• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 33
  • 1
  • Tagged with
  • 34
  • 16
  • 13
  • 11
  • 11
  • 9
  • 9
  • 9
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

VÄGARNA TILL TALANG : En kvantitativ studie som undersöker bidragande faktorer tilltalangutveckling. / ROADS TO TALENT : A quantitative study examining contributing factors to talentdevelopment.

Wiklund, Johan January 2023 (has links)
Bakgrund. Talangutveckling är en central punkt i idrottens utveckling. Ordet är dock ettbegrepp som oftast används felaktigt i vissa situationer. Detta ger utrymme för mångafallgropar kring begreppet och främst i utvecklandet av talanger. Vad är då rätttalangutveckling samt hur ser resan ut till att bli en så kallad talang? Syftet. Undersökningen syftar till att undersöka vilka faktorer som har varit bidragande påvägen till att bli talang för hockeyspelare i åldrarna 16-20. Även för att se hur resultatetställer sig mot ATDE (Athletic talent development environment) teorin och mot tidigareforskning och studier. Metod. Undersökningen använder en kvantitativ metod där 77 stycken ishockeyspelaredeltagit genom att besvara en online-enkät. Urvalet är mellan 16-20 år och deltar ihockeygymnasium. Resultat. Från undersökningen kunde det tydas att talangerna började idrotta runt 5-6,deltagit i minst en idrott, specialisering vid 13-14 och elitsatsning vid 14-15. Föräldrarsstöttande, emotionellt och ekonomiskt samt lärande av ansvarstagande. Ledarens lyhördhetoch förmåga att vilja utveckla enskilda individer anses vara viktigt. Även resurser i miljönför utveckling är bidragande till utvecklingen till talang. Diskussion. Datan från resultatet visar på vikten av ATDE teorin, vilket visas genom deoptimala förutsättningarna runt om en individ i form av omgivningen, ledare och de socialafaktorerna, om det skall finnas en optimal chans för utveckling till talang. Nyckelord: talang, talangutveckling, förutsättningar, ATDE / Background. Talent development is a central point in the development of sports, however,it's a concept that often gets misinterpreted in some situations. This leads tomisunderstandings and many pitfalls around the concept and in the development process oftalents. What is the right talent development process and how does the journey to talentunfold? The purpose. The survey's purpose aims to investigate which factors have beencontributing on the way to becoming a talent for hockeyplayers aged 16-20. How it standsagainst the ATDE (Athletic talent development environment) theory and previous studiesand research. Method. The survey uses a quantitative method where 77 ice hockey players participatedby answering an online survey. The selection is between 16-20 years old and participates inhockey gymnasium. Results. From the survey you could read that the talents started sports around 5-6,participated in at least one sport, specialization at 13-14 and elite effort at 14-15. Parentssupport, emotionally and financially, and learning to take responsibility. The leader'ssensitivity and ability to want to develop individuals is considered important. Resources inthe environment for development also contribute to the development of talent. Discussion. The data from the result show the importance of the ATDE theory, which isshown through the optimal conditions around an individual in the form of the environment,leaders and the social factors, if there is to be an optimal chance for development intotalent. Keywords: talent, talent development, conditions, ATDE
32

Motivationsklimat inom Stockholmska Fotbollsakademier : Akademichefers och spelares upplevelser av talangutvecklingsmiljön

Hällström, Charlie, Wretman, Emil January 2022 (has links)
Syfte &amp; frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka hur motivationsklimatet i Stockholmska fotbollsakademier bedrivs både i teorin och i praktiken. Frågeställningarna lyder enligt följande: I vilket motivationsklimat formar Stockholmska fotbollsakademier sina spelare? Har föreningarna ett utformat strategiarbete för hur de ska bedriva sin akademiverksamhet med fokus på motivationsklimat? Omsätts föreningens strategi för motivationsklimat in i akademins praktiska vardag? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en blandmetodik tillämpats. Achievement Goal Theory (AGT) har använts som teoretiskt ramverk. En semi-strukturerad intervju har genomförts med fyra akademichefer, tillhörande föreningar som återfinns i Svensk elitfotbolls (SEF) akademicertifiering. En induktiv tematisk resultatanalys har använts för att transkribera, koda och kategorisera resultatinnehåll. Enkäten Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 (PMCSQ-2) har använts. Enkäten besvarades av spelare tillhörande någon av de fyra föreningar som akademicheferna representerade. Enkätsvaren har sammanställts och beräknats i programmet Excel. Resultat Motivationsklimatet är huvudsakligen uppgiftsorienterat i kombination med en viss ego-orientering. En kombinerad målorientering anser föreningarna vara den främsta elitförberedande utbildningen. Enligt akademicheferna ökade ett ego-orienterat motivationsklimat ju närmre seniorfotbollen man kommer. Det uppfattas inte av spelarna utifrån deras enkätsvar. Spelarna upplevde i hög grad ett uppgiftsorienterat motivationsklimat. Slutsats Stockholmska fotbollsakademier arbetar främst utifrån ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, med ett stort fokus på individuell utveckling. Föreningar och spelare har inte samma uppfattning av ett kombinerat motivationsklimat. Samtliga föreningar saknade enskilda styrdokument för utformningen av akademins motivationsklimat. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>
33

Talang sökes! : En studie av två distriktsfotbollsförbunds talangidentifierings- och urvalsprocess till distriktslagen

Grundströmer, Niclas, Pettersson, Mikael January 2012 (has links)
The purpose of this bachelor essay was to analyze two Swedish district football associations and how the responsible coaches of the elite youth development teams identify and select talent. Key questions in the thesis were how the coaches described their leadership and their own part in the team, how the coaches identify talent, how they work with the selection process and their opinions about the elite youth development team structure. The study was based on 7 semi-structured interviews. The interviews showed differences between the district football associations but also many similarities in how they selected the team during the talent identification process. All coaches were involved in the selection process but the way they talked about developing elite players varied. One interesting result in the study was that the coaches’ way of describing talent revolved a lot around non-football related attributes such as character and attitude. Nyckelord:
34

Framgångsfaktorer i en svensk talangutvecklingsmiljö : En kvalitativ fallstudie av handbollens talangutvecklingsmiljö ur ett holistiskt ekologiskt perspektiv / Successfactors in a swedish talent development environment : A qualitative study, conducted in a Swedish handball club, about success factors in the talent development environment

Johannesson, Christian January 2015 (has links)
Genom att tillämpa en fallstudiedesign undersöker denna studie en talangutvecklingsmiljö inom lagidrotten handboll. Studiens syfte är att studera den interaktion och dynamiska process som sker mellan spelare, tränare och andra signifikanta personer i en svensk talangutvecklingsmiljö. Studiens teoretiska ramverk är Henrikens (2010) modeller för att studera framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi i form av intervjuer och dokumentanalys. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan den undersökta handbollsmiljön och framgångsrika talangutvecklingsmiljöer från andra studier. / By using a case study design this a talent development environment in the team sport of handball. The aim of the study is to examine the interaction and dynamic process between players, coaches and significant others in a Swedish talent development environment. The theoretical framework is Henriksen (2010) working models for studying talent development environment. This study has a qualitative research strategy in the form of interviews and document analysis. The results show similarities with the environment in the handball club and successful talent development environment from other case studies.

Page generated in 0.1281 seconds