Students with learning difficulties in the area of mathematics often show a weak fundamental number sense, which can impact their abilities to reach their learning objectives in mathematics, if they are not given the appropriate support to develop to their full potential with consideration taken to their special needs. The focus of this study was to highlight how support teachers and specialists map these students fundamental number sense, as well as show how the additional support teaching is made out and individually developed. The research has been qualitative using semistructured interviews. The interviews were done in depth with five practicing specialist teachers, who all had different educational backgrounds and experience, but who were all specialists in teaching children with difficulties in the area of mathematics. The conclusions of the study shows that the persons interviewed was only able to some extent define some parts of the concept of number sense, but felt that it had a great significance for the students future learning process. In addition, the research also shows that the special teacher’s approach is largely depending on their own knowledge and competence, which can be seen as problematic since they may, as shown, not be able to define the relevant areas in number sense. In which way the interviewed persons work with these students is different in many ways and the importance of coordination and collaboration amongst the specialist teachers is of great importance in many aspects.

Matematik beskrivs som ett viktigt ämne och matematiska kunskaper är viktiga inte minst i vardagslivet. Redan vid tidig ålder är det viktigt att barn stimuleras och utvecklar grundläggande kunskaper och flera forskare påtalar vikten av att barn utvecklar en god taluppfattning då den utgör grunden för fortsatt lärande och utveckling i matematik. Skolverket (2015) har tagit fram ett bedömningsmaterial i taluppfattning för år 1-3 för att ge lärare möjligheter att kartlägga elevers kunskaper och anpassa sin undervisning för att eleven ska nå kunskapskraven i år 3. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur de moment som eleven visar svårigheter i utifrån Skolverkets (2015) bedömningsmaterial i taluppfattning i år 1-3 uppmärksammas av lärarna under matematiklektionerna och på vilket sätt lärarna uppmärksammar det. Mina frågeställningar är följande: Vilken matematik har eleverna svårt med? Vilka metoder använder lärarna för att stötta eleverna? Studien består av två delar, ett matematiktest för år 1-3 (Skolverkets bedömningsstöd, 2015) och en observationsstudie. Resultaten från studien visar att eleverna hade svårigheter med de uppgifter som berörde uppdelning av tal, begrepp fler/färre, talraden, tallinjen och problemlösning.  Observationerna visade att metoderna lärarna använder sig utav, som jag i resultatdelen benämnde med lagledaren och tränaren, till viss del stöttar de svårigheter som eleverna visade på testet.

No description available.

<p>En god taluppfattning är grunden till matematisk förståelse som eleven skall bygga sina kunskaper på. Utan en god grund i taluppfattning uppstår svårigheter för den undervisning som lärare vill åstadkomma i skolan. Ett vidare begrepp av taluppfattning är <em>number sense</em> som är en känsla för talens storlek och rimligheten i matematikuppgifter. Syftet är att undersöka hur lärare arbetar med matematiksvårigheter inom området taluppfattning för att utveckla elevens lärande. Undersökningen beskriver hur lärare identifierar elever i matematiksvårigheter med tanke på grundläggande taluppfattning. Detta gjordes genom kvalitativa undersökningar i form av intervjuer samt studier av åtgärdsprogram gällande hur lärare identifierar problemen. Informanterna är sex yrkesverksamma lärare med olika matematiska utbildningar inom grundskolans årskurser. Det framkom att den vanligaste åtgärden enligt åtgärdsprogram var arbete i liten grupp, vilket enligt forskning är en handling som inte gynnar eleven, om undervisningen är oförändrad. Däremot ansåg flesta lärare att den bästa metoden för att både upptäcka och avhjälpa svårigheter med taluppfattning var resonemang i matematik med eleven. Brist på resurser gjorde att detta var svårt att organisera. Lärare angav tidbrist som orsak till att kartläggningar av elevers behov saknades i de flesta underlag till åtgärdsprogram.</p>

No description available.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagogerna i två förskolor arbetar med taluppfattning och hur de synliggör och utvecklar denna. Vi vill också påvisa pedagogernas egen syn på eventuella fortbildningsbehov i detta sammanhang. Vi syftar också till att ta reda på hur barnen visar en säker taluppfattning. Som metod valde vi att använda oss av strukturerade intervjuer till pedagogerna och till barnen använde vi oss av observationer. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med taluppfattningen i förskolorna bland annat i samband med fruktstunder och dukning. För att utveckla barnens taluppfattning planeras samlingar då pedagogerna särskilt uppmärksammar matematiken. Detta görs även vid den fria leken. Pedagogerna ger uttryck för ett skiftande kompetensbehov där såväl fempoängskurser på universitetet som enstaka studiedagar nämns. Hur barn visar prov på en säker taluppfattning har vi däremot inte fått något entydigt svar på.

Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp från årskurs 1 till 3. Syftet är att få en djupare förståelse både vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnoser och litteraturstudie. Diagnosen är genomförts under höstterminen i årskurs 1 samt i samma elevgrupp vårtterminen i årskurs 3. Resultatet visar att i årskurs 1 finns det cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattningen upp till 10. Diagnos 2 är en uppföljning som behandlar talraden upp till 5000, samt positionssystemet. I årskurs 3 finns det 34 % elever som inte har klarat diagnosen. Endast 3 av 26 elever har svarat helt rätt. Övriga elever har något fel på någon uppgift. Det som är svårt i diagnos 2 är positionssystemet

Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp från årskurs 1 till 3. Syftet är att få en djupare förståelse både vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnos och litteraturstudie. Diagnosen är genomförd under höstterminen i årskurs 1 samt i samma elevgrupp vårterminen i årskurs 3. Resultatet visar att i årskurs 1 finns cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattning upp till 10. Diagnos 2 är en uppföljning som behanlar talraden upp till 5000, samt positionsystemet. I årskurs 3 finns det 34 % elever som inte har klarat diagnosen. Endast 3 av 26 elever har svarat helt rätt. Övriga elever har något fel på någon uppgift. Det som är svårt i diagnos 2 är positionssystemet.

No description available.

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagogerna i två förskolor arbetar med taluppfattning och hur de synliggör och utvecklar denna. Vi vill också påvisa pedagogernas egen syn på eventuella fortbildningsbehov i detta sammanhang. Vi syftar också till att ta reda på hur barnen visar en säker taluppfattning.</p><p>Som metod valde vi att använda oss av strukturerade intervjuer till pedagogerna och till barnen använde vi oss av observationer.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna arbetar med taluppfattningen i förskolorna bland annat i samband med fruktstunder och dukning. För att utveckla barnens taluppfattning planeras samlingar då pedagogerna särskilt uppmärksammar matematiken. Detta görs även vid den fria leken. Pedagogerna ger uttryck för ett skiftande kompetensbehov där såväl fempoängskurser på universitetet som enstaka studiedagar nämns. Hur barn visar prov på en säker taluppfattning har vi däremot inte fått något entydigt svar på.</p>