<p>The aim of this study was to find out if the use of the concepts ‘terrorism' and ‘organized crime' has changed after the event on 11 September, 2001 when terrorists attacked World Trade Center and Pentagon. In this study I make use of discourse theory in a way which is inspired by the writings of Winther Jorgensen and Phillips. Knowledge acquired through this research has been primarily generated from two Swedish Government Official Reports concerning questions arising from introducing secret police surveillance. In these reports, there are many opinions from authorities whom have given their thoughts on introducing new ways of policing which are very interesting to analyze. The results shows that the ways the concepts have been used have changed after the terrorists attacks. The same holds true for how the authorities describe their will to combat crime. Terrorism has been described as something that pose a near none existent problem before the terrorist attack, afterwards it is described as a risk that poses a major threat to the whole society. The organized crime has been described as something which has been going from a relatively controllable problem to one that undermines the judicial system and the democratic state.</p>

Thesis (M.A.)--Ohio University, June, 2006. / Title from PDF t.p. Includes bibliographical references (p. 78-81)

The aim of this study was to find out if the use of the concepts ‘terrorism' and ‘organized crime' has changed after the event on 11 September, 2001 when terrorists attacked World Trade Center and Pentagon. In this study I make use of discourse theory in a way which is inspired by the writings of Winther Jorgensen and Phillips. Knowledge acquired through this research has been primarily generated from two Swedish Government Official Reports concerning questions arising from introducing secret police surveillance. In these reports, there are many opinions from authorities whom have given their thoughts on introducing new ways of policing which are very interesting to analyze. The results shows that the ways the concepts have been used have changed after the terrorists attacks. The same holds true for how the authorities describe their will to combat crime. Terrorism has been described as something that pose a near none existent problem before the terrorist attack, afterwards it is described as a risk that poses a major threat to the whole society. The organized crime has been described as something which has been going from a relatively controllable problem to one that undermines the judicial system and the democratic state.

C-uppsats kandidat 2011 Title: Media – terroristens medhjälpare? Författare: Christoffer Wiklöw Språk: svenska Instution: JMK, Stockholm Universitet   En kvalitativ studie om New York Times språkbruk kring terrorism. De valda frågeställningarna blev: Hur är New York Times språkbruk kring terrorism och 9/11 2001, respektive 2011? Hur har mass-mediated terrorism-diskursen förändrats mellan året 2001 och året 2011 i New York Times nyhetsartiklar om terrorism och 9/11? Hur ser en reporter på sin roll som skribent om 9/11, och hur kommer detta att indikera på att journalisten kanske faller offer för att vara terroristens medhjälpare? Och materialet för studien blev fyra artiklar från New York Times, och en intervju med en skribent bakom en av artiklarna.   Teorival blev en kritisk teori-inriktad del med en socialkonstruktionisktisk infallsvinkel som stöd. Birgitte L. Nacos (2002) har teorier om ”mass-mediated terrorism” som stöd. Det finns även framing, nyhetsvärdering med i valet. Metodval blev Peter Berglez tolkning av van Dijks strukturerade nyhetsschema, vilket fick stöd av Norman Fairclough’s CDA.   I resultatdelen ser vi hur New York Times språkbruk kring terrorism, och dess val av nyhetskonstruktion gör att de ändrar nyhetsvärdering till allt som kan beröra något av dessa tre: terrorister, makthavare/regering, och samhälle. Helst alla tre tillsammans. En intervju med en reporter fick ge en belysning på hur denna konstruktion av nyhet kan se ut, och även om denne var införstådd med känsligheten att rapportera om terrorism så fanns det tendenser för att han blir terroristens medhjälpare omedvetet.

Title from first page of PDF document. Includes bibliographical references (p. 46-52).

Thesis supervisor: Barbara A. Biesecker. Includes bibliographic references (p. 198-204).

Unlawful interference with civil aviation has become a major concern for the world aviation community. The misuse of aircraft as a weapon of mass destruction has created new challenges. Air terrorism has moved from hijacking or unlawful seizure of aircraft to an in-flight explosion caused by sabotage and finally to September 11, 2001, to the use of a civil airplane as a weapon of destruction. / The events of September may be the biggest security challenge ever faced by the aviation industry. The impact of this tragic event on the global economy has been very harsh. The events have tended to obscure the fact that civil aviation continues to be an inherent safe mode of transport. / Great efforts are being made at the national and international levels to create a security net which is global in nature and so tight that not one further potential act of unlawful interference can slip through. However, the fact remains that, in weaving the net and designing measures with the objectives of preventing, combating and eradicating acts of terrorism involving civil aviation, it is prudent to be imaginative in assessing the threat, which could come from new directions and in new forms. / This thesis explores the implications of the 11 September 2001 events. A global strategy is initiated by ICAO and endorsed by the States, with the aim of protecting lives, restoring public confidence in air travel, and promoting the financial health of air transport. I will therefore examine the measures initiated by ICAO in response to the new challenges in aviation and which form the basis of the aviation security action plan. The perspective is that the events of 11 September have changed the world, and changed irrecoverably. Nothing will be the same for the aviation industry.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka om avkastningen på den svenska aktiemarknaden påverkas av terroristattacker. Delsyftet är att vid en eventuell påverkan undersöka om reaktionen skiljer sig mot landet där attacken skett samt hur lång tid det tar för de olika aktiemarknaderna att återhämta sig. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om den effektiva marknadshypotesen samt behavioral finance med fokus på flockbeteende. Avgränsningar: I studien undersöks åtta olika terroristattacker och dess påverkan på aktiemarknaden i Sverige och landet där attacken skett. Metod: Studien är kvantitativ och använder ett deduktivt angreppssätt. För att besvara frågeställningarna tillämpas en eventstudie där två eventfönster används. Ett eventfönster på en dag och ett längre på elva dagar samt en estimeringsperiod som omfattar 30 dagar. Insamlad data används för att mäta den avvikande avkastningen som eventuellt uppstår efter att en terroristattack ägt rum vilket säger om attacken haft någon påverkan. Slutsatser: Terroristattacker har en påverkan på den svenska aktiemarknaden och i de flesta fall är påverkan negativ. En slutsats som kan dras är att påverkan skiljer sig mellan Sverige och landet där attacken ägt rum men att det inte finns något tydligt mönster huruvida den svenska aktiemarknaden påverkas mer eller mindre. Slutligen kan det konstateras att påverkan av en terroristattack på aktiemarknaden är kortvarig och återhämtningen sker snabbt med undantag för attacken den 11 september 2001 i USA som hade en mer långvarig effekt.

Thesis (M.A.)--Baylor University, 2007. / Includes bibliographical references (p. 100-108).

Thesis (M.A.)--University of Texas at El Paso, 2007. / Title from title screen. Vita. CD-ROM. Includes bibliographical references. Also available online.