Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning. Kommunikation via nätet kan skapa ett bättre samarbete lärare och elever emellan. Vissa nätbaserade tjänster kan föra med sig risker såsom intrång och att elevers nätaktiviteter spåras. Lärplattformar har högre skydd mot intrång, men användarvänligheten är lägre. Detta leder till att de inte används i den utsträckning som det är tänkt. Flipped classroom ger fler möjligheter för elever att ta del av undervisningen, men handledning av en lärare är ändå att föredra.

No description available.

Syftet var att undersöka en grupp elevers upplevelser efter att ha undervisats enligt undervisningsmetoden Flipped Classroom. Flipped Classroom skiljer sig från vanlig traditionellundervisning då läraren inte längre föreläser framför eleverna, utan låter sina elever ta åt sig materialet utanför lektionstimmen. Lektionstimmen spenderas istället till gruppuppgifter och diskussioner angående materialet samt också en stor del till eget arbete. Undervisningsmetoden har tidigare visat sig ha tagits emot väl av studenter på universitetsnivå, då de känt en högre delaktigheti sitt lärande och kunnat reflektera över andras tankemönster. En gymnasiegrupp med 13 elever undervisades av mig enligt Flipped Classroom. Elevernasupplevelser av denna undervisningsform har undersökts med en kvalitativ metod därdatainsamlingen genomförts med semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att en stor majoritet av eleverna var nöjda och positiva till undervisningen. Dekände en större delaktighet i sitt lärande, kände ett större stöd från läraren och ett ansvar som i stor grad sågs som positivt, då de fick större kontroll över sin utbildning. Eleverna uttryckte att de fann det mycket positivt att de fick en större del av lektionen till aktivt arbete och att de kunde skapa sigen större framförhållning till lektionen, istället för att de passivt intog materialet genom föreläsningar på tavlan.

Background: According to Park, et. al. (2021) a flipped classroom consists of pre-class activities that expose students to the subject matter, in-class activities that promote interaction between classmates, learners and instructors and post-class activities that help solidify information. This method of education is thought to be more effective at promoting clinical judgement than traditional lecture-based classrooms. Delivery of course content through virtual meetings can also allow for additional flexibility in students’ schedules, while still allowing for engagement with classmates and promoting students’ engagement in their learning and motivations to learn (Philips & O’Flaherty, 2019). The nation-wide restrictions on 2020-2021 academic year required that all courses in the Nashville State Community College department of nursing be transitioned to an online format with mandatory weekly meetings with students via videoconference. To facilitate this transition, a flipped “virtual classroom” approach was implemented for the Medical-Surgical Nursing 2 course. Implementation: The course operated on a weekly schedule, with a format of asynchronous lecture content, homework assignments and synchronous online meetings. Asynchronous lecture content: asynchronous lectures were provided as 10-40 minute videos and presented in .mp4 format. The majority of students spent 2-4 hours viewing recorded lecture content. Homework assignments: each week, students spent an average of 1-2 hours outside of the scheduled class time completing homework assignments. Homework assignments served to help students apply the course material and consisted of several short case studies, one long-form patient case study, flowcharts or concept maps. Synchronous online meetings: synchronous online meetings were held via videoconference at a set date and time each week. Student attendance at meetings was mandatory. In synchronous online meetings the instructor reviewed the material from the homework assignments using online polling or quizzes, discussion and student feedback. Synchronous meetings were automatically recorded and provided for student review. Evaluation: Student learning outcomes: course outcomes for each student cohort are evaluated based on student achievement on nationally normed, standardized tests. The score designated by NSCC indicates mastery of content in the 50th percentile or higher nationwide. In two virtual semesters, 100% of students achieved the designated percentile on standardized tests. The average percentile rank was 91.8%. Student feedback: A total of 27 students were polled via survey monkey. Student feedback was generally positive: 81% of students ranked this course format as better than online courses that contained only asynchronous lecture with no weekly meetings or outside assignments. 93% of students ranked this course format as better than online courses that contained only synchronous lecture via videoconferencing. In addition, 63% of students ranked this course format as better than fully in-person courses. Implications: Course outcomes were met for both virtual semesters and students responded positively to the course format. This suggests that the virtual flipped classroom approach can be used to achieve student learning outcomes.

E-lectures (recorded lectures) is a modern way of giving lectures to students while freeing time for teachers to do other activities like having workshops where students get to work actively on solving problems. There is a large body of studies that show the positive effects of e-lectures on students' performance, activating them in teacher led work in the classroom as well as enabling them to re-watch a lecture. However, even though the technology and knowledge on how to use e-lectures seems to be available, the use of e-lectures has not been broadly adopted. There may be many reasons for why this is the case and this qualitative study aims to give insight into the teachers attitude towards e-lectures. This study is based on eight interviews with teachers mainly from the department of informatics and one from the department of physics. The result shows that the teachers have an open attitude towards e-lectures and other alternative learning methods. However, the opinion on how much e-lectures can contribute to students' learning varies and might be due to the lack of knowledge or experience. There is also no consensus regarding how well made the e-lectures should be and some respondents feel that high expectations might refrain teachers from pursuing e-lectures.

Im Flipped Classroom werden die traditionell im Klassenraum durchgeführten Aktivitäten, i. d. R. die Inhaltsvermittlung, zuhause durch Videoaufzeichnungen des Vortrages durch den Lehrenden vollzogen (Vorbereitungsphase). Dem gegenüber werden die Aktivitäten der traditionellen Hausarbeit, i. d. R. die Vertiefung der Inhalte, in den Klassenraum verlagert (Präsenzphase) ([La00]). Während die Lernenden dabei Inhalte in Diskussionen, Experimenten, Fallstudien etc. vertiefen, agiert der Lehrende als Moderator oder Lernbegleiter. Das Flipped Classroom Model, im deutschen Raum insb. unter dem Synonym des Inverted Classroom Models bekannt, findet zunehmend Anwendung in der US-amerikanischen (siehe dazu z. B. [Ber12]) und britischen Sekundärbildung sowie in der deutschen Tertiärbildung (siehe dazu z. B. [Ha12], [Ha13], [Gro14]). Darüber hinaus gibt es derzeit vielfach Forschungsbestrebungen, welche z. B. die Evaluation des Modells ggü. traditionellen Lehrformen untersuchen, die pädagogische sowie technische Aufbereitung der Videos vorantreiben, den Einsatz in verschiedenen Fachdisziplinen beleuchten oder Erfahrungsberichte und Best Practices kommunizieren (z. B. [Sch12], [Lo12], [Ta13], [Sah14], [Ko14]). Es gibt mehrere Gründe, warum das Model diese Popularität in der Forschung erlangt hat und vielfach Anwendung in der Lehre findet. Studierende werden angesprochen, indem Medien genutzt werden, die sie gewöhnt sind. Dazu gehören Mobile Endgeräte und Plattformen wie Youtube ([Ber12]). Hinzu kommt, dass Videos in der Vorbereitungsphase auf die individuelle Lerngeschwindigkeit angepasst werden können: Schwierige Stellen können wiederholt angeschaut und Einfache übersprungen werden ([Ber12]). Darüber hinaus sind Studierende flexibler in der Entscheidung, wann sie sich der Vorbereitungsphase widmen, was einen nachweislich wichtigen Faktor für Studierende darstellt ([All11], [Cal12], [Mui02], [Oca12]). Aus Sicht der Hochschulen macht das Flipped Classroom Model ein überregionales bis nationales Angebot von Kursen möglich ([All11], [Bet09]). Weiterhin können operative Kosten sowie solche für Räumlichkeiten gespart werden ([Hus14]). 39 Der Lehrstuhl Informationsmanagement der TU Dresden folgt dem innovativen Trend und arbeitet seit 2013 an den Vorbereitungen eines Kurses im Flipped Classroom Format. Ziel ist die Durchführung des Flipped Classrooms im Wintersemester 2015/16. Als ein noch andauerndes Lehrprojekt, werden nachfolgend bereits erreichte und noch ausstehende Meilensteine beschrieben. Dadurch sollen Erfahrungen weitergegeben und Anknüpfungspunkte für einen Austausch gegeben werden.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka svenska skolelevers och lärares uppfattningar om virtuell undervisningsteknik. Hur upplever elever det flippade klassrummet? Vad anser elever att de lär sig med hjälp av flippat klassrum i jämförelse med traditionell undervisning? Vad anser lärare och vad vill de åstadkomma med virtuell studieteknik? Metod Kvalitativa och strukturerade intervjuer genomfördes på två skolor i Stockholm. Eleverna i studien var sammanlagt sex personer och gick i grundskolans lågstadium. Även två lärare intervjuades. Den ena var lärare i ämnet musik för grundskolans lågstadium, den andra läraren var gymnasielärare i ämnena matematik och fysik. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultat Det visade sig att samtliga elever i studien såg fördelar med flippat klassrum i undervisningen. Samtliga elever upplevde ett flippat klassrum som ett hjälpmedel. Samtliga elever tyckte att de lärde sig bättre och mer effektivt med flippat klassrum jämfört med traditionell undervisning. Två elever såg nackdelar med flippat klassrum vilket handlade om brister i bloggen och om tekniska svårigheter att finna bloggen. Det visade även sig att lärarna främst såg fördelar och att det var enklare att nå alla elever genom användningen av virtuell undervisning. Lärarna ansåg att lärandemiljön blev roligare och effektivare. De påpekade att virtuell undervisning fungerade bättre än traditionell undervisning. De nackdelar som lyftes av lärarna handlade om materialbrist och om den virtuella tekniken inte fungerade som den skulle eller missköttes av eleverna. Slutsats Studiens resultat stämmer generellt överens till den tidigare forskning som beskrivits. Enligt Vygotskijs sociokulturella teori visade det sig att bloggen, ipad och dator var viktiga redskap för elevernas inlärning. Elevernas utsagor framhävde att det var främst sinnena som stimulerades med flippat klassrum då de oftast satt ensamma hemma, medan den sociala delen av lärandet främjades på lektionstid i skolan då de interagerade med sina klasskamrater och lärare. Lärarnas uppfattningar och deras mål med virtuell undervisning utifrån studien kan anknytas till Vygotskijs pedagogiska proximala utvecklingszon. / Abstract Aim The purpose of this study was to investigate the Swedish school pupils and teachers perceptions of virtual education technology. How do students perceive flipped classroom? What do students think that they learn with the help of flipped classroom in comparison with traditional teaching? What do teachers think and what do they want to achieve with virtual education technology? Method Qualitative and structured interviews were conducted at two schools in Stockholm. Students in the study were a total of six people and went to primary school. Even two teachers were interviewed. One was a teacher in the subject music in one primary school, the other teacher was a teacher of mathematics and physics in one upper secondary school. The study has its origins in the socio-cultural learning perspective. Results It turned out that all the students in the study saw the benefits of the flipped classroom teaching. All students experienced a flipped classroom as an aid. All the students said they learned better and more efficiently with flipped classrooms compared to traditional teaching. Two students saw disadvantages with flipped classroom, which was about the deficiencies in the blog and on technical difficulties in finding the blog. It also showed that teachers mainly saw the benefits, and that it was easier to reach all students through the use of virtual teaching. The teachers felt that the learning environment was fun and effective. They pointed out that virtual teaching worked better than traditional teaching. The disadvantages highlighted by the teachers were about material shortages and that virtual technology did not work as it should or mismanaged by the students. Conclusions The study's findings are generally consistent with the previous research described. According to Vygotsky's sociocultural theory the blog, ipad and the computer proved to be important tools for the students learning. The students statements highlighted that it was primarily the senses that were stimulated with flipped classroom when they sat alone at home, while the social part of learning promoted most of the class time at school when they interacted with their classmates and teachers. Teacher’s perceptions and their vision for virtual education on the basis of the study can be linked to Vygotsky's educational proximal development zone.

abstract: The purpose of this action research study was to explore the impact instructional choices had on student participation in the classroom learning environment, growth of knowledge in social studies, and self-efficacy in the learning process. The instructional choices implemented through a flipped learning instructional approach were designed to target motivation and participation in the learning process via individualized student-learning opportunities. This action research study was conducted to compare the effectiveness of collaborative student-centered learning environments to traditional instructional style learning environments. This study provided students with opportunities to analyze, think critically of, and apply studied content in a Participation in Government course to their personal lives through experiential out-of-class assignments and collaborative hands-on in-class activities. The theoretical foundations for this study include social cognitive theory, theory of self-efficacy, and social constructivism. Participants included 32 high school seniors from the High School of Fashion Industries in New York, NY. Participants completed a pre-/post-self-efficacy survey, pre/posttest measuring their knowledge of government, and several short interviews. Eight participants, four from the Treatment group and four from the Control group, completed a semi-structured interview at the conclusion of the study. Results showed participants experienced an increase in self-efficacy and participation in the learning process. Participants from the Treatment group outperformed the participants from the Control group with regards to knowledge of government. In the discussion, outcomes related to the theoretical frameworks and the problem of practice were discussed. Finally, limitations and a discussion regarding future iterations of the action research in a larger context were outlined. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Leadership and Innovation 2018

Clinical pathways have been studied to promote best practices in nursing and enhance patient satisfaction. For 10 years a pediatric orthopedic surgical team at a Midwest hospital has not had a clinical pathway to treat or standardize care for adolescents following posterior spinal fusion surgery. Pain scores and patients' length of stay were collected using a retrospective chart review. This information was used to revise preoperative education materials and develop a visual poster. The purpose of this project was to identify and develop a way to educate the pediatric nursing staff on the use of the developed educational materials, poster, and clinical pathway prior to its implementation. David A. Kolb's learning cycle and the experiential learning model was used as the theoretical foundation of this study. The quality improvement project for the nurses will be developed using a flipped classroom approach as the learning environment. Videos, scenarios, and small group activities will be created and used in an interactive learning environment. The study will use a pretest-posttest design of retrospective chart review data with the independent variable being the education provided to the nurses. Social implications related to this project are to provide information on the plan of care following surgery to the adolescent and caregiver. This project will promote positive social change for adolescents and caregivers who will be engaged in the postoperative care to increase their satisfaction and decrease their anxiety.

Denna studie handlar om vilken undervisningsform som eleverna föredrar, hur deras relation från fysikundervisning förhåller sig till deras vardag samt vilka lösningsstrategier de har då de kommer i kontakt med ett problem i en uppgift.   Det visade sig att eleverna föredrog den klassiska traditionella katerundervisningen framför flipped classroom, då de kände sig tryggare med läraren som skulle guida dem genom kursens gång. De visade sig att deras relation till vardagen inom fysikämnet är liten men att de tycker om ämnet av just den anledningen att de kan se en relation till fysiken i sin vardag. Resultatet visar också att deras lösningsstrategi är att hitta en formel där man kan plotta in sin kända data för att få fram det okända.