Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2002. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Undervisningen i skolan ska anpassas efter alla elevers olika behov (Skolverket 2011). För att alla elever ska ha samma förutsättningar att nå målen kan lärare i samarbete med specialpedagoger utforma en anpassad undervisning. Elever med någon form av funktionsnedsättning har rätt till hjälp och stöttning för att klara av kunskapsmålen.SyfteSyftet med studien är att undersöka vad specialpedagoger samt elever i årskurs 4-6 med läs- och skrivsvårigheter har för erfarenheter av hjälpmedel och hur de används i svenskämnet.MetodEn kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre specialpedagoger samt sex elever på tre olika skolor.ResultatI resultatet framgick det att skolor har olika typer av hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Hjälpmedel definieras i denna studie som sådant som på något sätt kan hjälpa elever i deras utveckling. Hjälpmedel i detta fall är allt ifrån mycket läsmaterial i klassrummet, inlärningsmetoder, tekniska hjälpmedel samt en närvarande lärare. Den typ av hjälpmedel som får störst fokus är de tekniska hjälpmedlen med sina olika appar och program. De tekniska hjälpmedlen är något som både elever och specialpedagoger uppskattar och vill använda i undervisningen.

Teknikens snabba utveckling resulterar i en ständig utveckling av arbetslivet. Idag finns möjligheten att arbeta på ett sätt som tidigare inte har varit möjligt, och arbetet är i större utsträckning oberoende av tid och rum. Den enskilda individen har tilldelats ett större ansvar över sitt arbete och får därmed i viss mån sätta egna gränser i relation till arbetet, vilket har kommit att kallas det gränslösa arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniska artefakter påverkar den upplevda gränsen mellan arbete och privatliv för tjänstemän, samt vilka arbetsrelaterade förväntningar som upplevs till följd av detta. Metodologiskt grundar sig studien i kvalitativa intervjuer med tio personer med tjänstemannayrken inom olika företag och branscher. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk som innefattar Actor Network Theory, Social Exchange Theory samt begreppet Tacksamhet. Resultatet visar att tekniska artefakter är en förutsättning för det gränslösa arbetet som tjänstemän tillämpar. I och med detta ställs förväntningar på att arbeta utanför traditionella ramar, vilket tjänstemän har en positiv inställning till.

<p>I detta arbete har jag studerat attityder och användning av miniräknare på gymnasieskolans A-kurs i matematik. Studiens syfte var att undersöka hur elever och lärare upplever miniräknarens roll i matematikundervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer av tre gymnasielärare samt enkätundersökningar hos respektive lärares elevgrupp. Resultaten visar att de deltagande eleverna och lärarna generellt har en positiv inställning till miniräknaranvändande. Till skillnad från sina elever har lärarna en något mer återhållsam inställning. De lärare och elever som ingick i studien tycker att räknarens huvudsakliga uppgift är att spara tid. Lärarna anser att elevernas miniräknaranvändande präglas av slentrianmässig användning utan reflektion över hur ofta eller till vilka uppgifter den behöver användas. Medan lärarna tycker att eleverna bör minska sitt miniräknaranvändande vill eleverna använda den oftare än vad de gör idag. Studien visar också att elever och lärare har olika uppfattning av vad som styr miniräknaranvändandet.</p>

I detta arbete har jag studerat attityder och användning av miniräknare på gymnasieskolans A-kurs i matematik. Studiens syfte var att undersöka hur elever och lärare upplever miniräknarens roll i matematikundervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer av tre gymnasielärare samt enkätundersökningar hos respektive lärares elevgrupp. Resultaten visar att de deltagande eleverna och lärarna generellt har en positiv inställning till miniräknaranvändande. Till skillnad från sina elever har lärarna en något mer återhållsam inställning. De lärare och elever som ingick i studien tycker att räknarens huvudsakliga uppgift är att spara tid. Lärarna anser att elevernas miniräknaranvändande präglas av slentrianmässig användning utan reflektion över hur ofta eller till vilka uppgifter den behöver användas. Medan lärarna tycker att eleverna bör minska sitt miniräknaranvändande vill eleverna använda den oftare än vad de gör idag. Studien visar också att elever och lärare har olika uppfattning av vad som styr miniräknaranvändandet.

Detta är en kandidatuppsats skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. I denna uppsats undersöks marknadsföringen av två civilingenjörsprogram vid Linköpings universitet, nämligen medicinsk teknik samt teknisk fysik och elektroteknik. Ämnesfördelningen av de obligatoriska kurserna under utbildningarnas tre första år är liknande medan könsfördelningen på dessa två program skiljer sig mycket åt. Det ena programmet har en mycket låg andel kvinnliga studenter medan det andra programmet har en jämn könsfördelning. För att undersöka om potentiella studenter, såväl tjejer som killar, tilltalas av dessa utbildningars marknadsföring genomförs fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever som läser naturvetenskaplig linje. Fokus ligger marknadsföringsmaterial så som titel, programbild och ingresstext på respektive programs hemsida. För att undersöka om ett genusperspektiv fanns vid framställningen av programhemsidornas marknadsföringsmaterial intervjuas personer som varit delaktiga i processen. Den teoretiska referensram som används är marknadsföring av utbildningar. I den modell som valts ligger även fokus på att undersöka om ett strukturellt förhållningssätt funnits vid de två civilingenjörsprogrammen, detta gällande arbete att öka andelen kvinnor på utbildningarna. Så som utbildningarna marknadsförs idag tilltalas inte tjejer och killar i samma utsträckning, vilket dock programmen har som mål. Ett strukturellt förhållningssätt har inte tagits vid programmen trots medvetenhet att det skulle kunna påverka andelen tjejer som söker sig till utbildningarna.

Lic.-avh. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2002. / Härtill 6 uppsatser.