Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar Ulcerös kolit och Crohns sjukdom som kännetecknas av återkommande inflammation i tarmen. Etiologin för sjukdomarna är fortfarande okänd och forskning visar en ökning, framför allt i Europa. För att främja hälsa trots en livslång sjukdom behöver individen ta ansvar för att anpassa sin sjukdom genom egenvård, detta för att förebygga exacerbation. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa personers upplevelser av att anpassa sitt liv utifrån sin kroniska inflammatoriska tarmsjukdom.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 12 kvalitativa studier. Databaserna som användes vid artikelsökningarna var PubMed och CINAHL. Sökbegränsningarna var engelska, människor och 10 år.  Resultat: En återkommande upplevelse bland personerna med IBD var att livet blev begränsat både gällde skola- och arbetsliv, det sociala livet och kosten. För att anpassa sitt liv med en IBD-sjukdom upplevde personerna att kunskap och stöd från andra var betydande. För att hålla sjukdomen i remission upplevdes behandlingar och kostanpassningar vara en viktig fördel. Upplevelsen av sig själv förändrades där en känsla av att inte vara normal var vanligt, att acceptera och hitta mening i livet var en viktig anpassning och resulterade i ett bättre mentalt välbefinnande. Slutsats: Sjukdomen upplevdes skapa begränsningar i det dagliga livet och ändrade självbilden hos personerna. Att acceptera sitt liv med IBD ansågs vara en viktig anpassning för att skapa möjlighet till att leva sitt liv utan dessa upplevda begränsningar. Enligt författarna kommer resultatet ge sjuksköterskor en ökad förståelse gällande omvårdnaden för personer med en IBD-sjukdom samt möjliggöra en fungerande egenvård för dessa personer. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) include Ulcerative Colitis and Crohn’s disease who are characterized by recurrent inflammation in the bowel. The etiology of the diseases is still unknown, and research shows that it’s increasing, especially in Europe. To promote health despite a lifelong illness, the individual needs to take responsibility for their self-care to keep the disease in check. Aim: The aim of this study was to describe persons experience of adapting their life with their inflammatory bowel disease. Method: A descriptive literature study based on 12 qualitative studies. The databases used were PubMed and CINAHL. The study's limitations were English, humans, and 10 years.  Results: A recurring experience among people with IBD was that life was limited in school, work, social life and diet. Knowledge and support from others were important to adapt to a life with IBD. To keep the disease in remission, treatments and dietary adjustments were perceived as an important advantage. The experience of yourself changed, where a feeling of not being normal was common. Patients who were able to accept their disease, and who also transcended to find a higher purpose, ultimately improved their mental health.   Conclusion: The disease creates limitations in daily life and changes the self-image of people. Accepting a life with IBD was an important adjustment to create the opportunity to live one's life without these perceived limitations. According to the authors, the results will give nurses an increased understanding of caregiving and improved self-care for people with IBD.

SAMMANFATTNING Livet förändras både fysiskt och emotionellt när individen får en diagnos med en kronisk sjukdom. Den sjuke tvingas att anpassa och acceptera att livet förändras. Hur livet med sjukdomen upplevs och hur personen anpassar sig, är individuellt. Även anhöriga och vänner runt den sjuke drabbas. Vården kan bli en viktig del i den sjukes livsvärld och det är viktigt att lyfta fram hur den som är sjuk upplever sin sjukdom och sin vardag. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och hur sjukdomen inverkar på deras vardag. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. Resultatet består av 16 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2005-2016 vilka passade till studiens syfte och frågeställning. I analysen hittade författarna meningsenheter som omvandlades till koder, koderna delades in i sub-kategorier och dessa delades in i huvudkategorier. Resultat: Tre huvudkategorier kunde utläsas efter analysarbetet; begränsningar i vardagen, emotionell påverkan och kontakter med vården. Begränsningar i vardagen beskrevs vara okontrollerad tarm, fysiska symtom, begränsning av att inte kunna medverka vid aktiviteter, arbetet och nutritionen. Emotionell påverkan var kopplad till maktlöshet, oro, skuld och bristande förståelse. Kontakter med vården beskrivs utifrån vårdens stöd och behandlingar. Slutsats: Stora delar av livet påverkas för personer som lever med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Varje person upplever sin situation individuellt och har olika erfarenheter och tillgång till stöd. För att skapa kontroll av sin sjukdom krävs det att flera faktorer samspelar med varandra. Det gäller att prova sig fram till vad som fungerar bäst för varje individ. Här är det viktigt att vården är lyhörd och anpassar vården utefter varje individs individuella behov. / ABSTRACT Life changes both physically and emotionally when an individual is diagnosed with a chronical illness. The person is forced to adapt and accept that life changes. How life as ill is perceived individually and how the individual adapts to a new situation differs. Even relatives and friends around the patient suffer. The care can be an important part of the patient’s life-world and it is important to highlight how the patient experience their illness and their daily lives. Aim: The aim was to describe peoples’ experiences of living with chronic inflammatory bowel disease and how the disease affects their daily lives. Method: A literature review was chosen as method. The result consists of 16 scientific articles, published between 2005-2016 which were suited to the purpose of the study and research question. In the analysis aouther found meaning units that were converted into codes, the codes were divided into sub-categories and these were divided into major categories. Results: Three main categories could be seen after the analysis; limitations in everyday life, emotional impact and contacts with healthcare. Limitations in everyday life were described to be uncontrollable bowel, physical symptoms, and limitation of not being able to participate in activities, work and nutrition. Emotional impact was linked to powerlessness, anxiety, guilt and lack of understanding. Contacts with healthcare were based on healthcare support and treatment. Conclusion: Big parts of life is affected for people living with chronic inflammatory bowel disease. Every individual experience their situation differently and have different experiences and access to support. In order to control their illness they require several factors that interact with each other. It’s up to every individual to try and find out what works best for them. Here it’s important that the healthcare personal is responsive and adapt healthcare along each person's individual needs.

Bakgrund: IBD är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som innefattar sjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Sjukdomen har ökat kraftigt i förekomst de senaste tre decennierna, även i Sverige. En person som har en kronisk sjukdom får en påverkad tillvaro och behöver stöd utöver bara kunskap om sjukdomen för att kunna hantera den. Professionell attityd och empati är viktiga aspekter för att skapa ömsesidigt förtroende och respektfull vård för personer med IBD. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa personers (≥18 år) upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, som omfattade 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metodik, genomfördes. Databaserna CINAHL och PubMed användes för databassökning. Analysen genomfördes som en stegvis process inspirerad av innehållsanalys. Resultat: Personernas upplevelse av att leva med IBD sammanställdes i två kategorier; ‘Upplevelser ur ett inre perspektiv’ och ‘Upplevelser ur ett relationellt perspektiv’. Kategorierna delades därefter in i nio subkategorier; ‘Oförutsägbarhet och kontrollförlust’, ‘Oro för framtiden’, ‘Kroppsbild och stigma’, ‘Fysiska påfrestningar’, ‘Optimism’, ‘Sociala situationer’, ‘Familj och partner’, ‘Arbete samt ‘Sjukvård’. Konklusion: Personer med IBD upplever både fysiska och psykiska påfrestningar som kräver en helhetssyn i omvårdnaden. En individanpassad omvårdnad är avgörande för att upprätthålla förtroendet för vården och främja positiva resultat för personens behandling och hälsa. Sjuksköterskor bör vara lyhörda för de individuella behoven och ta hänsyn till de psykiska påfrestningar som sjukdomen kan bidra till. Det är också viktigt att skapa en trygg miljö för personerna, då sjuksköterskan kan fungera som en stödjande faktor vid sociala problem. Litteraturstudien visar därmed att omvårdnad spelar en betydande och värdefull roll i personers upplevelser av att leva med IBD. / Background: IBD is a chronic inflammatory bowel disease that includes ulcerative colitis and Crohn disease. It has significantly increased in incidence over the past three decades, in Sweden as well. A person with chronic illness experiences an impacted life and requires support beyond just knowledge of the disease in order to be able to manage it. Professional attitude and empathy are important aspects to create mutual trust and respectful care for people with IBD. Aim: The aim was to illuminate people’s (≥18 years) experiences of living with inflammatory bowel disease (IBD). Method: A literature review with a qualitative approach, which included 11 scientific articles with qualitative methodology. The databases CINAHL and PubMed were used for the database searching. The analysis was conducted as a stepwise process inspired by content analysis. Results: The people’s experience of living with IBD was compiled into two categories; ‘Experiences from an inner perspective’ & ‘Experiences from a relational perspective’. The categories were then divided into 9 subcategories; ‘Unpredictability and loss of control’, ‘Anxiety about the future’, ‘Body image and stigma’, ‘Physical stress’, ‘Optimism’, ‘Social situations’, ‘Family and partner’, ‘Work’ and ‘Healthcare’. Conclusion: People with IBD experience both physical and psychological stress, which requires a holistic view in nursing. Individualized care is crucial to maintaining trust and promoting positive outcomes for a person's treatment and health. Nurses should be attentive to individual needs and consider the psychological impacts of the disease. Additionally, creating a safe environment is important, as nurses can act as a supportive factor in case of social problems. The literature review highlights the significant and valuable role of nursing care in the experiences of individuals living with IBD.

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar är samlingsnamnet för Crohns sjukdom och Ulcerös kolit. Insjuknandet sker i 20–30 års ålder och sjukdomen är vanligast i västvärlden. Skillnaden mellan varianterna är lokalisation, symtom och riskfaktorer. Sjukdomen är kronisk och därför har omvårdnaden en särskilt betydelsefull roll främst för att skapa goda förutsättningar för att leva med och inte kämpa emot sjukdomen. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Metoden som har använts är en litteraturöversikt som är baserad på originalartiklar från kvalitativa studier funna ur databaserna Cinahl Complete och PubMed. Vetenskapliga artiklar som svarade på litteraturöversiktens syfte har analyserats och syntetiserats för att svara på syftet. Resultat: De 10 valda vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra kategorier vilka är: Sociala begränsningar och isolering, Relationernas betydelse, Ändå en mening med livet och acceptans samt Arbets-och studierelaterade konsekvenser. Sammanfattning: Till följd av sjukdomen upplevde personer med IBD ett begränsat vardagligt liv, socialt liv och ekonomiska problem. Planering av vardagen har varit mycket tids- & energikrävande. Personerna upplevde inte enbart negativa konsekvenser utan sjukdomen medförde att de fick se livet på ett positivt sätt, hittade mening med livet och förbättrade sin livskvalitet. Sjuksköterskans stödjande roll har varit att skapa en god vårdrelation utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och  tillgodose deras vårdbehov. / Background: Inflammatory bowel diseases are a term used to describe Crohns disease and ulcerative colitis. Patients who develop IBD are usually diagnosed between the age of 20 - 30 years old and it is most common in western countries. The difference between Crohns disease and ulcerative colitis are the location in the bowels, symptoms and risk factors. IBD is a chronic disease and should therefore be treated accordingly to relieve symptoms and prevent them from returning. Aim: To describe the experience of inflammatory bowel disease. Method: The method that has been used is based on a literature review from original  articles of qualitative studies found in Cinahl complete and PubMed databases. The scientifical articles also responded to the purpose of the literature review which has been analysed and incorporated to answer the purpose. Results: The 10 different scientific articles have been selected to be used and then divided into four different categories which are the following: social limitations and isolation, importance of relationships, meaning of life and acceptance, and work- and study related consequences. Conclusion: As a result of the disease, people with IBD experienced a limited everyday life, social life and financial problems. Planning everyday life has been very time and energy consuming. The people not only experienced negative consequences, but the disease meant that they got to see life in a positive way, found meaning in life and improved their quality of life. The nurse's supportive role has been to create a good care relationship based on a person-centered approach and meet their care needs.

The inflammasome complex is a multiprotein complex that may play a role in the pathogenesis of inflammatory bowel disease (IBD) by secreting the inflammatory cytokines interleukin (IL)-1β and IL-18, and inducing pyroptosis, as a response to signals through several inflammasome sensors. This study looked at the expression of several inflammasome components in the ileum and colon of patients suffering from IBD. The inflammasome sensors NLRP1, NLRP3, AIM2 and pyrin were upregulated in whole intestinal tissue of IBD patients, particularly in the colon. NLRP6 expression was increased in the colon of Crohn's disease patients, but not ulcerative colitis patients relative to colon of controls, and was reduced in the ileum of Crohn's disease patients compared to control ileum. Expression of caspase-1 and IL-1β, but not IL-18, were also increased in ileum and colon tissue from Crohn's patients. To identify the cell type where inflammasome expression was altered in Crohn’s disease, transcription of inflammasome subunits in intestinal tissue enriched for epithelial cells or lamina propria (LP) cells was analysed. These analyses indicated that LP cells have greater expression of the inflammasome sensors NLRP1, NLRP3, AIM2 and pyrin relative to epithelial cells, both during disease and in control tissue. Moreover, LP cells from Crohn’s patients have higher expression level of NLRP1, AIM2 and pyrin than LP cells from controls. In contrast the inflammasome sensor NLRP6 was more highly expressed by epithelial cells relative to LP cells in general, and NLRP6 expression in LP cells from IBD patients was lower than that observed in LP cells from controls. The observed differential expression of inflammasome components in controls versus IBD intestine and in different cellular fractions of intestinal tissue highlight the importance of understanding the role of the inflammasome in IBD and hints at the possibility of targeting the inflammasome pathway as a future treatment strategy.

Bakgrund: En kronisk oförutsägbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen påverkar vardagen, försämrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vård krävs insikt i hur denna oro upplevs. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom. Metod: Åtta kvinnor och fyra män mellan 30 och 64 år som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) känslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsägbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framträdande orsakerna till oro. Oron skapade känslor av stress, skuld och besvikelse. Deltagarna uttryckte önskemål att få prata om och synliggöra oron men hade också funnit egna sätt att hantera denna. Slutsats: Det finns ett kvarstående behov av att ventilera och få förståelse för sjukdomsrelaterad oro, även efter många års sjukdom. Personer med Crohns sjukdom måste få prata om sin oro, vara en aktiv partner i vården och tillsammans med vårdgivaren finna sätt att hantera oron så att denna kan lindras. / Background: A chronic, unpredictable disease as Crohn's disease provides physical, psychological and social stress. The disease affects everyday life, impairs quality of life and create worries. To conduct person-centered care requires insight into how this worry is experienced. Objective: To explore disease-related worries in persons with Crohn´s disease. Method: Eight women and four men between 30 and 64 who estimated their disease-related worries high or very high were identified. Interviews were conducted and analyzed with content analysis. Results: The analysis generated three categories: (1) Worries about the disease itself, (2) feelings around the worries, (3) management of the worries. The unpredictable course of the disease and the impaired function due to fatigue and lack of control of bowel function were the most prominent causes of worries. The worries created feelings of stress, guilt and disappointment. The participants expressed the wish to talk about and make the worries visible but had also found their own ways to handle it. Conclusion: There is a persistent need to vent and get an understanding of disease-related worries, even after many years of disease. Persons with Crohn's disease need to talk about their worries, be an active partner in healthcare and together with the health-care providers find ways to handle the worries so it can be relieved.

Background: Inflammatory bowel disease (IBD) includes Crohn´s disease (CD) and ulcerative colitis (UK). The diseases are chronic and have a pattern of relapses interspersed with relatively symptom-free periods. Common symptoms during relapse are diarrhea, abdominal pain and weight loss. Since you have IBD for life it is important to find ways to relate to and cope with the disease. In that process a nurse can be of great help. Aim: The purpose of this literature review was to increase the understanding of how adult patients with inflammatory bowel disease experience their daily lives.   Method: The method used was a literature review. A literature search was performed in two separate databases which resulted in eleven examined and analyzed articles on the subject.  Results: After the analyze of the articles three different themes emerged: Limitations in daily life, Self-image and self-esteem and finally Self-care and strategies. Several individuals felt limited one way or the other in their daily life. They also described how their self-esteem was affected. Some positive changes due to the disease were also described. For example some changed their exercise and food habits for the better. Discussion: The results are discussed through the perspective of Antonovsky’s (1991/2005) salutogenic view and were connected to how the SOC (Sense of Coherence) was affected. The importance of relatives’ support and self-care was also discussed.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De är kroniska och uppkommer i skov då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig vilket ger en komplex symtombild med akuta diarréer, rektalblödning och buksmärtor. Behandlingen går ut på att minska symtom och förebygga uppkomst av skov. Då dessa sjukdomar påverkar det dagliga livet så påverkas också den individuella hälsorelaterade livskvaliteten, vilket mäter den fysiska, psykiska och sociala aspekten av ett hälsoproblem. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hälsorelaterad livskvalitet hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tolv vetenskapliga artiklar har utgjort grunden till resultatet och skapat en översikt på befintlig forskning. De har lästs, sammanfattats och analyserats där likheter och skillnader har hittats och teman bildats. Resultat: Resultatets fyra huvudteman är Fysisk funktion, Psykisk funktion, Social funktion och Att återställa sin livskvalitet. Det framkom i resultatet att de fysiska symtomen och sjukdomsaktiviteten är det som i huvudsak styr såväl det psykiska välmåendet som de sociala restriktionerna. Detta visade sig även ha en negativ inverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Men med tiden blev dock sjukdomen en normal del av livet och en bättre livskvalitet upplevdes. Diskussion: Metodens tillvägagångssätt samt fördelar och nackdelar diskuteras och analyseras. Vid diskussion av resultatet tas främst kunskap, utbildning och tidsperspektivet upp samt återkopplas till Orems egenvårdsteori. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) encompasses ulcerative colitis and Crohn's disease. They are chronic and occur in relapses when the mucosal becomes inflamed and ulcerated, causing complex symptoms such as acute diarrhoea, rectal bleeding and abdominal pain. The treatment aims to reduce symptoms and prevent the occurrence of relapses. As these diseases affect the daily life it also affects the individual health-related quality of life, which measures the physical, psychological and social aspects of a health problem. Aim: The purpose was to describe the experience of health-related quality of life in people with inflammatory bowel disease. Method: A literature review has been done where twelve original articles have formed the basis of the results, this creates an overview of existing research. They have been read, summarized and analysed where the similarities and differences were found and themes were formed. Results: The four main themes of the result is Physical function, Psychological function, Social function and Rebuilding their quality of life. It emerged in the results that physical symptoms and disease activity are those which essentially controls the psychological well-being as well as social constraints. This was shown in studies to have a negative impact on the health-related quality of life. But overtime the disease became a normal part of one's life and gave a better quality of life experience. Discussions: The method approach, benefits and weaknesses will be discussed and analysed. When discussing the results of the current study mainly knowledge, education, and time perspective will be addressed and analysed with Orem’s self-care theory.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är samlingsnamn för kroniska mag-och tarmsjukdomar och innefattar Crohns sjukdom (CD) samt Ulcerös kolit (UK). Båda sjukdomar löper i skov med återkommande, långvariga diarréer med förbättrings-och försämringsperioder och kan relateras till fysiska, psykiska samt sociala faktorer. Då uppenbara orsaker eller symtom ej finns är det på många sätt en dold sjukdom och kan skapa otillräcklig förståelse för patientens specifika behov. För att patienten ska få rätt stöd i hanteringen av sjukdomen samt få en god omvårdnad, bör sjuksköterskan att ha gott bemötande, tillräcklig kunskap där vården ges på ett personcentrerat, evidensbaserat sätt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod och baserades på tio kvalitativa artiklar. Databassökningar gjordes från CINAHL Complete och Medline with full text. Artiklarna analyserades enligt Fribergs fem steg. Resultat: I resultatet framkom sex teman utifrån patienternas upplevelse; påverkan av IBD på självbilden, påverkan av IBD i relationer och sociala sammanhang, patienters upplevelse av hälso- och sjukvården, känslomässig påverkan, utveckling och acceptans samt påverkan av IBD i arbetslivet. Diskussion: Resultatdiskussionen diskuterades av författarna utifrån Katie Erikssons caritativa teori om att lindra lidande och utifrån centrala fynd utifrån temaområden i resultatet. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) is the collective name for chronic gastrointestinal disorders and includes Crohn's disease (CD) and Ulcerative colitis (UK). Both diseases relapses with recurring, long-term diarrhea with improvement and deterioration periods and can be related to physical, mental and social factors. In the absence of obvious causes or symptoms, it is in many ways a hidden disease and can create scarce understanding of the patient's specific needs. In order for the patient to receive the right support in the management of the disease and to receive good nursing care, the nurse have to give good care, have sufficient knowledge and care for the patient in a person-centered, evidence-based way. Aim: The purpose was to describe the patient’s experiences of living with inflammatory bowel disease, IBD. Method: A literature review was chosen as the method and was based on ten qualitative articles. Database searches were performed from CINAHL Complete and Medline with full text. The articles were analyzed according to Friberg's five steps. Results: In the result, six themes emerged from the patients' experience; the influence of IBD on the self-image, the influence of IBD in relationships and social contexts, patients' experience of health care, emotional impact, development and acceptance, and the influence of IBD in working life. Discussion: The results discussion was discussed by the authors on the basis of Katie Eriksson's charitable theory of alleviating suffering and on the basis of central findings based on thematic areas in the result.

Bakgrund: Inflammatorisk mag-tarmsjukdom är ett samlingsnamn för Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Gemensamt för sjukdomarna är att de är kroniska och att de går i skov, vilket innebär att sjukdomen är mer aktiv i vissa perioder och mindre aktiv under andra. Inflammatorisk mag-tarmsjukdom påverkar patienterna fysiskt, psykiskt och socialt, vilket påverkar deras livskvalitet. Inflammatoriska mag-tarmsjukdomar kan resultera i psykiska besvär, därför har patienterna ett behov av goda copingstrategier och en god anpassning till livet med sjukdomen. Genom evidensbaserad och personcentrerad vård har sjuksköterskan en stödjande funktion i vården av dessa patienter.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienternas upplevelser av att leva med inflammatorisk mag-tarmsjukdom för att kunna belysa deras behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med boolesk sökteknik gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO där tio artiklar valdes ut genom granskning med SBU:s granskningsmall.    Resultat: När resultatet av tio artiklar sammanställts framkom fyra teman; patienters upplevelser av att leva med inflammatorisk mag-tarmsjukdom, patienternas behov av stöd, stöd i att acceptera och leva med sjukdomen samt stöd i form av utbildning. Slutsats: Patienter med inflammatorisk mag-tarmsjukdom har behov av stöd både fysiskt, psykiskt och socialt, från både sjukvårdspersonal och anhöriga. Patienterna har ett behov av stöd i form av information, undervisning samt psykiskt och emotionellt stöd. Sjuksköterskans stöd genom personcentrerad och empatisk kommunikation hjälper patienterna att acceptera sjukdomen och deras “nya normala”, vilket främjar deras självständighet, självkännedom och eget ansvar i sjukdomshanteringen. Patientutbildning bidrar till bättre egenvårdsstrategier, ökad följsamhet till behandling och livsstils anpassningar, vilket även bidrar till ökat självförtroende och välmående.