Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och lärare uppfattar sambandet mellan lunchsituationen och undervisningen samt vilka faktorer det är som påverkar elevernas lunchvanor.   Undersökningen gjordes i form av elevenkäter och uppföljande intervjuer med lärare. Enkäterna besvarades av elever i mellanstadiet på två olika skolor i två olika kommuner. De flesta elever har en positiv inställning till skolmaten och tycker att den är god. Dock svarar en del av eleverna att de inte alltid äter sig mätta under lunchen.  Eleverna tror att de skulle äta mer och oftare äta sig mätta om det fanns två olika rätter att välja mellan varje dag. Enligt lärarna kan de ibland märka skillnad på eleverna beroende på vad det är för mat som serveras till lunch. Är det något eleverna tycker om äter de mer och är piggare på eftermiddagarna är det något de inte tycker om äter de mindre och det kan leda till konflikter under eftermiddagarna.   Lektionerna som påverkas mest under dagen är lektionen precis innan lunch då eleverna kan vara trötta och hungriga men även den sista lektionen på dagen. Lektionen precis efter lunch känner eleverna sig piggast.   Miljön i matsalen inverkar också på hur elevernas lunchvanor ser ut, de svarar att de har tillräckligt med tid att äta på men kan bli stressade av att mycket folk kommer och går samt när kompisar sitter och väntar.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder;• Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag?• Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra?• Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär?För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost. Vi har tittat närmare på skolans, föräldrars och medias roll. Det vi kan sammanfatta av våra undersökningar och konstatera av våra svar är att majoriteten av eleverna i skolår sex har en del medvetenhet kring vad en bra kost är och hur de bör äta. Detta får de kunskap om från både hem och skola som delar på ansvaret. Undersökningen visar också på att det finns många elever som slarvar med kosten trots medvetenheten.

Ungdomars mentala hälsa har blivit sämre och orsakerna är inte klarlagda, även om försämringarna sammanfaller med digitaliseringen av samhället, smartphones och mer stillasittande. Skolan har ett ansvar att lära sina elever om hälsa och hur livsstilen kan påverka måendet och det finns mer att göra på området där ämnet idrott och hälsa har en stor roll. Genom att lära eleverna om den mentala tallriksmodellens sju delar; sömn, aktiviteter, motion, chilltid, relationer, hjärnvila och fokus kanske vi kan hjälpa eleverna att må bättre då dessa kan ses som skyddsfaktorer för mental hälsa. Därför är syftet med denna studie att undersöka möjligheten att påverka gymnasieungdomars mentala välmående och sömn genom en intervention med hjälp av den mentala tallriksmodellen inom ramen för undervisningen i kursen idrott och hälsa 1. Varje lektion i idrott och hälsa, under sju veckor, fick eleverna i fyra klasser på en gymnasieskola en introduktion till ett nytt av de sju områdena från den mentala tallriksmodellen. Eleverna tilldelades därefter två läxor på området varje vecka och utvärderade sitt mående och sin insats med läxan under veckan som gått. Före och efter interventionen fyllde interventionsdeltagarna samt kontrollgruppen i två enkäter, Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ) samt Sleep-Related Behaviour Questionnaire (SRBQ) och interventionsgruppens vilopuls testades. Resultatet visade att interventionsgruppen försämrade sina sömnrelaterade beteenden i viss mån medan kontrollgruppen inte visade några skillnader. För BBQ visade interventionsgruppen och kontrollgruppen minskad betydelse av vänner vid slutmätning och båda grupperna skattade vänner, fritid och nöjdhet med sig själv som viktigaste faktorerna för livskvalitet. Inga skillnader uppmättes för vilopulsen. Sammanfattningsvis så verkar en intervention över åtta veckor för gymnasieelever, med hjälp av den mentala tallriksmodellen, kunna göra skillnader för sömnbeteenden men inte för livskvaliteten. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning idrott och hälsa</p>

Ungas stora användande av digitala medier har på senare år visat sig tränga undan viktiga hälsofaktorer samt ökat psykisk ohälsa. De unga behöver föräldrars stöd för att hitta hållbara levnadsvanor som bidrar till god psykisk hälsa. Skolprogrammet ”Det syns inte” introducerar ”den mentala tallriksmodellen” för god psykisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om föräldrars perspektiv på sin roll i förhållande till de ungas digitala medieanvändande med utgångspunkt i skolprogrammet ”Det syns inte”. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats, genomfördes hösten 2023. Datainsamlingen baserades på sju djupintervjuer med föräldrar till elever i årskurs nio. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sammantaget visar resultaten att föräldrar i huvudsak intar en passivt observerande roll när det kommer till de ungas digitala medieanvändande. Resultaten visar den komplexitet som finns i föräldrarollen i relation till ungas digitala medieanvändande och kan beskrivas utifrån fyra huvudkategorier; vad föräldrar ser, reglering, familjelivet och den digitala världen. Komplexiteten hänger samman med föräldrars bristande insyn i de ungas digitala värld, de starka externa krafter som påverkar de unga och föräldrars hänsynstagande och överväganden i relation till sina tonåringar. Slutsatser: Föräldrar intar i huvudsak en passivt observerande roll när det kommer till de ungas digitala medieanvändande och ingriper inte om den unga utåt sett i övrigt verkar vara välfungerande. Detta förhållningssätt bidrar till ett gränslöst digitalt medieanvändande. De unga har inte en god balans i ”den mentala tallriksmodellen”, vilket ger sämre förutsättningar för en god psykisk hälsa. Genom bättre kunskap om hur digitala medier påverkar barn kan föräldrar tillsammans med de unga ta tillbaka kontrollen över det digitala användandet och möjliggöra hälsosamma val. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>