<p>Syftet med studien var att belysa hur tandhygienisten uppfattar att den egna kompetensen används inom Folktandvården. Studien är kvalitativ och innefattas av intervjuer med tio legitimerade tandhygienister som är verksamma inom allmäntandvården. Intervjuerna har skett med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på kasettband och varade i ca 10-20 minuter. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett, gemensamt av de båda författarna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att majoriteten av intervjupersonerna uppfattar att deras kompetens utnyttjas till fullo. Uppfattningen av kompetensutnyttjandet är subjektiv och säger inget om hur kompetensutnyttjandet verkligen är. Trots att intervjupersonerna känner en tillfredställelse angående deras kompetensutnyttjande nämns en rad inre och yttre faktorer som visar på motsatsen, så som tandhygienistens egen inställning till hur kompetensen utnyttjas, drivkraften till vidare utveckling inom yrket, övriga personalens inställning till tandhygienistens kompetens, arbetsplatsmiljö och möjligheten till att själv kunna påverka sin arbetssituation. Studien visar också att tandhygienisterna uppfattar att tandhygienistyrket behöver tydliggöras mer och att tandläkarnas kännedom om tandhygienistens behörighet och kompetens behöver förbättras. Förslag till fortsatt forskning är att studera det verkliga kompetensutnyttjandet hos legitimerade tandhygienister och inte bara uppfattningen.</p> / <p>The aim of this study was to examine how the dental hygienist perceive that their formal competence is used in the national dental health service. The study is qualitative and include interviews with ten registered dental hygienists who work in the national dental health service.  The interviews were conducted with the support of an interview guide. The interviews were recorded and lasted approximately 10-20 minutes and were analysed with a qualiative contentanalysis. The result of the study shows that the majority of the participants perceive that their competens is used to its fullest. The experience is subjective and says nothing aboute  the objektive use. Even though the participants felt a satisfaction regarding their competence use, a number of interior and exterior factors show the contrary, such as the own attitude towards how the competence is used, the motive to further development within the profession, the staffs attitude towards the dental hygienist competence, workenviroment and the ability to influence their own worksituation. The study also shows that the dental hygienist perceive that the dental hygienist profession needs to be clarified and the dentists knowledge about the qualification and competence of dental hygienists needs to be improved. Further research regarding the objective competence use needs to be done regarding the dental hygienist profession.</p>

Syftet med studien var att belysa hur tandhygienisten uppfattar att den egna kompetensen används inom Folktandvården. Studien är kvalitativ och innefattas av intervjuer med tio legitimerade tandhygienister som är verksamma inom allmäntandvården. Intervjuerna har skett med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på kasettband och varade i ca 10-20 minuter. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett, gemensamt av de båda författarna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att majoriteten av intervjupersonerna uppfattar att deras kompetens utnyttjas till fullo. Uppfattningen av kompetensutnyttjandet är subjektiv och säger inget om hur kompetensutnyttjandet verkligen är. Trots att intervjupersonerna känner en tillfredställelse angående deras kompetensutnyttjande nämns en rad inre och yttre faktorer som visar på motsatsen, så som tandhygienistens egen inställning till hur kompetensen utnyttjas, drivkraften till vidare utveckling inom yrket, övriga personalens inställning till tandhygienistens kompetens, arbetsplatsmiljö och möjligheten till att själv kunna påverka sin arbetssituation. Studien visar också att tandhygienisterna uppfattar att tandhygienistyrket behöver tydliggöras mer och att tandläkarnas kännedom om tandhygienistens behörighet och kompetens behöver förbättras. Förslag till fortsatt forskning är att studera det verkliga kompetensutnyttjandet hos legitimerade tandhygienister och inte bara uppfattningen. / The aim of this study was to examine how the dental hygienist perceive that their formal competence is used in the national dental health service. The study is qualitative and include interviews with ten registered dental hygienists who work in the national dental health service.  The interviews were conducted with the support of an interview guide. The interviews were recorded and lasted approximately 10-20 minutes and were analysed with a qualiative contentanalysis. The result of the study shows that the majority of the participants perceive that their competens is used to its fullest. The experience is subjective and says nothing aboute  the objektive use. Even though the participants felt a satisfaction regarding their competence use, a number of interior and exterior factors show the contrary, such as the own attitude towards how the competence is used, the motive to further development within the profession, the staffs attitude towards the dental hygienist competence, workenviroment and the ability to influence their own worksituation. The study also shows that the dental hygienist perceive that the dental hygienist profession needs to be clarified and the dentists knowledge about the qualification and competence of dental hygienists needs to be improved. Further research regarding the objective competence use needs to be done regarding the dental hygienist profession.

No description available.

SammanfattningDetta arbete har huvudsakligen baserats på en intervjustudie där målsättningen har varit att få en inblick i tandhygienisternas psykosociala arbetsmiljö, samt belysa de arbetssituationer som har betydelse för stress bland tandhygienister idag. Dessutom baseras arbetet på litteratur i form av böcker och vetenskapliga studier. Den ena av dessa studier fokuserar på sambandet mellan tandhygienisternas arbetsförhållanden och sjukfrånvaron, medan den andra belyser tandhygienisternas uppfattning kring fysisk och psykisk arbetsmiljö.Intervjustudien lyfter fram sex områden som påverkar stress i tandhygienisternas vardag, nämligen stressbenägenhet, tid, möjlighet att påverka, stöd, pauser och ekonomi. Majoriteten av deltagarna anser att tiden är den största stressfaktorn, då den krockar med deras ambition att journalföra, slutföra behandling och samtala med patienter. En del arbetsuppgifter som påverkar tidsstressen är städning, icke fungerade teknisk utrustning, förseningar, vänta på konsultation med tandläkaren och patientgrupper som kräver längre behandlingstid än väntat, såsom akutpatienter, tandvårdsrädda och pratsamma patienter. Resultatet av studien visade att stressnivån hos de intervjuade tandhygienisterna är relativt låg. Majoriteten av deltagarna har ett positivt förhållningssätt till sitt arbete, känner stöd från kollegor och har inflytande i deras arbete, vilket resulterar i en god psykosocial arbetsmiljö. Intervjustudien som genomförts är i liten skala, och ger därmed inte en övergripande bild över tandhygienisternas psykosociala arbetsmiljö.

Syftet med denna studie är att belysa mäns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering. Uppsatsen är en litteraturstudie vars material består av åtta artiklar och tre avhandlingar. Materialet har framkommit efter sökningar i databaserna PubMed och SAGE Journals. Orsaken till könssegregeringen i tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena bottnar i den feminina genuskodning som yrkena har men även yrkenas historiska bakgrund. Det är dock ingen nackdel för männen att söka sig till yrkena eftersom de har lättare för att göra karriär jämfört med sina kvinnliga kollegor. Yrkets genuskodning påverkar även de manliga sjuksköterskornas identitetskonstruktion. För att upprätthålla och förhålla sig till den hegemoniska maskuliteten distanserar sig de manliga sjuksköterskorna från det som kodas som feminint i yrket. Alternativt identifierar de sig med vissa feminina sidor, poängterar dessa och särskiljer dem från de maskulina sidorna. Trots att män som befinner sig i ett yrke som är feminint kodat reproducerar de vidare en könsstereotyp roll. Avslutningsvis visar resultatet även på att det finns lite forskning gjord beträffande manliga tandhygienister och deras erfarenheter av yrket.

Bakgrund: Ortodontisk behandling utförs vanligtvis på ungdomar och kan innebära en risk för den orala hälsan. Studier har visat att patienter med fast apparatur löper större risk att utveckla svullen gingiva och karies. Syfte: Syftet med studien är att undersöka tandvårdspersonalens rutiner kring munhygien hos patienter med fast apparatur på ortodontikliniker. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkät med 11 frågor. Enkäten skickades till fyra ortodontikliniker i fyra olika län i södra Sverige. Enkäten innehöll frågor gällande munhygien-rutiner och tandhygienistprofessionen. Sammanlagt 59 personer tillfrågades delta i studien. Resultat: Enkäten besvarades av 38 personer. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna in-struerade munhygieninstruktion vid insättning av fast apparatur och vid uppvisad dålig munhy-gien. Samtliga deltagare instruerade munhygien på patienten och större delen gav även samtal och uppföljning. Gällande tandhygienistprofessionen har majoriteten av klinikerna inte någon tandhygienist anställd. Av samtliga deltagare ansåg 29% (n=11) att det skulle vara bra att ha en tandhygienist anställd på ortodontikliniker och 45% (n=17) såg behov av kontakt. Slutsats: Det fanns inte några större skillnader mellan professionerna och klinikerna gällande munhygienru-tiner och hur de utförs. Nästan hälften av deltagarna såg behov av kontakt med tandhygienist vid insättning av fast apparatur och vid munhygieninstruktion. / Background: Orthodontic treatment is usually performed on adolescents and increase risks for the oral health. Studies have shown that patients with fixed appliances more likely develop gingival enlargement and caries. Aim: The aim of this study was to investigate the dental pro-fessional’s routines including oral hygiene in patients with fixed appliances on orthodontic clin-ics. Method: The study was a quantitative cross-sectional study with questionnaire regarding 11 questions. The questionnaire was sent to four orthodontic clinics in four counties in southern Sweden and contained questions regarding oral hygiene routines and dental hygienists. Alto-gether 59 individuals were asked to participate. Results: The questionnaire was answered by 38 individuals. The result showed that the majority gave oral hygiene instructions at insertion of fixed appliances and when oral hygiene was poor. All participants practice oral hygiene in-structions on patients and almost everyone had conversations and follow-up visits. The majority of clinics didn´t have dental hygienists employed. Of all participants 29% (n=11) thought it would be good to have dental hygienists employed and 45% (n=17) saw need of contact. Conclusion: No major differences between professions and clinics were shown regarding oral hy-giene routines and performance. Almost half of the participants saw need of contact with dental hygienists.

Stress kan påverka den fysiska och psykiska hälsan när en obalans mellan de krav som ställs och förmågan att hantera dessa sker. Arbetsrelaterad stress är en konsekvens av hög arbetsbelastning i förhållande till individens förmåga. Tandhygienister behandlar många patienter per dag och det ställs höga krav på ekonomiska intäkter. Samtidigt ska hög kvalitativ vård ges till patienter. Därför var syftet med denna litteraturstudie att undersöka om tandhygienister upplevde stress i sitt arbete och hur stress påverkade deras fysiska och psykiska hälsa.   Utifrån sex sökningar i databasen PubMed hittades åtta vetenskapliga artiklar, som ligger till grund för denna litteraturstudie. Metoderna som användes i de inkluderade studierna var: enkätstudier, intervjustudier och fysisk undersökning.   Samtliga artiklar visade att stress påverkade den fysiska och psykiska hälsan negativt. Stress påverkade den fysiska hälsan genom bland annat muskuloskelettala besvär i nacke, axlar, rygg och handleder.  Faktorer som påverkade den fysiska hälsan var, operationsstolar, arbetslivserfarenhet samt antalet patienter som behandlades per dag.   Den psykiska hälsan påverkades genom bristande kontroll över tidbok, social isolering, och dålig återkoppling från chefer. Arbetsrelaterad stress och muskuloskelettala besvär var två anledningar till varför tandhygienister sjukanmälde sig.   Slutsatsen med studien är att arbetsrelaterad stress har en negativ påverkan på tandhygienisternas fysiska och psykiska hälsa. Stress leder till muskuloskelettala besvär i bland annat nacke, axlar, rygg och handleder, samt otrivsel på arbetet och sjukanmälningar.

<p><p>Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa.</p><p><strong><em>Syftet</em></strong> var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på.</p><p><strong><em>Metoden</em></strong> var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.<strong></strong></p><p><strong><em>Resultatet</em></strong> visade att<strong> </strong>tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.</p><p><strong><em>Konklusionen</em></strong> är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt. <strong><em></em></strong></p></p>

The aim of the study was to examine the competence of dental hygienists among Clinic Director´s within the Public Dental Service and Private dentists in the county of Skåne . The study was quantitative and consisted of an electronic questionnaire sent out to all Clinic Directors in the county of Skåne. A total of five hundred and thirty eight questionnaires were sent out. The inclusion criteria were the Clinic directors who employed dental hygienists who had obtained their professional degree during the last four years. Twenty nine Clinic directors responded to the study. The results showed that in general clinic directors are pleased and feel that dental hygienists are proficient in periodontology and dental caries diagnostics. There were two clinic directors who felt that dental hygienists should have more knowledge in the fields of endodontics and pedodontics. The Clinic directors were asked if they wanted to add a certain skill or specialty to the competence of dental hygienists. Two of the clinic directors said that they would like to see dental hygienists be able to measure blood and sugar levels if needed. In conclusion, this study shows that most of the clinic directors thought that the dental hygienists had good knowledge and skills within their operating range. The result of this study must be interpreted with caution because of the low response rate. / Syftet med studien var att undersöka vad klinikchefer inom Folktandvården i Region Skåne och Privattandläkarna i Skåne län ansåg om tandhygienistens kompetens. Studien var kvantitativ och bestod av en elektronisk enkät som skickades ut till samtliga klinikchefer inom Folktandvården och Privattandläkarna i Skåne län. Det skickades ut totalt 538 enkäter. Inklusionskriterierna var de klinikchefer som anställt en tandhygienist som tagit sin yrkesexamen under de senaste fyra åren. Tjugonio klinikchefer besvarade enkäten. Resultatet av studien visade att klinikcheferna ansåg tandhygienisten kunnig inom parodontologi och kariesdiagnostik. Det var två klinikchefer som önskade att tandhygienisten skulle ha ökad kompetens inom endodonti och pedodonti. Klinikcheferna fick svara på en fråga i enkäten om de önskade lägga till något i tandhygienistens kompetensområde och där svarade två klinikchefer att blodsocker- och blodtrycksmätning skulle ingå i tandhygienistens kompetensområde. Slutsatsen av studien visar att merparten av klinikcheferna ansåg att tandhygienisterna hade bra kompetens inom sitt arbetsområde. På grund av låg svarsfrekvens måste reultatet tolkas med stor försiktighet.

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa. Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på. Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide. Resultatet visade att tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp. Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt.