Global ETD Search

11	Nedströmsvandrande laxsmolt (Salmo salar) i Testeboån : En akustisk-telemetristudie för undersökning av nedströmspassage och effektiviteten av galleravledaren vid Strömsbro vattenkraftverk / Downstream migration of Atlantic salmon (Salmo salar) smolts in Testeboån River : An acoustic telemetry study investigating downstream passage and angled rack efficiency at the Strömsbro hydropower plant Harlén, Mattias January 2023 (has links) Vattenkraftverk och dammar utgör vandringshinder både vid upp- och nedströmsvandring för flertalet fiskarter. En åtgärd för att minska vandringshindrens negativa påverkan på migrerande arter är att anlägga fiskpassager som underlättar upp- och nedströmspassage. Galleravledare med flyktöppning är en åtgärd som syftar till att hindra nedströmsvandrande smolt från att simma in i vattenkraftverksturbiner och riskera förhöjd dödlighet. Syftet med studien var att undersöka funktionen av en galleravledare med tillhörande flyktväg till en naturfåra vid Strömsbro kraftverk i Testeboån. Med hjälp akustisk telemetri undersöktes laxsmoltens vägval vid galleravledaren, dess överlevnad vid passage via naturfåran respektive genom kraftverkets turbiner samt skillnaden i tidsåtgång mellan dessa passagealternativ. Totalt märktes 60 smolt med sändare i mitten av maj 2022. Tio mottagare placerades ut på drygt 5 km av Testeboåns nedersta del. Hög dödlighet (45%) från utsläppsplatsen till kraftverket resulterade i att endast 30 individer inkluderades i studien. Resultatet visade, likt tidigare undersökningar vid Strömsbro kraftverk, att majoriteten (2/3) av smolten simmar genom kraftverket.Ingen dödlighet observerades för smolt som passerade via naturfåran medan dödligheten var 25% för smolten som passerade genom kraftverket. Av de smolt som nådde fram till Strömsbro kraftverk tog sig 64% till Testeboåns mynning, vilket motsvarade totalt 35% av den märkta smolten. Tidsåtgången var betydligt högre i naturfåran jämfört med kraftverket, vilket visar på fördröjning för smolt som passerar Strömsbro kraftverk via naturfåran. Resultaten antyder en dålig funktion av galleravledaren vid Strömsbro kraftverk med förhöjd dödlighet som följd. En orsak kan vara utformningen av galleravledaren. Vidare undersökning av möjligheterna för en förbättrad funktion av galleravledaren vid Strömsbro kraftverk bör vidtas. / Hydropower plants and weirs serve as barriers for both up- and downstream migration for multiple species. To minimize the negative impacts of barriers on migrating fish species, fish passages are constructed to allow for upstream and downstream passage. Angled bar racks together with a bypass are a solution that are meant to lead fish away from the power plants intake. The aim of this study was to investigate the efficiency of an angled bar rack with bypass leading to the old riverbed at Strömsbro hydropower plant in Testeboån River, Sweden. Acoustic telemetry was used to investigate Atlantic salmon smolts passage efficiency at the angle bar rack and subsequent path choice. It was also used to evaluate mortality for both the old riverbed and the passage through the power plant, as well as the difference in time between the two passages. 60 smolts were marked with acoustic transmitters in May 2022 and ten acoustic receivers were placed over the lower 5 km in Testeboån River to evaluate their migration. High mortality (45%) from the release site to the power plant resulted in only 30 individuals being used for the evaluation. The result showed, like former studies at Strömsbro, that the majority (2/3) of the smolt passed through the angled rack and through the power plants intake. There was no mortality for the old riverbed and 25% for the passage through the power plant. Overall, the success of downstream migration past Strömsbro power plant was 35% of marked smolts and 64% of the individuals reaching Strömsbro power plant. Smolt passage took longer through the old riverbed in comparison to the passage through the power plant, which shows some delay for smolts passing Strömsbro power plant through the old riverbed. The result implies low efficiency of the angled bar rack at Strömsbro power plant, leading to increased mortality. The design of the angled rack might be one reason for this. Further investigation about the possibilities to increase the efficiency of the angled rack at Strömsbro power plant should be considered. smolt salmon smolt fish passage hydropower plant Testeboån River telemetry angled rack smolt laxsmolt fiskvägar fiskpassager kraftverk vattenkraftverk Testeboån telemetri galleravledare Biological Sciences Biologiska vetenskaper
12	Rörelsemönster hos spansk skogssnigel (Arion vulgaris) i trädgårds- och skogsmiljö / Movement behavior of the Spanish slug (Arion vulgaris) in garden and forest environments Hedenberg, Filippa January 2019 (has links) The Spanish slug (Arion vulgaris) is one of the most problematic invasive species in Europe and a serious pest species in agriculture and gardens, and it can have negative effects on native slug species. In this study, we used passively intergraded transponder (PIT) telemetry to determine the movement behavior of 57 Spanish slugs during autumn in two different habitats: a private garden and a deciduous forest, located in Karlstad municipality, Sweden. The slugs generally moved within relatively small areas. There was a difference between the movements between the two habitats, with slugs moving longer distances per day (2.0 m day‑1) and over larger areas in the forest than in the garden (1.1 m day-1). Local control measures are therefore potentially effective in gardens and in agricultural landscapes, since the Spanish slug there concentrate within patches of habitat. To develop control methods to mitigate the impact of this problematic slug, we need more basic ecological knowledge, and this study provides such knowledge. / Den spanska skogssnigeln (Arion vulgaris) är en av Europas mest problematiska invasiva arter och ett allvarligt skadedjur för jordbruk och trädgårdar. Den kan också ha negativa effekter på inhemska snigelarter. I den här studien använde vi telemetri baserat på passivt integrerade transpondrar (PIT) för att bestämma rörelsemönstret hos 57 spanska skogssniglar under hösten i två olika habitat: en villaträdgård och en lövskog, i Karlstads kommun, Sverige. Sniglarna rörde sig inom små områden. Det var en skillnad mellan rörelserna i de två habitaten, sniglarna förflyttade sig längre distanser per dag (2,0 m dag-1) och över större områden i skogen än i trädgården (1,1 m day-1). Lokala kontrollåtgärder är därför potentiellt effektiva i trädgårdar och jordbrukslandskap, då den spanska skogssnigeln där koncentrerar sig inom fläckar av habitat. För att utveckla kontrollmetoder för att minska påverkan av den här problematiska snigeln, så behöver vi mer grundläggande ekologisk kunskap, och den här studien förser oss med sådan kunskap. Arion vulgaris Arion lusitanicus Spanish slug slug movement behavior forest garden agriculture invasive pest species PIT autumn Arion vulgaris Arion lusitanicus spansk skogssnigel snigel rörelsemönster lövskog trädgård jordbruk invasiv skadedjur passivt integrerad transponder telemetri PIT höst Natural Sciences Naturvetenskap
13	Aspens (Aspius aspius) lekvandring och lekhabitat utnyttjande i Glumman. Olsson, Peter January 2012 (has links) Aspen är en karpartad fiskart och lite är känt om dess ekologi, på rödlistan har den klassen nära hotad (ArtDatabanken 2012). I värmländska Glumman, en ca två mil lång övergödd å belägen väster om Väse, vandrar aspen upp på våren för att leka vid Väse kyrka där den enda kända lekplatsen i ån finns. Tre vandringshinder finns i ån varav det nedersta är beläget ca 500 m från den kända lekplatsen. Syftet med studien var att undersöka om asp som lyftes över det nedersta vandringshindret sökte sig till lekplatser högre upp i systemet och om de där lekte. Totalt radiomärktes tre asphanar varav två lyftes över det nedersta vandringshindret. Ingen av dem vandrade vidare uppströms för att undersöka möjligheterna till lek. Den asp som släpptes ut nedströms vandringshindret visade inte några tendenser på att vilja passera den kända lekplatsen och fortsätta mot vandringshindret. Leken skedde på det första lekområdet som aspen kommer till i Glumman. När aspen lämnat Glumman uppehöll de sig i sjön Panken. Den första aspen lämnade Panken efter 22 dagar, den andra efter 23 dagar, båda vandrade nedströms mot Vänern. Den tredje aspen var kvar i Panken vid studiens slut. En fiskväg förbi det första vandringshindret i Glumman skulle troligen inte vara det bästa sättet att gynna aspen på för tillfället. / The asp is a threatened cyprinid fish, of which little is known about its ecology (ArtDatabanken 2012). In Glumman, a nearly twenty kilometer long eutrophicated river located west of Väse in Värmland, asp migrate upstream for spawning in the spring to the only known spawning ground, located at Väse church. There are three migration barriers in the river, of which the lowermost is located about 500 m from the spawning ground. The purpose of this study was to investigate whether asp that were lifted over the lowermost migration barrier found their way to spawning grounds higher up in the system and if they spawned there. In total, two of three radio-tagged male asps were lifted above the lowermost migration barrier. None of them migrated further upstream, where they could explore opportunities for spawning. The asp that was placed downstream of the migration barriers did not swim upstream past the known spawning ground and continue to the migration barrier. Spawning occurred at the first spawning ground that the asps reached in Glumman. When the asps left Glumman they went into Lake Panken. The first one left LakePanken after 22 days, the second after 23 days and both migrated downstream towards LakeVänern. The third was still in LakePanken at the end of the study. A fishway at the lowermost migration barrier in Glumman is not likely the best way to help asp at the moment. Aspen Spawning migration Habitat use Lake Panken Migration barriers Spawning ground Sweden Karlstad Fishway Peter Olsson Olle Calles Karlstad Asp Aspen Lekvandring Lekhabitat Glumman Peter Olsson Karlstads universitet Olle Calles Sportfiskarna Ryssja Väse Väse kyrka Karlstad Lekplats Vandringshinder Fiskväg Panken Telemetri Radiosändare Aspius aspius
14	Avledning av öringsmolt (<em>Salmo trutta</em>) från turbinintag / Diversion of trout smolts (<em>Salmo trutta)</em> from turbine intakes Engqvist, Thérèse January 2009 (has links) <p>Vattenkraftstationer, med dammar och turbiner, utgör hinder för nedströmsvandrande smolt. Syftet med denna studie var att undersöka turbindödligheten för öringsmolt (<em>Salmo trutta)</em> vid två kraftstationer, de befintliga ytlänsarnas avledningseffekt och om effekten kunde förstärkas genom mörkläggning i form av övertäckning av kraftkanalen med en presenning vid turbinintaget. Utöver detta var avsikten även att undersöka om det fanns något samband mellan smoltgrad och smoltens förmåga att förflytta sig mot havet. I Emån i Småland fångades 46 öringsmolt som radiomärktes och sattes ut vid två kraftstationer och pejlades dagligen i sex veckor. Det var en större dödlighet vid den övre stationen än vid den nedre. Ytlänsen vid den nedre stationen hade en klart avledande effekt, men inte ytlänsen vid den övre stationen. Samtliga smolt som valde passage via isutskovet, gjorde det när kraftkanalen vid turbinintaget var övertäckt med presenning (d.v.s. ljusintensiteten minskades kraftigt). Det gick inte att påvisa någon skillnad mellan låg och hög smoltgrad eller tidig och sen utsättning för fördröjning vid den ena kraftstationen, inte heller för förflyttning efter de två kraftstationerna.</p> / <p>Hydropower plants, with dams and turbines, form obstacles to smolts migrating downstream. The purpose of this study was to investigate turbine-induced mortality of brown trout (<em>Salmo trutta</em>) smolts at two power plants, guidance efficiency of existing diverters and whether the effect was enhanced by reducing light levels at the turbine intake by covering the power plant channel with an opaque tarpaulin. Furthermore, the aim was to investigate whether there was a relationship between smolt status and the smolts’ ability to move towards the sea. In the River Emån in Småland 46 trout smolts were caught, radio-tagged, released at two power plants and tracked daily for six weeks. There was a higher mortality at the upper power plant than at the lower one. The diverter at the lower power plant had a statistically significant guiding effect, but the diverter at the upper power plant did not. All of the smolts that chose passage through the trash gate did so when the power channel was covered with tarpaulin (i.e. light levels were greatly reduced). There was no evidence that smolt status or release date would affect passage times at the upper station, nor did smolt status affect swimming speeds downstream of the two power stations.</p> / Cost-Benefit Analysis of River Regulation diversion smolt smolts trout telemetry radiotelemetry migration mortality hydropower turbine turbines trash gate Salmo trutta regulated river turbine-induced mortality power station power stations diverter diverters smolt status light manipulation downstream migration wolf trap trap cover opaque tarpaulin migration problems radio tag avledning smolt öring Emån Finsjö pejling reglerat vattendrag telemetri radiotelemetri radiomärkning vandring dödlighet mortalitet migration vattenkraft turbin turbiner isutskov Salmo trutta vandringshinder turbindödlighet kraftstation kraftstationer ytläns ytlänsar smoltgrad smoltstatus ljusmanipulation nedströmsvandring träfälla fälla radiosändare övertäckning presenning mörkläggning Biology Biologi
15	Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) från turbinintag / Diversion of trout smolts (Salmo trutta) from turbine intakes Engqvist, Thérèse January 2009 (has links) Vattenkraftstationer, med dammar och turbiner, utgör hinder för nedströmsvandrande smolt. Syftet med denna studie var att undersöka turbindödligheten för öringsmolt (Salmo trutta) vid två kraftstationer, de befintliga ytlänsarnas avledningseffekt och om effekten kunde förstärkas genom mörkläggning i form av övertäckning av kraftkanalen med en presenning vid turbinintaget. Utöver detta var avsikten även att undersöka om det fanns något samband mellan smoltgrad och smoltens förmåga att förflytta sig mot havet. I Emån i Småland fångades 46 öringsmolt som radiomärktes och sattes ut vid två kraftstationer och pejlades dagligen i sex veckor. Det var en större dödlighet vid den övre stationen än vid den nedre. Ytlänsen vid den nedre stationen hade en klart avledande effekt, men inte ytlänsen vid den övre stationen. Samtliga smolt som valde passage via isutskovet, gjorde det när kraftkanalen vid turbinintaget var övertäckt med presenning (d.v.s. ljusintensiteten minskades kraftigt). Det gick inte att påvisa någon skillnad mellan låg och hög smoltgrad eller tidig och sen utsättning för fördröjning vid den ena kraftstationen, inte heller för förflyttning efter de två kraftstationerna. / Hydropower plants, with dams and turbines, form obstacles to smolts migrating downstream. The purpose of this study was to investigate turbine-induced mortality of brown trout (Salmo trutta) smolts at two power plants, guidance efficiency of existing diverters and whether the effect was enhanced by reducing light levels at the turbine intake by covering the power plant channel with an opaque tarpaulin. Furthermore, the aim was to investigate whether there was a relationship between smolt status and the smolts’ ability to move towards the sea. In the River Emån in Småland 46 trout smolts were caught, radio-tagged, released at two power plants and tracked daily for six weeks. There was a higher mortality at the upper power plant than at the lower one. The diverter at the lower power plant had a statistically significant guiding effect, but the diverter at the upper power plant did not. All of the smolts that chose passage through the trash gate did so when the power channel was covered with tarpaulin (i.e. light levels were greatly reduced). There was no evidence that smolt status or release date would affect passage times at the upper station, nor did smolt status affect swimming speeds downstream of the two power stations. / Cost-Benefit Analysis of River Regulation diversion smolt smolts trout telemetry radiotelemetry migration mortality hydropower turbine turbines trash gate Salmo trutta regulated river turbine-induced mortality power station power stations diverter diverters smolt status light manipulation downstream migration wolf trap trap cover opaque tarpaulin migration problems radio tag avledning smolt öring Emån Finsjö pejling reglerat vattendrag telemetri radiotelemetri radiomärkning vandring dödlighet mortalitet migration vattenkraft turbin turbiner isutskov Salmo trutta vandringshinder turbindödlighet kraftstation kraftstationer ytläns ytlänsar smoltgrad smoltstatus ljusmanipulation nedströmsvandring träfälla fälla radiosändare övertäckning presenning mörkläggning Biology Biologi

Page generated in 0.0551 seconds