Forskning som ingår i studien gällande digitala verktyg och geometriundervisning visar att elevers kunskaper i geometri är bristande. Det visar även att digitala verktyg används i mindre omfattning i matematikundervisningen i förhållande till andra ämnen trots att målet är att digitaliseringen ska öka i alla ämnen. Vidare visar forskning att digital storytelling har positiva effekter på förståelsen av komplexa begrepp samt utvecklingen av kommunikationsförmågan och den digital läskunnigheten. Men trots det har det inte implementerats i undervisningen. Syftet med den här studien är att utveckla kunskap om hur elever interagerar med varandra när de arbetar med digitala verktyg i form av digital storytelling i geometri, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka samspelsstrategier använder elever när geometriundervisningen baseras på digital storytelling? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har två klasser från två skolor i åldrarna 10- 12 studerats. Studien utgår ifrån ett sociokulturell perspektiv med fokus på språket som ett medierande redskap där elevernas samspelsstrategier har studerats utifrån verbal och icke-verbal kommunikation. Då undervisningen formas mer och mer utifrån det sociokulturella perspektivet ses ett intresse att titta på varför det visar positiva resultat och vad det är som sker mellan elever när de samspelar med varandra. Det här för att synliggöra vad som sker mellan elever när de arbetar med digital storytelling genom att titta på hur de interagerar med varandra. Datamaterialet har samlats in via videoinspelning där en interaktionsanalys har använts vid transkribering och analys av materialet. Resultatet visar att eleverna använder samspelsstrategier i form av verbal kommunikation tillsammans med blickar och andra detaljer samt verbal kommunikation tillsammans med kroppsspråk och rörelser. Slutligen diskuteras didaktiska implikationer såsom att införandet av digital storytelling i samband med flipped classroom kan ge möjlighet för elever att förbereda sig inför lektionerna och vara mer deltagande i klassrummet vilket kan bidra till att läraren kan skapa förutsättningar för djupare diskussioner och ämnesinnehåll. Som förslag på vidare forskning ser vi en möjlighet att undersöka vilken påverkan elevernas samspelsstrategier har på lärandet.

Vi är på väg in i ett nytt samhälle pga. digitaliseringen av vår omgivning och det påverkar elevernas och lärarnas vardagbåde i och utanför klassrummet. Eleverna i skolorna har ofta stora kunskaper om internet som ett instrument förunderhållning, men mer sällan som ett verktyg för kunskapsinhämtning. Men i och med revisionen av läroplanen som blevobligatorisk att följa från och med hösten 2018, så måste nu lärare anpassa sin undervisning till teknik- ochinternetanvändning om de inte redan gjort det. Det är viktigt men svårt och tidskrävande att planera, särskilt förundervisningsmetoder där erfarenhet saknas. Den här texten är ämnad för att underlätta för lärare att lägga upp sinundervisning på ett sådant sätt att eleverna får träna på just det, att använda internet som ett verktyg.Det är i huvudsak två områden som legat till grund för den planering som presenterats i detta arbete: För det första vardet den tidigare forskning om Flipped Classroom, en metod som involverar video i undervisningen, och för det andra:Webquest, ett undervisningsformat där eleverna själva behöver inhämta information från internet för att kunna lösa enuppgift och samtidigt också ett format för att presentera sin arbetsområdesplanering med tillhörande uppgifter och materialpå internet.Att lägga upp en planering för ett arbetsområde utifrån läroplanen är ett didaktiskt arbete och därför har planerandetfölja vissa didaktiska riktlinjer. Skolverket (2011) har en text med sådana riktlinjer, men det har också varit nödvändigt atttitta på didaktiska handböcker (Lindström & Pennlert, 2012; Steinig & Huneke, 2015). Undervisningsplanering är lättastatt beskriva som om den vore en lång kedja av beslut, som var och ett har lett fram till nästa länk i kedjan. Så sker detnaturligtvis inte, utan alla delarna, läromål, metod, tillgänglig materiel och teknik etc., påverkar varandra.Utifrån ramfaktorer som språknivå, tidsramar, kursplan och läroplanen har ett undervisningsunderlag presenterats, föranvändning av Flipped Classroom i undervisningen för elever i årskurs 9. I det projektorienterade arbetet som tagits framsom exempel, får eleverna planera en kulturresa till Tyskland. Med upplägget från Webquest ges eleverna utrymme att 1)använda den digital tekniken 2) få tid att testa sig fram vid informationsletande och 3) jämföra sökresultat och informationmed varandra. Den konkreta undervisningsplaneringen finns på både tyska och svenska i bilagan till detta arbete. Litearbete återstår för en undervisande lärare, och det är att spela in videoklippen och närmare utforma de föreslagnauppgifterna. Det arbetet har inte gjorts eftersom det är sådant som måste anpassas efter den aktuella elevgruppen.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-09-28T12:41:38Z No. of bitstreams: 1 Verónica Andrea Peralta Meléndez Molina.pdf: 4005665 bytes, checksum: 1745d2821a62a27c7737cb28ad457130 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-09-28T12:41:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Verónica Andrea Peralta Meléndez Molina.pdf: 4005665 bytes, checksum: 1745d2821a62a27c7737cb28ad457130 (MD5) Previous issue date: 2017-09-12 / This project reflects about the use of educational videos as a learning tool in Flipped Classroom and discusses what applications and strategies can be used with this new methodology for better use, both the student and the teacher. In our analysis, the use of this methodology allows construction of a significant learning with more dynamism and autonomy, improving the use of the proposed activities and topics in the classroom. In this research, we will also point out how using video in Flipped Classroom makes classes with less extensive explanations possible, direct and objective, when recorded on video that can be accessed by students through mobile devices, desktop computers and Ipads. Class time is released for use in other learning activities such as individual exercises or in pairs, discussion, projects or group work, having the teacher available in the classroom to act as mediator. The research noted the use of the videos in Flipped Classrooms in ‘Colégio Arbos’, in Santo André, and tried to understand if this tool helped in building meaningful learning and how it helped. The research methodology that was used was the case study. The teachers answered a questionnaire and the dice studies were performed through content analysis of Bardin / Este projeto tem como objetivo a utilização dos vídeos educacionais como ferramenta de aprendizagem na Sala de Aula Invertida e abordaremos sobre quais aplicativos e estratégias podem ser usados com esse novo modelo pedagógico para que haja um bom aproveitamento, tanto por parte do aluno, quanto por parte do professor. Na nossa análise, o uso dessa ferramenta metodológica possibilita a construção de uma aprendizagem significativa, dinâmica e autônoma, o que evidencia uma melhora no aproveitamento das atividades e temáticas propostas em sala de aula. Nesta pesquisa, apontamos como o uso do vídeo na Aula Invertida viabiliza aulas com explicações menos extensas, diretas e objetivas; quando gravadas em vídeo, que podem ser acessados pelos alunos por meio de seus dispositivos móveis, computadores de mesa e Ipads. Dessa forma o tempo de sala de aula é liberado para ser aplicado em outras atividades de aprendizagem como, por exemplo, exercícios individuais ou em duplas, discussões, projetos ou trabalhos em grupo, tendo o professor tempo disponível em sala para atuar como mediador. A pesquisa observa o uso dos vídeos na Sala de Aula Invertida no Colégio Arbos, de Santo André, e tenta entender se e como o uso do vídeo na Sala de Aula Invertida auxilia na construção do ensino aprendizagem

Le système éducatif supérieur au Maroc se base sur la formation traditionnelle en présentiel. Les apprenants sont obligés d’être présents à toutes les séances de cours et pendant toute leur formation. Actuellement, avec la mise à disposition de cours en ligne, comme les MOOC (Massive open online courses), et l’apparition des plateformes de gestion de contenus pédagogiques ou LMS (Learning management content) comme Moodle, de nombreux cours sont accessibles gratuitement en ligne pour les apprenants. Le suivi des cours à distance, pourrait être une solution au problème de la massification de l’enseignement supérieur au Maroc, contribuer à l’amélioration du niveau, améliorer la motivation et à l’implication des apprenants à l’utilisation des TICE (Technologies de l’information et de la communication pour l’éducation). Notre recherche vise à évaluer différentes situations d’apprentissage hybride (présentiel et à distance) pour des apprenants universitaires marocains en cohérence avec un cadre théorique qui s’inspire principalement de la théorie de l’activité. Pour concrétiser nos travaux de recherche, nous avons réalisé trois expériences de formation hybride ayant recours à des MOOC. Ces expériences ont été réalisées avec quelques modules de formations universitaires dans le cadre de formations supérieures relevant du secteur public et du secteur privé. L’objectif de ces expériences était d’évaluer la motivation, la satisfaction et l’appropriation de cette nouvelle approche technopédagogique et d’émettre des recommandations aux différents acteurs (apprenants, enseignants, établissements) sur l’intégration de formations hybrides dans l’enseignement supérieur au Maroc. / The higher education system in Morocco has long been based on traditional face-to-face training. Learners are required to attend all courses sessions throughout their training. At the present time, with the availability of online courses such as MOOC (Massive Open online courses), and the appearance of LMS (Learning management content) platforms like Moodle, several courses in particular and training in general are available free of charge online. The follow-up of distance courses could be a solution to the problem of the massification of higher education in Morocco, contribute to improving the level, improve the motivation and involvement of learners in the use of ICT4E (Information and Communication Technologies for Education). Our research aims to evaluate different hybrid learning situations (face-to-face and distance learning) for Moroccan university learners in coherence with a theoretical framework that is mainly inspired by the activity theory. To concretize our research, we carried out three experiments of hybrid training using MOOC. These experiments were carried out with some university training modules as part of higher education courses in the public and private sectors. The objective of these experiments was to evaluate the motivation, satisfaction and appropriation of this new techno-pedagogical approach and to issue recommendations to the various actors (learners, teachers, institutions) on the integration of hybrid training in higher education in Morocco.

This study was carried out in a secondary school in Sweden and was written by one student becoming a teacher of English. The aim of this thesis is to find out how well the flipped classroom method would work in an English class in Sweden and what one needs to bear in mind when implementing the method. The following research questions guided this thesis: How did the students and teacher experience the flipped classroom as a teaching approach? What elements are important to bear in mind when implementing the flipped classroom? The main findings of this study showed that both the students and the teacher were positive towards implementing some aspects of the flipped classroom such as using video clips, as it was more student-centred and provided more variety to their English classes. Furthermore, this thesis, as well as previous studies, highlights certain aspects one needs to bear in mind when implementing the flipped classroom. Firstly, finding suitable materials is very time consuming initially when one either records or searches for suitable materials to flip that are well-adjusted to the students’ level. Secondly, one needs to understand that homework is essential for the method and one needs routines to make it efficient. Lastly, the essence of the flipped classroom is to free more time in the classroom. Therefore, one needs to construct a well-planned follow-up lesson in order to help the students’ process as to what they learn at a deeper level.

Abstract When traditional lecture methods prove ineffective, some professors turn to alternative teaching styles. In particular, a flipped or inverted classroom, where students watch conceptual videos before coming to class and use class time for application and fine tuning of these concepts has become popular in recent years. However, little consensus exists on the efficacy of these strategies. The purpose of this study is to determine whether a flipped classroom structure implemented in a medical school course successfully improved student performance. To do so, I analyzed exam data from the University of Nebraska Medical Center before and after implementation of the alternate method in a course, and compared to another class taken in the same semester that did not undergo any change in teaching style. In addition, I investigated differences among particular student academic and demographic groups that may benefit from learning in an inverted classroom environment. My findings suggest that the flipped classroom strategy is advantageous to student learning and can significantly increase the performance of particular divisions of students such as those with lower-than-average MCAT scores and students who performed highly in their first year of medical school.

Nowadays, in the new era of technology, everything needs to be updated, which represents a new challenge to education to adapt to the developments in technology. Moreover, due to the gap of theory separating practices in business schools, it is becoming obvious that the Universities can hardly help students to acquire experience. Due to this problem, business schools can limit the potential of students’ success. This study examines the efficiency of technology use in class as well as outside of the classroom. This was done by interviewing five teachers within different areas of teaching in Jönköping International Business School. The results show that there are many aspects that need to be considered such as policy, teacher development, the development of the virtual learning environment and other technological improvements, before applying technology in flipped classroom. / Den nya eran av teknik i dagens samhälle gör att allt måste uppdateras. Detta utgör en ny utmaning för utbildningen som bör anpassa sig till denna tekniska utveckling. Dessutom, som en följd av det teoretiska gapet som separeras från praxis i handelshögskolor är det tydligt att universiteten knappast kan hjälpa studenter att skaffa sig underförstådd kunskap. På grund av det här problemet kan handelshögskolor begränsa potentialen av studentens framgång. Däremot visar vår forskning att användningen av tekniken i det flippade klassrummet kan bidra till att förbättra situationen. Denna studie undersöker effektiviteten i teknikanvändning i klassrummet såväl som utanför klassrummet genom att intervjua fem lärare inom olika områden av undervisning på Jönköping Internationella Handels Högskola. Resultaten visar att det är många aspekter som bör beaktas, såsom policy, utvecklingsarbete av lärare, utveckling av VLE i tillägg till andra tekniska förbättringar, innan man applicerar tekniken i det flippade klassrummet.

Syftet med den här fallstudien var att se hur några lärare och elever i årskurs 1-3 arbetar med flipped classroom och vilken inställning de har till arbetssättet, samt vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Studien gjordes som en kvalitativ undersökning där både intervjuer, klassrumsobservationer och enkätundersökningar har använts för att ta reda på lärarnas och elevernas personliga uppfattningar och erfarenheter. Resultatet visade på att flipped classroom gav möjlighet till en mer varierad och individuell undervisning som kan öka elevernas kunskaper och motivation. Arbetssättet frigjorde lektionstid som kunde användas till fler diskussioner och mer praktiska övningar, aktiv studietid och ett ökat socialt samspel. Lärarna upplevde att eleverna hade en större iver och lust att lära i klassrummet när flipped classroom användes. Studiens slutsatser är att flipped classroom med fördel kan användas för elever i årskurs 1-3, men att variation i arbetssättet är nödvändigt för att kunna förmedla den motivation, lust och glädje som finns inom matematiken.

Im Flipped Classroom werden die traditionell im Klassenraum durchgeführten Aktivitäten, i. d. R. die Inhaltsvermittlung, zuhause durch Videoaufzeichnungen des Vortrages durch den Lehrenden vollzogen (Vorbereitungsphase). Dem gegenüber werden die Aktivitäten der traditionellen Hausarbeit, i. d. R. die Vertiefung der Inhalte, in den Klassenraum verlagert (Präsenzphase) ([La00]). Während die Lernenden dabei Inhalte in Diskussionen, Experimenten, Fallstudien etc. vertiefen, agiert der Lehrende als Moderator oder Lernbegleiter. Das Flipped Classroom Model, im deutschen Raum insb. unter dem Synonym des Inverted Classroom Models bekannt, findet zunehmend Anwendung in der US-amerikanischen (siehe dazu z. B. [Ber12]) und britischen Sekundärbildung sowie in der deutschen Tertiärbildung (siehe dazu z. B. [Ha12], [Ha13], [Gro14]). Darüber hinaus gibt es derzeit vielfach Forschungsbestrebungen, welche z. B. die Evaluation des Modells ggü. traditionellen Lehrformen untersuchen, die pädagogische sowie technische Aufbereitung der Videos vorantreiben, den Einsatz in verschiedenen Fachdisziplinen beleuchten oder Erfahrungsberichte und Best Practices kommunizieren (z. B. [Sch12], [Lo12], [Ta13], [Sah14], [Ko14]). Es gibt mehrere Gründe, warum das Model diese Popularität in der Forschung erlangt hat und vielfach Anwendung in der Lehre findet. Studierende werden angesprochen, indem Medien genutzt werden, die sie gewöhnt sind. Dazu gehören Mobile Endgeräte und Plattformen wie Youtube ([Ber12]). Hinzu kommt, dass Videos in der Vorbereitungsphase auf die individuelle Lerngeschwindigkeit angepasst werden können: Schwierige Stellen können wiederholt angeschaut und Einfache übersprungen werden ([Ber12]). Darüber hinaus sind Studierende flexibler in der Entscheidung, wann sie sich der Vorbereitungsphase widmen, was einen nachweislich wichtigen Faktor für Studierende darstellt ([All11], [Cal12], [Mui02], [Oca12]). Aus Sicht der Hochschulen macht das Flipped Classroom Model ein überregionales bis nationales Angebot von Kursen möglich ([All11], [Bet09]). Weiterhin können operative Kosten sowie solche für Räumlichkeiten gespart werden ([Hus14]). 39 Der Lehrstuhl Informationsmanagement der TU Dresden folgt dem innovativen Trend und arbeitet seit 2013 an den Vorbereitungen eines Kurses im Flipped Classroom Format. Ziel ist die Durchführung des Flipped Classrooms im Wintersemester 2015/16. Als ein noch andauerndes Lehrprojekt, werden nachfolgend bereits erreichte und noch ausstehende Meilensteine beschrieben. Dadurch sollen Erfahrungen weitergegeben und Anknüpfungspunkte für einen Austausch gegeben werden.

Orientador: Denise Fernandes de Mello / Resumo: Nesta pesquisa analisamos a contribuição da utilização de metodologias ativas no ensino de ciências para a formação de um sujeito ecológico. Propusemos e desenvolvemos um total de 26 atividades, totalizando 78 aulas, sendo elas: duas atividades diagnósticas, 21 atividades de intervenção e três atividades prognósticas para avaliação do programa de intervenção e 1 passeio de 4 horas no Jardim Botânico e no Observatório Astronômico de Bauru. Participaram duas turmas de 7º ano do Ensino Fundamental – Anos Finais – de uma escola pública, total de 51 alunos. O período de realização ocorreu entre os meses de fevereiro a outubro de 2019. A escola está localizada em um município no interior do estado de São Paulo, de aproximadamente 5000 habitantes. As atividades foram contextualizadas na realidade local, podendo ser adaptadas e utilizadas por professores em outras escolas/contextos. A análise dos resultados das atividades propostas mostrou evolução do perfil ambiental do aluno, aproximando-se este de um sujeito ecológico, o qual passa de ações individuais para ações coletivas. O produto elaborado foi um objeto educacional digital, com atividades lúdicas sobre conteúdo de ciências, abrangendo quatro temas de educação ambiental (1. Descobrindo a Natureza da Cidade; 2. Conhecendo o metabolismo da cidade; 3. Pesquisando a qualidade ambiental da cidade; e 4. Buscando a melhoria da qualidade ambiental da cidade). Além de atividades com perguntas e respostas, sugestões de links contendo tex... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: In this research we analyze the contribution of the use of active methodologies i n science teaching for the formation of an ecological subject. We proposed and developed 26 activities, i n 78 classes, namely: two diagnostic activities, 21 i ntervention activities, and three prognostic activities for evaluating the i ntervention program and a 4-hour tour of the Botanical Garden and the Astronomical Observatory of Bauru . Two classes of 7th grade of Elementary School participated - Final Years of a public school, total of 51 students. The realization period took place between February and October 2019. The school i s l ocated i n a municipality i n the middle of the state of São Paulo, with approximately 5000 i nhabitants. The activities were contextualized i n the l ocal reality and can be adapted and used by teachers i n other schools / contexts. The analysis of the results of the proposed activities showed an evolution of the student's environmental profile, approaching to an ecological subject, who changes from individual actions to collective actions. The elaborated product i s a digital educational object, with playful activities on science content, covering four themes of environmental education (1. Discovering the Nature of the City, 2. Knowing the city's metabolism, 3. Researching the city's environmental quality, and 4. Seeking to i mprove the city's environmental quality). Activities with questions and answers, suggestions for l inks containing texts, videos, games ... (Complete abstract click electronic access below) / Mestre