omkring handbollsfärdigheterna som kommer synas och belysas. Studien är en etnografisk studie med observationer som huvudsaklig datakonstruktionsmetod och intervjuer som kompletterande metod. Resultatet visar att engagemang och drivenhet ofta kommer till uttryck genom feedback till varandra. Lagmedlemmarna blir till hjälptränare och en ny källa till utvecklingsfeedback. Vidare visar resultatet att fullvärdiga deltagare kommer till uttryck genom att vara mer villiga till att vara med i lagets beslutsfattande och ofta ha en tydligare roll på och utanför planen än vad de perifera deltagarna är och har. Slutligen kommer identitet till uttryck genom den personliga utvecklingen som de upplever sig få. Ungdomarna nämner att de utvecklat trygghet, självsäkerhet och mognad genom att ha spelat handboll.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att nå fördjupad kunskap om vilka faktorer i klubbmiljön som elitgolfspelare framhåller som viktiga för idrottslig framgång. Frågeställningarna har varit: (1) Vad karaktäriserar miljön, men också samspelet individ och miljö, i de olika klubbarna som intervjupersonerna fostrats i? (2) Finns det någon faktor som kan anses viktigast? Metod Datainsamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer. Fem professionella manliga golfspelare i åldrarna 26-40 år har intervjuats. Ett antal faktorer har i tidigare forskning, visat sig extra viktiga i en klubbmiljö. Dessa har bidragit till intervjuguidens utformning. Urvalet har varit handplockat utifrån några specifika kriterier. Detta för att för att, utifrån studiens syfte, nå så nyansrika resultat som möjligt. Huvudsakliga kriterier har varit att ha spelat i junior- och seniorlandslag, inneha lag-SM guld och att ha spelat minst en tävling på europatouren. Transkribering och analys av intervjumaterialet har skett av undertecknad. Intervjupersonerna har informerats om studiens syfte samt de forskningsetiska riktlinjerna för denna studie. Resultat Intervjupersonerna är på många sätt lika varandra. De tidiga åren i karriären har karaktäriserats av mycket egen träning och långa dagar på golfklubben. Det som framhölls som viktigast i klubbmiljön var engagemanget från ledare, tränare, medlemmar och klubb. Men också ett bra elitlag och en klubb som satsar på junior- och elitverksamhet. Att hela klubben drar åt samma håll och att det finns en acceptans för elitverksamhet framkom som viktigt. Förebilder på klubben återkom ständigt som viktigt i intervjupersonernas utsagor. Relationerna till ledare har för alla spelarna varit bra. Till tränare har däremot relationerna varierat. Träningsmöjligheter och möjlighet till spontanspel har varierat något men sammantaget kan sägas att spelarna här har mer att önska. Trots detta anser spelarna att de fostrats i en bra miljö och att de troligen inte skulle blivit bättre på någon annan klubb. Slutsats Kunniga tränare- och ledare med ett gediget intresse i individerna samt en kunskap om spelet golf är troligen av stor vikt om ambitionen är att vara en framgångsrik elitklubb. Detta i kombination med en klubb som har en acceptans för elitverksamhet och där en noggrann rekrytering av tränare görs. Samtidigt finns en utmaning i att behålla äldre seniorspelare i klubben som förebilder för yngre spelare, framförallt eftersom det idag finns en trend att man som seniorspelare söker sig till mer exklusiva klubbar med bättre träningsmöjligheter.