<p>Det här är en studie med syftet att ta reda på hur grävlingar reagerar på att vistas i fälla och om det kan påvisas att djuren upplever stress. Fällvistelserna har varit korta och långa, under dagtid samt nattetid. Grävlingarnas beteenden, hjärtfrekvens och kroppstemperatur har studerats. I materialet finns även en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fälla, men även under de närmast följande dygnen efteråt samt under en avslutande period av naturligt beteende. Grävlingarna i studien var fyra honor och uppfödda i hägn och var vad jag kallar människovana. För att studera beteende har grävlingarna filmats och materialet analyserats. För telemetri (hjärtfrekvens och kroppstemperatur) har utrustning med sändare inopererade i buken på grävlingarna använts. Min slutsats är att grävlingarna blev påverkade av vistelsen i fällan. Det yttrade sig i en ökad hjärtfrekvens och hög fysisk aktivitet. Ökad hjärtfrekvens uppmättes även hos grävlingar som till synes var lugna vilket visar att de var påverkade fast det inte syns på beteendet. Grävlingarna var något aktivare under nattbehandlingarna än under dagbehandlingarna. </p><p>Då resultaten i den här studien tyder på att djuren lider, bör reglerna för kontroll och användande av fälla undersökas närmare.</p>

Det här är en studie med syftet att ta reda på hur grävlingar reagerar på att vistas i fälla och om det kan påvisas att djuren upplever stress. Fällvistelserna har varit korta och långa, under dagtid samt nattetid. Grävlingarnas beteenden, hjärtfrekvens och kroppstemperatur har studerats. I materialet finns även en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fälla, men även under de närmast följande dygnen efteråt samt under en avslutande period av naturligt beteende. Grävlingarna i studien var fyra honor och uppfödda i hägn och var vad jag kallar människovana. För att studera beteende har grävlingarna filmats och materialet analyserats. För telemetri (hjärtfrekvens och kroppstemperatur) har utrustning med sändare inopererade i buken på grävlingarna använts. Min slutsats är att grävlingarna blev påverkade av vistelsen i fällan. Det yttrade sig i en ökad hjärtfrekvens och hög fysisk aktivitet. Ökad hjärtfrekvens uppmättes även hos grävlingar som till synes var lugna vilket visar att de var påverkade fast det inte syns på beteendet. Grävlingarna var något aktivare under nattbehandlingarna än under dagbehandlingarna. Då resultaten i den här studien tyder på att djuren lider, bör reglerna för kontroll och användande av fälla undersökas närmare.

The anadromous Atlantic salmon (Salmo salar) is dependent on river connectivity to reach spawning and rearing habitats in rivers. Most rivers are today fragmented by artificial barriers such as hydroelectric powerplants (HEP) which impede this migratory movement. As an effort to mitigate river fragmentation, upstream passages have been built at some impediments, but passage facilitating downstream migration has been commonly disregarded until recently. The increased mortality associated with downstream movement through hydroelectric turbines have caused population declines and extirpation in some areas. A common first measure to improve downstream passage is to increase spill discharge during critical time periods. In this study we aim to evaluate the efficiency of increased spill as a management tool and investigate the effect on environmental and physiological factors on fish passage in River Mörrumsån, Sweden. This was done by tracking salmon smolt using high resolution acoustic telemetry and time-to-event models. The results were then further explored in relation to 2D-hydraulic models of different spill scenarios. The results show that increasing the spill at Upper Hemsjö HEP resulted in a relatively high impediment passage efficiency. Spill gate passage was best explained by the proportion of spill in relation to intake channel discharge and diel period. Increased spill and nights without ambient lights where positively associated with spill gate passage rate. Increased levels of spill seamed to increase the attraction to the spill gate passage zone which could be explained by the increased area of flow directed toward the spill gate observed in the hydraulic model, showing the usefulness of hydraulic models as an additional tool in evaluation and planning of remedial measures. The result in this study shows that increased spill can be an effective way to ameliorate river fragmentation, however this should be put in relation to the goal of the mitigation measure as increased spill only creates a temporary solution for a permanent problem. / Den anadroma Atlantlaxen (Salmo salar) är beroende av fria vandringsvägar mellan hav och älv, då de nyttjar olika habitat under olika delar av livscykeln. Laxen vandra mellan dess tillväxt område i havet och deras parnings samt uppväxt område i älvar. Det flesta vattendrag är i dag fragmenterade av artificiella barriärer som tillexempel vattenkraftverk. För att minska de negativa effekterna av dessa har uppströmspassager konstruerats, men passage för nedströmsvandring har ofta åsidosatts. Den ökade dödligheten associerad med nedströmspassage genom vattenkraftturbiner har haft kraftig påverkan på många populationer. En vanlig första åtgärd för att förbättra nedströmspassagen är att öka mängden vatten som spills under kritiska perioder, som laxsmoltens nedströmsvandring under våren. Målet med denna studie är att utvärdera ökat spill som en förvaltningsåtgärd och analyserar hur olika miljöfaktorer och fysiologiska faktorer påverkar passageeffektiviteten för nedströmsmigrerande smolt. Detta undersöktes genom att använda högupplöst hydroakustisk telemetri för att spåra fisken och genom att analysera rörelsen med hjälp av time-to-event modeller. Tvådimensionella hydrauliska modeller skapades för att ytterligare utforska resultaten i förhållande till olika spill regimer. Den ökade spill regimen resulterade i relativt hög passage effektivitet förbi hindret. Passage genom spill porten kunde bäst förklaras av period på dygnet samt proportionen av spill i förhållande till flödet genom intagskanalen. Ökad passage effektivitet kunde associeras med passage under natten när belysningen på dammen var avstängd samt ökad andel spill i förhållande till flödet genom intagaskanalen. Ökat spill verkade resultera i ökad attraktion till området framför spill porten, vilket skulle kunna förklaras av den ökade ytan av vatten som rör sig mot spill porten som observerades i den hydrauliska modellen. Dessa resultat visar hur hydrauliskmodellering kan användas som ytterligare ett förvaltningsverktyg för att utvärdera eller planera förbättringsåtgärder. Resultaten Vidare indikerar studien att ökat spill är en metod som kan förbättrar laxsmoltens möjligheter till nedströms passage, detta bör dock sättas i relation till vad som är målet med åtgärden, ökat spill gynnar ett fåtal arter under en begränsad tid på året. Således kvarstår problemet med begränsad konnektivitet i vattendraget under resterande delar av året.

Paydrive is a pioneer in the Swedish auto insurance market. Being able to influence your insurancepremium through your driving is a concept that is still in its early stages. Throughout this thesis,an attempt to consolidate the vast amounts of data gathered while driving with neural networkshas been made, together with comparisons to the currently existing generalized linear models. Inthe end, a full analysis of the data yielded four distinct groupings of customer behavior but becauseof how the data is structured the results from the modeling became sub-optimal. Insurance datais typically very skewed and zero-heavy due to the absence of accidents. The original researchquestion is whether it is possible to use two neural networks, calculating the probability of anaccident, r, and the size of a potential claim, s respectively. These two factors could be multipliedto determine a final insurance premium as c = r · s. Using statistical standards and tools such as the Gini-coefficient, R2 values, MSE, and MAE themodels were evaluated both individually and pairwise. However, previous research in the fieldshows there haven’t been big enough advancements in this area yet. This thesis comes to the sameconclusion that due to the volatile nature of neural networks and the skewness of the data, it isincredibly difficult to get good results. Future work in the field could result in fairer prices forcustomers on their insurance premiums. / Paydrive är pionjärer i den Svenska fordonsförsäkringsmarknaden. Att kunna påverka hur mycketdu betalar genom din körstil är ett koncept som ännu är i sin barndom. Genom denna avhan-dling har ett försök att konsolidera de enorma mängderna insamlad data med neurala nätverkgjorts, tillsammans med en jämförelse mot de redan existerande generaliserade linjära modellerna.Fyra distinkta kundgrupperingar kunde hittas i datan efter en fullskalig analys men på grund avhur datan är strukturerad producerades endast icke-optimala modeller. Försäkringsdata är alltidväldigt noll-fylld och skev mot noll då kunder oftast inte råkar ut för olyckor. Den ursprungligaforskningsfrågan är huruvida det är möjligt att med hjälp av två, neurala nätverk, beräkna sanno-likheten för en olycka, r, och storleken av en skada, s. Dessa två faktorer kan sedan multiplicerasihop för att best ̈amma en slutgiltig försäkringspremie som c = r · s. Genom statistiska standarder och verktyg som Gini-koefficienten, R2 värden, MSE och MAEutvärderades modellerna individuellt och parvis. Dessvärre visar våra resultat vad föregåendeforskning redan visat på, det saknas resurser och verktyg för att effektivt kombinera neuralanätverk med telemetrisk data. Framtida arbete inom området kan komma att leda till rättvisarepriser för kunder vad gäller försäkringspremier.

The Spanish slug, Arion vulgaris, is an invasive species in Sweden and the rest of northern Europe, dispersing rapidly and widely and it has become a significant pest for both gardening enthusiasts and commercial farmers. In this study, I examined the relationship between dispersal movements and temperature, relative humidity, illuminance, and individual body mass of the slugs. The investigation was based on data from a field experiment where PIT-tagged slugs were telemetrically tracked for 12 hours and data from the experiment were used to develop a model for how the local dispersal movement of the slugs was affected by the environmental factors. There was no correlation between slug body mass and dispersal movement. Movement decreases with increasing temperature in the range 14–19°C. Movement was similarly affected by illuminance. Relative humidity did not have a significant effect on movement. Spanish slug actively moves between adjacent gardens and within plantations, and the local dispersal has an impact on the extent of damage it causes in gardens and farms. It is therefore important to gain knowledge about what affects the local dispersal. This study contributes to that knowledge. / Mördarsnigeln, Arion vulgaris, är en invasiv art i Sverige och övriga Nordeuropa, med snabb och vid spridning och den har blivit ett betydande skadedjur för både trädgårdsentusiaster och kommersiella odlare. I den här studien undersökte jag sambandet mellan förflyttning och temperatur, relativ luftfuktighet, ljus samt sniglarnas massa. Undersökningen baserades på data från ett fältförsök där PIT-märkta sniglar spårades telemetrisk under 12 timmar och data från försöket användes för att ta fram en modell för hur sniglarnas förflyttning påverkades av miljöfaktorerna. Det fanns inte något samband mellan massan hos sniglarna och deras förflyttning. Förflyttningen minskade med ökande temperatur i intervallet 14–19°C. Förflyttningen påverkades på liknande sätt av illuminans. Relativ luftfuktighet hade inte en signifikant påverkan på förflyttning. Mellan närliggande trädgårdar och inom odlingar förflyttar sig mördarsniglar aktivt och den lokala spridningen har betydelse för hur stora skador som uppstår inom odlingar. Det är därför viktigt att få kunskap om vad som påverkar mördarsnigelns spridning, även på en mer lokal nivå, vilket den här studien bidrar till.

<p>I det här arbetet presenteras en studie från ett projekt som ägde rum i Kolmården djurpark sommaren och hösten år 2003. Projektet bygger på ett uppdrag från jordbruksdepartementet. Det handlade om huruvida grävlingar i fångenskap reagerar i olika stressande situationer. För att kunna undersöka detta har grävlingarnas naturliga beteende studerats under fyra perioder från juni till september samma år. Det som studerats under perioden är grävlingarnas olika beteenden, lokationen i grävlingshägnet samt fysiologiska parametrar så som hjärtfrekvens och kroppstemperatur hos grävlingarna. </p><p>Observationerna har i huvudsak skett nattetid och då genom filmning med kamera med IR-belysning. För att kunna mäta hjärtfrekvens och kroppstemperatur opererades en sändare in i grävlingarna. Grävlingarna är nattaktiva djur som vanligtvis vilar under dagen. De är mest aktiva under våren och sommaren och därefter avtar aktiviteten successivt fram till vintern när den går i vila. De tillbringar minst tid i sina bohyddor under sommarperioden och när hösten kommer uppehåller de sig mer och mer i hyddorna. Grävlingarnas kroppstemperatur ligger på ca 37 ° C men sjunker när hösten och vintern närmar sig. Hjärtfrekvensen varierar mellan 50 och 120 slag per minut beroende på hur aktiva de är.</p>

<p>The passage efficiency of downstream migrating brown trout (Salmo trutta) smolts past two hydropower plants in the River Emån, southeastern Sweden, was evaluated by telemetry. From 26 April to 17 May 2005, 40 wild brown trout smolts were radio-tagged, and their positions were recorded daily until 14 June. Approximately 45% of the individuals passed both power plants, and 15% made it to the sea, some 28 km downstream of the power plants. About 20% of the individuals ceased migrating, residing in a lotic habitat. Mortality due to predation was 33%, and the predation rate was higher in the power plant dams than it was downstream of the power plants. Turbine-induced mortality was greater in the upper power plant (40%) than in the lower one (13%). Fish that chose the alternative routes, through the gates, swam past the upper dam faster than fish that swam through the turbines. The results confirm previous work in the river, namely that measures need to be taken to improve passage efficiency past the power plants, particularly passage of the upper power plant. Such measures are of crucial importance if the nature-like bypass channels at the power plants in Finsjö are going to have any long-term effects on the brown trout population.</p> / <p>Passageeffektiviteten för nedströms vandrande havsöringssmolt (Salmo trutta) förbi två vattenkraftverk i Emån, i sydöstra Sverige, utvärderades med telemetri. Från 26 april till och med 17 maj 2005 märktes 40 vilda havsöringssmolt med radiosändare och de positionsbestämdes dagligen till och med 14 juni. Ungefär 45% av individerna passerade båda kraftverken, och 15% klarade sig till havet, cirka 28 km nedströms kraftverken. Omkring 20% av individerna avbröt vandringen och stannade i ett lotiskt habitat. Mortalitet på grund av predation uppgick till 33%, och predationshastigheten var högre i kraftverksdammarna än nedströms kraftverken. Den turbininducerade mortaliteten var högre i det övre kraftverket (40%) än i det nedre (13%). Det gick fortare att passera den övre kraftverksdammen för fisk som valde de alternativa rutterna, genom dammluckorna, jämfört med att passera genom turbinerna. Dessa resultat bekräftar tidigare studier i ån, nämligen att åtgärder krävs för att förbättra passageeffektiviteten förbi kraftverken, i synnerhet passagen av det övre kraftverket. Sådana åtgärder är av avgörande betydelse om de naturlika fiskvägarna vid kraftverken i Finsjö ska få några långsiktiga effekter på havsöringspopulationen.</p>

The passage efficiency of downstream migrating brown trout (Salmo trutta) smolts past two hydropower plants in the River Emån, southeastern Sweden, was evaluated by telemetry. From 26 April to 17 May 2005, 40 wild brown trout smolts were radio-tagged, and their positions were recorded daily until 14 June. Approximately 45% of the individuals passed both power plants, and 15% made it to the sea, some 28 km downstream of the power plants. About 20% of the individuals ceased migrating, residing in a lotic habitat. Mortality due to predation was 33%, and the predation rate was higher in the power plant dams than it was downstream of the power plants. Turbine-induced mortality was greater in the upper power plant (40%) than in the lower one (13%). Fish that chose the alternative routes, through the gates, swam past the upper dam faster than fish that swam through the turbines. The results confirm previous work in the river, namely that measures need to be taken to improve passage efficiency past the power plants, particularly passage of the upper power plant. Such measures are of crucial importance if the nature-like bypass channels at the power plants in Finsjö are going to have any long-term effects on the brown trout population. / Passageeffektiviteten för nedströms vandrande havsöringssmolt (Salmo trutta) förbi två vattenkraftverk i Emån, i sydöstra Sverige, utvärderades med telemetri. Från 26 april till och med 17 maj 2005 märktes 40 vilda havsöringssmolt med radiosändare och de positionsbestämdes dagligen till och med 14 juni. Ungefär 45% av individerna passerade båda kraftverken, och 15% klarade sig till havet, cirka 28 km nedströms kraftverken. Omkring 20% av individerna avbröt vandringen och stannade i ett lotiskt habitat. Mortalitet på grund av predation uppgick till 33%, och predationshastigheten var högre i kraftverksdammarna än nedströms kraftverken. Den turbininducerade mortaliteten var högre i det övre kraftverket (40%) än i det nedre (13%). Det gick fortare att passera den övre kraftverksdammen för fisk som valde de alternativa rutterna, genom dammluckorna, jämfört med att passera genom turbinerna. Dessa resultat bekräftar tidigare studier i ån, nämligen att åtgärder krävs för att förbättra passageeffektiviteten förbi kraftverken, i synnerhet passagen av det övre kraftverket. Sådana åtgärder är av avgörande betydelse om de naturlika fiskvägarna vid kraftverken i Finsjö ska få några långsiktiga effekter på havsöringspopulationen.

I det här arbetet presenteras en studie från ett projekt som ägde rum i Kolmården djurpark sommaren och hösten år 2003. Projektet bygger på ett uppdrag från jordbruksdepartementet. Det handlade om huruvida grävlingar i fångenskap reagerar i olika stressande situationer. För att kunna undersöka detta har grävlingarnas naturliga beteende studerats under fyra perioder från juni till september samma år. Det som studerats under perioden är grävlingarnas olika beteenden, lokationen i grävlingshägnet samt fysiologiska parametrar så som hjärtfrekvens och kroppstemperatur hos grävlingarna. Observationerna har i huvudsak skett nattetid och då genom filmning med kamera med IR-belysning. För att kunna mäta hjärtfrekvens och kroppstemperatur opererades en sändare in i grävlingarna. Grävlingarna är nattaktiva djur som vanligtvis vilar under dagen. De är mest aktiva under våren och sommaren och därefter avtar aktiviteten successivt fram till vintern när den går i vila. De tillbringar minst tid i sina bohyddor under sommarperioden och när hösten kommer uppehåller de sig mer och mer i hyddorna. Grävlingarnas kroppstemperatur ligger på ca 37 ° C men sjunker när hösten och vintern närmar sig. Hjärtfrekvensen varierar mellan 50 och 120 slag per minut beroende på hur aktiva de är.

Monitoring of computer networks is central to ensuring that they function as intended, with solutions based on SNMP being used since the inception of the protocol. SNMP is however increasingly being challenged by solutions that, instead of requiring a request-response message flow, simply send information to a central collector at predefined intervals. These solutions are often based on Protobuf and gRPC, which are supported and promoted by equipment manufacturers such as Cisco, Huawei, and Juniper. Two models exist for monitoring. The pull model used by SNMP where requests are sent out in order to retrieve data, has historically been widely used. The push model, where data is sent at predefined intervals without a preceding request, is used by the implementations using Protobuf and gRPC. There is a perceived need to understand which model more efficiently uses bandwidth and the monitored system’s memory and processing resources. The purpose of the thesis is to compare two monitoring solutions, one being SNMP, and one based on Protobuf and gRPC. This is done to determine if one solution makes more efficient use of bandwidth and the system resources available to the network equipment. This could aid those who operate networks or develop monitoring software in determining how to implement their solutions. The study is conducted as a case study, where two routers manufactured by Cisco and Huawei were used to gather data about the bandwidth, memory, and CPU utilisation of the two solutions. The results of the measurements show that when retrieving information about objects that have 1-byte values SNMP was the better performer. When objects with larger values were retrieved SNMP performed best until 26 objects were retrieved per message. Above this point the combination of Protobuf and gRPC performed better, resulting in fewer bytes being sent for a given number of objects. No impact on the memory and CPU utilisation in the routers was shown. / Övervakning av nätverk är av yttersta vikt för att säkerställa att de fungerar som tänkt. Lösningar baserade på SNMP har använts sen protokollet kom till. SNMP utmanas mer och mer av lösningar som, istället för att använda ett meddelandeflöde baserat på fråga-svar, helt enkelt sänder information till en insamlande enhet i fördefinierade intervall. Dessa lösningar baseras ofta på Protobuf och gRPC, vilka stöds och propageras för av bland andra utrustningstillverkarna Cisco, Huawei, och Juniper. Två modeller för övervakning finns. Pull-modellen där frågor skickas ut för att hämta data, används av SNMP och har historiskt sett använts i stor skala. Push- modellen, där data skickas i fördefinierade intervall utan föregående fråga, används av lösningar som använder Protobuf och gRPC. Det finns ett behov av att förstå vilken modell som på ett mer effektivt sätt använder bandbredd och de övervakade systemens minnes- och processorresurser. Syftet med denna rapport är att jämföra två övervakningslösningar. SNMP är den ena lösningen, och den andra lösningen är baserad på Protobuf och gRPC. Detta i syfte att utröna om endera lösning på ett mer effektivt sätt använder bandbredd och systemresurser i nätverksutrustning. Detta kan hjälpa nätverksoperatörer och utvecklare av mjukvara för övervakning att avgöra hur dessa bör implementeras. För att besvara detta används en fallstudie, där två routrar tillverkade av Cisco och Huawei används för att samla in data om de två lösningarnas användning av bandbredd, minne, och processorkraft. Mätningarnas resultat visade att när objekt vars värde var 1 byte hämtades så presterade SNMP bättre. När objekt vars värden var större hämtades presterade SNMP bäst tills 26 objekt hämtades per meddelande. Därefter presterade kombinationen Protobuf och gRPC bättre, och krävde färre bytes för att skicka information om ett givet antal objekt. Ingen påverkan på minnes- eller processoranvändningen i routrarna påvisades av mätresultaten.