Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom räknas som en folksjukdom i Sverige. Tillstånden drabbar oftast personer i ett tidigt skede av livet och symtomen kommer i skov. Patientens vardagliga liv kan påverkas markant efter insjuknande och behandling går ut på att minska risken för nya skov och förhindra en försämring av patientens livskvalitet. Stödjande faktorer är viktigt för patienterna samt att skapa strategier för att hantera sjukdomens påverkan på dagligt liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med IBD. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ design baserad på 12 vetenskapliga artiklar utfördes. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. De utvalda studierna kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Smärta och fatigue var de två fysiologiska konsekvenser av inflammatorisk tarmsjukdom som framförallt beskrevs påverka dagligt liv. Kvinnorna kände sig ofta begränsade av sina symtom och i sin kost vilket påverkade både aktivitetsnivån, arbetslivet och socialt samliv. Begränsningarna orsakade emotionella konsekvenser och support och stöd var viktigt. Kvinnorna beskrev att de var i större behov av information gällande sin sjukdom men att det behovet inte alltid kunde tillgodoses av vårdpersonal. Konklusion: Med den ökad förståelse för sjukdomens yttrande i vardagligt liv kan sjuksköterskan genom ett helhetsperspektiv tillämpa en personcentrerad vård utifrån patientens behov och vara uppmärksam på outtalade behov som kan behövas lyftas fram i vården av patienten. / Background: Inflammatory bowel disease is considered an endemic disease in Sweden. The conditions usually affect people at an early stage of life and the symptoms come inflare-ups. The patient's daily life can be significantly affected by their illness and treatment aims to reduce the risk of new relapses and prevent a deterioration in the patient's quality of life. Supporting factors are important for patients and to create strategies for managing the impact the disease has on daily life. Aim: The aim of the literature study was to describe women's experiences of living with IBD. Method: A literature study with a qualitative design based on 12 scientific articles was conducted. The literature search was performed in the databases CINAHL, PubMed and Psycinfo. The chosen studies were quality reviewed and a content analysis was conducted. Results: Pain and fatigue were the two physiological consequences of inflammatory bowel disease that were primarily described to affect daily life. The women often felt limited by their symptoms and in their diet, which affected both the level of activity, working life and social cohabitation. The limitations caused emotional consequences and support was important. The women emphasized that they were in greater need of information regarding their illness, but that this need could not always be met by healthcare staff. Conclusion: With the increased understanding of the disease's manifestation in everyday life, the nurse can, through a holistic perspective, apply a person-centered care based on the patient's needs and be aware of unspoken needs that may need to be highlighted inthe care of the patient.

<p>Engelsk undertitel på försättsblad: a litterature review</p>

Bakgrund: I Europa drabbas 1 av 198 individer av Ulcerös kolit och 1 av 310 individer av Crohns sjukdom. Ulcerös kolit och Crohns är kroniska, inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) som drabbar olika delar av mag-tarmkanalen, vilket resulterar i påfrestande symtom och behandlingar som påverkar livet. Genom att begripa individens upplevelse av sjukdomen kan sjuksköterskan bidra till ökat välbefinnande och minskat lidande. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Som metod genomfördes en litteraturstudie. Från databaserna Cinahl och PubMed valdes fjorton kvalitetsgranskade artiklar som utgjorde grunden för den kvalitativa analysen. Väsentliga delar från artiklarna samlades in, sammanställdes och kategoriserades utifrån patientens upplevelse. KASAM (känsla av sammanhang) valdes som teoretisk referensram. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Påverkan på vardagen, psykisk påverkan samt kunskap, stöd och acceptans. Resultatet påvisar upplevelsen av att leva med IBD vilket genererar i flera känslor som sorg, utsatthet, skam, skuld, rädsla med mera. IBD har en tydlig påverkan på det dagliga livet där familj, relationer och vänner är inkluderade. Sjukdomen beskrivs också generera i en förändrad självkänsla på grund av en stor livsförändring. Drabbade lyfter även upplevelsen av information, kunskap och stöd och hur det har påverkat acceptansen. Slutsats: Slutsatsen belyser tydliga likheter av upplevelsen av att drabbas av IBD. Information och kunskapsbrist framkommer som ett tydligt hinder, vilket påverkar vardagen och det sociala. Genom bättre information, personcentrerad vård och individanpassat stöd skulle den drabbade uppnå en högre nivå av KASAM, vilket skulle utveckla strategin för egenvård, hantering samt den bidragande sociala isoleringen.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom är en grupp av autoimmuna sjukdomar som idag är ett globalt folkhälsoproblem och ökar i hela världen. Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är de två huvudsakliga typerna. Symtomsbördan är stor och kan begränsa det sociala livet samtidigt som stigmatisering och känslor av skam är förekommande. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas erfarenheter av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som omfattade nio vetenskapliga artiklar som bearbetades i en induktiv ansats. Resultat: De unga vuxnas erfarenheter av att leva med IBD sammanställdes i tre huvudkategorier; ”Erfarenheter av psykosocial påverkan”, ”Erfarenheter av behandlingen för inflammatorisk tarmsjukdom” och ”Erfarenheter av stöttning från vård- och omsorgspersonal”. Konklusion: Unga vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom upplevde symtombesvär som gav upphov till känslor av kontrollöshet, skam och begränsningar i vardagen. Erfarenheter av läkemedelsbehandlingarna innehöll upplevelser av otillräcklig effekt, information och efterföljdsamhet. Behandlingen med stomi upplevdes vara symtomlindrande men hade en psykisk påverkan initialt. Informationsgivning och stöttning från hälso- och sjukvården var bristande. Litteraturstudien bidrar till en ökad förståelse för dessa erfarenheter och behov hos de unga vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom. / Background: Inflammatory bowel disease is a group of autoimmune diseases and is today a public health problem that is increasing worldwide. The primary types: Ulcerative colitis and Crohn's disease both affect the gastrointestinal tract. The symptoms can limit social life, stigmatization and feelings of shame are also common. Aim: The aim of this study is to describe young adults experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: This study was a general literature study which includes nine scientific articles that were processed with an inductive approach. Results: The young adults experiences of living with inflammatory bowel disease were compiled into three categories; “Experiences of psychosocial influence”, “Experiences of the treatment for inflammatory bowel disease” and “Experiences of support from health care professionals”. Conclusion: Young adults with inflammatory bowel disease experienced symptom distress that gave rise to feelings of lack of control, shame and limitations in everyday life. Experiences of the drug treatments included feelings of insufficient effect, information and compliance. Stoma as a non-pharmacological treatment relieved symptoms but had a psychological impact. Experiences from the healthcare system included lack of information and support. This literature study contributes to the increased understanding of needs to young adults with inflammatory bowel disease.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är kronisk, drabbar främst unga och har en ökad förekomst. En stor mängd studier har konstaterat att sjukdomen medför många negativa effekter på de drabbades livskvalitet. När en person in-sjuknar i en kronisk sjukdom hotas centrala värden. För att hantera detta utvecklar personen olika copingstrategier. En större kunskap hos sjuksköterskan om dessa copingstrategier bör medföra en ökad förmåga att stödja och stärka patienterna med IBD. Syfte: Att belysa olika copingstrategier som personer med IBD använ-der för att hantera såväl fysiska som psykosociala aspekter av sjukdomen. Metod: En litteraturstudie genomfördes. Litteratursökningar utfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. Tio artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ metod inkluderades efter att ha kvalitetsgranskats. Resultat: Tre teman identifiera-des. Personer med IBD hanterade sjukdomen genom att kontrollera olika faktorer, genom att söka stöd samt genom att använda mentala funktioner. Personerna för-sökte kontrollera sin omgivning och sina symtom. De sökte framförallt stöd hos familj och vänner. De mentala funktionerna som användes för att hantera sjuk-domen var att acceptera, att omvärdera, att ha en positiv inställning samt att und-vika. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) is chronic, affects mostly young people and has an increased incidence. A large number of studies have found that the disease causes many negative effects on the individual’s quality of life. The core values of an individual are threatened when he or she is diagnosed with a chronic disease. To handle this threat different coping strategies are developed. A greater understanding of the nurse for these coping strategies ought to result in an increased ability to support and empower patients with IBD. Purpose: To illustrate various coping strategies used by individuals with IBD to manage both physical and psychosocial aspects of the disease. Methods: A literature review was carried out. The literature search was performed in the databases Pubmed, Cinahl and Psycinfo. A total of ten studies with both quantitative and qualitative methods were included after having been quality reviewed. Results: Three themes were identified. Individuals with IBD cope with the disease by controlling various fac-tors, by seeking support and by using mental functions. They tried to control their surroundings and their symptoms. They sought support from family and friends. The mental functions used to manage the disease were to accept, to reassess, to have a positive attitude and to avoid.

Bakgrund: Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) innefattar i första hand Ulcerös kolit (UC) och Crohns sjukdom (CD) vilka är de vanligast förekommande inflammatoriska tarmsjukdomarna. IBD karaktäriseras av symtom som smärta i mag-tarmkanalen, diarré, blod i avföringen och att symtomen går i skov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Metoden som användes i studien var allmän litteraturstudie. Vidare användes en induktiv ansats i denna litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att IBD påverkar patienter på flera nivåer. Nivåerna delades in i fyra kategorier: Psykisk hälsa vid IBD, Fysisk aktivitet och energinivåer vid IBD, Samverkan med sjukvårdspersonal vid IBD samt Kosthållning och nutrition vid IBD. Konklusion: Patienter som led av IBD upplevde att sjukdomen har en negativ påverkan på den psykiska hälsan. Dessutom påverkade IBD patienters energinivåer till att patienter hade svårt att utföra vardagliga aktiviteter, främst när de genomgick skov. De patienter som fick möjligheten att vara delaktiga i sin vård upplevde i högre grad minskad ångest relaterat till vald behandlingsmetod. Vidare upplevde patienter att sjukvården inte gav den hjälp gällande kostrådgivning som de själva kände sig behöva. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) primarily includes ulcerative colitis (UC) and crohn's disease (CD), which are the most common forms of inflammatory bowel diseases. IBD are characterized by symptoms such as bowel pain, diarrhea, blood in the stool, and that the symptoms often manifest in flares. Aim: The aim of the study was to illustrate patients experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: The method used in this study was a general literature study. Furthermore an inductive approach was used in the study. Results: The result showed that IBD affects patients on different levels. The levels were divided into four categories: Mental health and IBD, Physical health and energy levels and IBD, Collaboration with healthcare personnel and IBD, and Diet and nutrition and IBD. Conclusion: Patients that suffered from IBD experienced a negative affect on their mental health. Additionally, the diagnosis affected the patients energy levels, which led to struggles in the day to day life, foremost when they went through a flare. The patients that participated in their own treatment, experienced lower anxiety in relation to their treatment. Moreover, the patients described that they did not get the help they required when it came to their diet changes.

Bakgrund: Majoriteten av de som drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom är kvinnor. Att drabbas vid ung ålder kan öka problematiken. Det finns luckor i forskningen om de psykosociala faktorernas inverkan. Kronisk sjukdom skapar ofta lidande och för att kunna hantera det på ett värdigt sätt krävs kunskap och förståelse. Patienternas erfarenheter om sin sjukdom genererar en bättre inblick och ökad förståelse för sjuksköterskan. Kunskapen hjälper sjuksköterskor att erbjuda god vård för att patienten ska kunna uppleva en så bra livskvalité som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa unga kvinnors erfarenheter av att leva med en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Datamaterialet analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Data samlades genom 10 bloggar. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier: Vardagen begränsas, Lära sig leva med sjukdom, Kosten styr, Nöjda trots en bristande sjukhusorganisation och åtta underkategorier. Konklusion: Sjuksköterskans ökade kunskap och förståelse kring unga kvinnors erfarenheter av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom är av stor vikt för att kunna erbjuda en god och individanpassad omvårdnad. Sjuksköterskans förståelse för patienten bidrar även till en stärkt vårdrelation och sjuksköterskan kan då ge den stöttning patienten efterfrågar.

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit. De senaste åren har en ökning av de kroniska sjukdomarna skett bland annat i Sverige. Sjukdomarna går i skov och drabbar olika lager av tarmens slemhinna. För att hjälpa personerna att uppleva hälsa, trots kronisk sjukdom, bör sjuksköterskan känna till hur de upplever det att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Vid sökning i databaserna Cinahl och PubMed valdes nio artiklar ut för att användas i studien. Bearbetningen av resultatet inspirerades av innehållsanalys. Resultat: Resultaten visade emotionella upplevelser såsom skuld, vanmakt, rädsla, hopp, stress och oro. Sjukdomen gav begränsningar i det dagliga livet i form av att personerna inte kunde delta i aktiviteter, kostrestriktioner, etcetera. Symtomen gav en ständig påminnelse om sjukdomen och ledde till förändrad självbild. Det fanns olika sätt att hantera sin sjukdom på och stöd upplevdes för det mesta positivt. Konklusion: Personerna påverkas av sjukdomarna även när dem är i remission. Närvaro av ett stödjande nätverk har betydelse för personernas dagliga funktion. / Background: Inflammatory bowel diseases include Crohn's disease and ulcerative colitis. In recent years, an increase of these chronic diseases occurred partly in Sweden. The diseases are relapsing, and affect different layers of the bowel mucosa. To help the persons to experience health, despite chronic illness, the nurse should be familiar with their perception of living with the disease. Purpose: The purpose of this overview was to describe the persons experiences of living with an inflammatory bowel disease. Method: When searching the databases Cinahl and PubMed, nine articles were selected for use in the study. The processing of the results was inspired by content analysis. Results: The results showed emotional experiences such as guilt, helplessness, fear, hope, stress and anxiety. The disease caused restrictions in daily life such as not being able to participate in activities, dietary restrictions, etcetera. The symptoms gave a constant reminder of the disease and led to altered self-image. There were different ways to manage their illness and support was perceived positively for the most of the time. Conclusion: The persons are affected by the diseases even when they are in remission. The presence of a support network is important for the persons daily functioning.

Bakgrund: Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två huvudtyper som utmärker inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammatorisk tarmsjukdom påverkar mag- och tarmkanalen och har ett oförutsägbart sjukdomsförlopp. Inflammatorisk tarmsjukdom debuterar vanligtvis i åldern 15-30 och kan ge ogynnsamma konsekvenser i personens dagliga aktiviteter eftersom han eller hon är upptagen med att exempelvis studera, skapa karriär eller bilda familj. Sjukdomarna har flera gemensamma särdrag där de förekommer i så kallade skov med perioder med försämring då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig, vilket leder till symtom som exempelvis blodiga eller slemmiga diarréer, viktnedgång, buksmärtor och trötthet Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva konsekvenser av att leva med Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit hos vuxna personer. Metod: En litteraturöversikt. En litteratursökning gjordes som ledde till sex granskade artiklar. Resultatartiklarna analyserades sedan utifrån det valda syftet. Resultat: I analysen av resultatartiklarna framkom det fem olika återkommande teman. Dessa teman är fysiska konsekvenser av sjukdomen, psykiska konsekvenser av sjukdomen, sociala konsekvenser, förlust av kontroll samt påverkad föräldraroll. Flera teman innehöll subteman. Diskussion: Olika aspekter av patientens liv klarlades i resultatet vilket gör det möjligt för sjuksköterskan att i mötet med patienten kunna ge bra stöd och omsorg. Resultatet uppmärksammar de problem som patienten har i mötet med vårdpersonalen. Genom att upplysa och göra vården uppmärksam kring problemen så kan det underlättas för patienten i hans eller hennes behandling. Genom att lära patienten att hantera sin sjukdom och få behandling vid första tecken på återfall kan hans eller hennes lidande minska. / Background: Two main types that characterize inflammatory bowel disease are Crohn’s disease and ulcerative colitis. Inflammatory bowel disease affecting the digestive tract, and has an unpredictable disease course. Inflammatory bowel disease onset is usually between the ages of 15-30. It can cause adverse effects in a person’s daily activities because he or she is busy studying, building a career, raising a family and so on. Diseases have several common features. They occur in so-called relapses with periods of worsening when the gut lining becomes inflamed and ulcerated. It leads to symptoms such as bloody or slimy diarrhea, weight loss, abdominal pain and fatigue. Aim: The purpose of this paper is to describe the impact of living with Crohn's disease or ulcerative colitis in adults. Methods: A literature review. A literature search was performed which resulted in six peer-reviewed articles. Results Articles were then analyzed based on the selected object. Results: The analysis of the articles revealed five recurring themes. These themes are physical aspects of the disease, mental aspects of the disease, social aspects, and loss of control as well as being a parent whom are living with inflammatory bowel disease. Several themes also hold underlying themes. Discussions: Different aspects of the patients’ life were clarified in the results. It allowed the nurse to be prepared and provide god support and care when meeting with the patient.  The result highlights the problems that the patient has been in meetings with nursing staff. The attention on the problems in the patients’ treatment must be enlightened. By teaching patients to manage their condition and get treatment at the first sign of relapse, his or her suffering will decline.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom är en kronisk tarmsjukdom som ofta drabbar unga patienter och som ofta kräver livslång behandling. Vid avbrott av behandling drabbas patienten ofta av skov som kan vara svårbehandlade. På sikt kan obehandlad inflammatorisk tarmsjukdom leda till kolorektalcancer. Syfte: Syftet var att belysa patientens erfarenhet och behov av stöd och information vid inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg, (2017) har genomförts. Artiklarna söktes fram via databaserna; PubMed, Cinahl complete och Academic Search Complete. Litteraturöversikten grundar sig på åtta vårdvetenskapliga studier, varav fyra utfördes med mixad metod, tre med kvalitativ metod och en med kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två teman och fem underteman som framkom i analysen av studierna; Det första temat var Information till patient med IBD, med tre underteman; Informationens innehåll till patient med IBD, Hur läkemedlsinformation kan ges till patient med IBD och Behov av utbildning för sjuksköterskor för att tillmötesgå patientens behov av information. Det andra temat var Relation mellan sjuksköterska och patient med tillhörande underteman; Patientens behov av att ha en relation med sin sjuksköterska och Patientens behov av en relation med sjuksköterska från barn till vuxenvård. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning samt utifrån Travelbees omvårdnads teori. Det fanns stöd för att patienten har ett behov av information och en relation med sjuksköterska. / Background: Inflammatory bowel disease is a chronic intestinal disease that often requires a lifelong treatment. With the occurrence of an interruption the patient may be stricken by episodes that is difficult to treat. Eventually an untreated inflammatory bowel disease could evolve to colorectal cancer. Aim: The aim was to describe the patient’s experiences and its need for support and information regarding the inflammatory bowel disease. Method:A literature review according to Friberg, (2017) have been carried through. The literature review is established on eight scientifically studies, which out of four was carried on with mixed methods, three with a quality method and one on quantitative method. The articles were provided via the data platforms; PubMed, Cinahl Complete and Academic Search Complete. Results: The result is presented under two major themes and five sub themes. First theme being: Information of disease and treatment with three sub themes; Content of information for a patient with IBD, how information about treatement is given to a patient with IBD and the need of education to nurses to fulfill the patient’s need of information and the second theme being: relationship between nurse and the patient and two sub themes being; The patient’s need of a good relation to its nurse and the patient’s need of a good relationship with the nurse from child to adult care. Discussion: The result has been discussed towards prior studies a to wards prior studies a towards Travelbees theory in care taking. There is support for believing that the patient needs information and a good relation towards the nurse.