Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utgångspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner används för att frigöra tid för en aktiv inlärning under lektionstid. En frågeställning gäller hur lärarna arbetar för att fördjupa eleverna kunskaper från videolektionernas innehåll. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fyra lärare, geografiskt spridda i Sverige. Resultatet visar att lärarna bedriver en varierad undervisning med så väl enskilt som gemensamt arbete. Det enskilda arbetet sker vanligen i läromedlet. Till det gemensamma arbetet hör både diskussioner, från begrepp till olika lösningar, och gruppövning, från övningar i läromedlet till problemlösning. Det förekommer också att eleverna undervisar varandra. Det gemensamma arbetet kan ske i par, i grupper och i helklass. Majoriteten av de aktiviteter som bedrivs i klassrummen finns även beskrivna i litteraturen.

Det flippade klassrummet, eller the flipped classroom som det heter på engelska, är en relativt ny undervisningsmodell som vänder upp och ner på undervisningen. Det centrala i modellen ligger i att byta plats på lärarens genomgångar och elevens hemuppgifter. Eleverna tar därmed, t.ex. via förinspelade videoklipp, del av lärarens genomgångar utanför lektionstid och får sedan möjlighet att tillsammans med lärare och klasskamrater bearbeta materialet inom ramen för lektionstiden. I den här studien har jag, utifrån en fenomenografisk forskningsansats, undersökt lärares uppfattningar om hur deras elevers lärande påverkas av undervisningen i ett flippat klassrum. Studiens empiriska underlag består av öppna enkätsvar från 47 lärare, vilka själva tillämpar dessa principer i sin undervisning. Den fenomenografiska kvalitativa analysen genererade åtta olika kategorier med uppfattningar om hur elevers lärande påverkas av undervisning i ett flippat klassrum. Sex av dessa kategorier hade karaktären av positiv påverkan på elevernas lärande och två kategorier karaktäriserades av negativ påverkan på elevers lärande. Resultaten i denna studie visar att lärares uppfattningar om elevers lärande i ett flippat klassrum varierar och innehåller påverkansfaktorer som både kan ses som pedagogiska vinster och utmaningar. Flera av kategorierna går även att härleda till och förklara med stöd i sociokulturella idéer och teorier, som den proximala utvecklingszonen, medierande artefakter och scaffolding.

Jag har erfarat att bildundervisningen många gånger blir ineffektiv när det kommer till den delen av ämnet som innebär instruktioner och genomgång av planerad elevuppgift. Jag vill därför introducera en ny undervisningsmetod, nämligen Flipped classroom, där instruktioner och genomgång av planerad uppgift genomförs utanför skoltid i form av en instruktionsfilm. Jag har planerat en lektionssvit i bild, som i två klasser genomförs med metoden Flipped classroom. Syftet är att undersöka hur berörd bildlärare och dennes elever ställer sig till bildundervisning med metoden Flipped classroom. Vidare vill jag ta del av hur eleverna mottar min instruktionsfilm i syfte om att få en uppfattning om hur instruktionsfilmer i bildämnet kan utformas på bästa sätt. Undersökningen genomförs i form av djupintervju med läraren, enkätintervjuer med eleverna och observationer av elevernas arbete under lektionstid. Resultatet av min undersökning visar att metoden Flipped classroom är en undersökningsmetod som passar mycket bra för bildundervisning. Läraren i min undersökning upplever att den nya metoden lett till ett bättre och lugnare klassrumsklimat. Eleverna i min undersökning anser att bildundervisning är bättre med metoden Flipped classroom än den tidigare, mer klassiska undervisningsmetoden, eftersom att det nu är lättare att utföra arbetsmomenten då de har bättre koll på vad som skall göras och kan arbeta i sitt eget tempo. Mina observationer visar att metoden leder till att eleverna, med hjälp av instruktionsfilmens stöd i bildarbetet, arbetar mycket fokuserat och effektivt förutsatt att tekniken fungerar som den skall. Min slutsats är att metoden Flipped classroom passar mycket väl för bildundervisning, och att den i det stora hela en en metod med fler fördelar än en mer klassisk undervisningsmetod i bild.

Teste de software é uma atividade do processo de desenvolvimento de software que busca revelar os defeitos presentes no software. Apesar dos constantes avanços e surgimento de diferentes modelos pedagógicos, este assunto continua sendo ensinado com o modelo tradicional de ensino. A comunidade de educação em computação vem investigando a aplicação de diferentes modelos pedagógicos e, nessa perspectiva, emerge o modelo pedagógico flipped classroom como uma interessante solução. Estudos mencionam sobre a necessidade de investigá-lo, buscando reconhecer seu potencial no ensino de um determinado conteúdo. Além disso, implementar o modelo exige uma intensificação de esforços para o professor, pois ele precisará planejar atividades e mecanismos de apoio ao ensino para cada um dos momentos previstos pelo modelo. Trabalhos relatam que os alunos durante o momento de estudo antes da aula podem ter dificuldade em entender aspectos teóricos sobre o conteúdo, pois esse pode ter conceitos que podem gerar dupla interpretação. Este trabalho de mestrado tem o propósito de contribuir com o ensino de teste de software, investigando o impacto do modelo flipped classroom no ensino de teste de software. O projeto também propõe uma abordagem de apoio ao planejamento e implantação desse modelo e analisa o uso de um agente conversacional como mecanismo de apoio ao flipped classroom. Estudos experimentais foram realizados visando entender o impacto do modelo no processo de aprendizado de teste de software. Na sequência, foram analisados conteúdos de teste de software ensinados em cursos de computação no Brasil, definidos objetivos de aprendizagem para esses conteúdos, selecionados mecanismos de apoio e atividades para contemplar os três momentos previstos pelo modelo e implementado um mecanismo para apoiar a implantação do modelo flipped classroom no ensino de teste. Por fim, um agente conversacional foi proposto e investigado no contexto de uma aula de teste de software em que o modelo flipped classroom foi utilizado. Os resultados deste trabalho indicam que o modelo flipped classroom permite que os alunos tenham melhores resultados no aprendizado, especialmente quando há realização de atividades práticas. Os alunos revelaram que preferem este modelo em detrimento ao tradicional. No entanto, o modelo produz uma carga de trabalho maior para o aluno. Por fim, o uso do agente conversacional como um mecanismo de apoio durante o momento antes da aula indica sua relevância para o flipped classroom. / Software testing is an activity of the development process that aims to reveal the faults present in the software. Despite of constant progress and emergence of different pedagogical models, this subject is still taught with strategies based mainly on the traditional model. Although software testing is considered a relevant subject, some students are not very motivated to learn it. The computer education community has investigated the use of different teaching models and, from this perspective, the Flipped Classroom pedagogical model has emerged as an interesting solution. Several studies mention that is required to investigate this model in order to identify its potential in teaching a specific subject and/or teaching area. In addition, the implementation of this model demands an intensification of efforts from the teacher because he/she needs to plan activities and support mechanisms for all phases of this model: before the class, during the class, and after the class. Results from the literature indicate that students may present difficulties in understand the theory during the phase before the classbecause studying alone can lead to many doubts and misunderstandings. Therefore, this masters thesis investigates the impact of the Flipped Classroom model on teaching of testing techniques and criteria. Experimental studies were initially undertaken aiming to understand the models impact in the learning process of software testing. Following, we analyzed what subjects of software testing are taught in Computer courses in Brazil. Based on the results, we defined learning objectives for these subjects, selected support mechanisms and activities to contemplate the three phases of the Flipped Classroom model. An approach, named FlipClass-STT, to support the implementation of this model was defined and experimentally evaluated. Finally, the conversational agent TOB-STT was proposed and evaluated in context of a software testing class, in which the Flipped Classroom model was employed. The results of this work indicate that Flipped Classroom allows the students to have better learning outcomes, especially when performing practical activities. The students have revealed that they prefer this model against the traditional one. However, it is also observed that model produces a greater workload for the student. The use of TOB-STT how a support mechanism during the phase before the class indicate its relevance and impact for learning software testing.

Universities world wide do efforts to integrate education on climate change in the educational programs, but teaching about climate change is challenging: the climate system is complex, future prognoses include difficult terms of likeliness and the topic as such awakes emotions. Simulations and games are sometimes used to address climate change matters, and along with an increasing number of available interactive online simulations there is an on-going revolution in how online-material is used to provide students with information in higher education. Some practitioners move parts of the informative course material online in order to get more time for active learning – learning processes in which the student is participating more actively than just listening. This master thesis investigates if active learning can support students when learning about climate change in higher technical education. Data for the research was collected through three case studies of interactive seminars, in climate related courses at the Royal Institute of Technology, Sweden, and at the University of Graz, Austria. The active learning was facilitated through gaming sessions with a climate board game, with exercises in vocabulary and discussions as well as explanations of the physical science basis. One student group was provided with a series of lectures prior to the board gaming session, whereas the other two groups were participating in a single seminar with the flipped classroom approach: students followed a study instruction with online material as well as reading of scientific papers on Earth’s climate system and climate change before the interactive gaming seminar took place. Analysis of survey responds (n=102), mind-map reflections (n=14) and interviews (n=5) led to the development of three key findings: (1) students’ attitudes toward learning about climate change involves emotions, (2) the active gaming seminar increased the students’ understanding of climate change and (3) students’ confidence - in their own understanding as well as in their ability to explain climate change – increased through the participation in the active learning seminar. Moreover, a reflection drawn from the results in this study indicates that universities could play an important role in climate communication; if a university provides an introduction to climate change, the students can be “pushed over a threshold”, so that future participation in discussions on the topic may become less distant. Using games as an active learning tool in the introduction can increase student understanding and confidence in the topic of climate change - and doing so in a supportive and enjoyable manner. / Universitet världen över gör ansträngningar för att integrera undervisning av klimatförändringarna i sina utbildningsprogram, men klimatförändringarna är ett utmanande ämne: klimatsystemet är komplext, framtidsprognoser innefattar svårtolkade sannolikhetstermer och ämnet som sådant väcker många känslor. Simulationer och spel att en lärandemetod för att beröra ämnet, och samtidigt som det finns ett allt större utbud av undervisningsmaterial om klimatförändringarna på internet, sker en snabb förändring i hur online-material används för att förse studenter med information i den högre utbildningen. I vissa kurser flyttas en del av det informativa kursmaterialet till online-plattformar för att frigöra mer tid för aktivt lärande – lärande, i vilket studenten är mer aktiv än att enbart lyssna. I den här masteruppsatsen utreds huruvida aktivt lärande kan stödja studenter i lärandet om klimatförändringarna i högre teknisk utbildning. Data till studien samlades från tre studentgrupper som deltog i interaktiva klimatseminarier på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och på Universitetet i Graz. För att uppnå aktivt lärande användes ett klimatbrädspel, med övningar i begrepp, vokabulär och diskussioner samt bearbetning av vetenskapliga förklaringar kring klimatförändringarna. En studentgrupp lyssnade till en föreläsningsserie före deltagandet i spelseminariet, de andra två grupperna deltog däremot enbart i ett seminarium med flipped classroom metoden: studenterna följde en instuderingsinstruktion med online-material och vetenskapliga skrifter innan de kom till spelseminariet. Analys av enkätsvar (n=102), mind-map-reflektioner (n=14) och intervjuer (n=5) ledde till tre huvudsakliga slutsatser: (1) studenternas attityder kring lärandet av klimatförändringarna påverkas av känslor, (2) studiens spelseminarier ökade studenternas förståelse av klimatförändringarna och (3) efter den aktiva lärandemetoden var studenterna mer bekväma med att förklara klimatförändringarna samt fick större förtroende till sin kunskap i ämnet. Vidare kan resultaten i den här studien tolkas som att klimatundervisning i högre utbildning kan utgöra en viktig roll för mottagandet av klimatkommunikation; om ett universitet förser studenter med en introduktion till vetenskap om klimatförändringarna kan studenterna ”tvingas över en tröskel”, så att framtida deltagande i diskussioner i ämnet kan bli mindre avlägsna. Studenterna i studien upplevde nämligen en brist på trovärdig information om klimatförändringarna i det dagliga nyhetsflödet, därför uppskattade de att ta del av vetenskaplig information och komplexa diskussioner under spelseminariet. Att använda utbildande brädspel som en aktivt-lärande-metod kan öka studenters självsäkerhet och förståelse av klimatförändringarna – på ett stödjande och glädjefyllt sätt.

Das Thema E-Learning und damit einhergehende Konzepte werden an der HTW Dresden nicht nur in Lehr-/Lernprozessen der studienfachbezogenen Ausbildung eingesetzt, sondern finden auch bei der Vermittlung über- und außerfachlicher Fähigkeiten und Fertigkeiten, dem Aufbau sogenannter Schlüsselkompetenzen, Anwendung. Neben der Förderung von Informations- und Medienkompetenz bei Studierenden durch entsprechend digital unterstützte Beratungs- und Qualifizierungsangebote des Career Service kommen immer häufiger auch digitale Lerninhalte zur methodischen/ didaktischen Ausgestaltung dieser Beratungs- und Qualifizierungsangebote zum Einsatz. E-Learning (Blended Learning) und die Nutzung digitaler Medien (bspw. Videoaufzeichnungen als Feedbackinstrument) sind zentrale Themen für den Career Service und dessen Beratungs- und Qualifizierungsangebot. Im vorliegenden Artikel werden Ansätze der Digitalisierung der Angebote des Career Service der HTW Dresden dargestellt. Das Vorhaben Flipped Consulting lieferte wichtige Erkenntnisse zu möglichen Nutzungsszenarien videobasierter Lerninhalte jenseits der studienfachbezogenen Ausund Weiterbildung an den sächsischen Hochschulen und wurde im Rahmen des Verbundvorhabens Videocampus Sachsen (VCS) 1 einer näheren Betrachtung unterzogen. Weitere Informationen finden Sie unter: https://video.tu-freiberg.de/media/embed?key=a4cfd1921cc94caa05326c8bb5951cea

Purpose – This paper is part of an extensive project1 which focusses on creating and implementing a scalable flipped classroom framework to broaden information and media competencies in university staff in Saxony. A flipped classroom arrangement with a sensible mix of multimedia tools promotes meaningful learning and lowers travel costs by avoiding content consumption in face-to-face time and instead offers content beforehand using various sources. This paper will in particular focus on the approach to gradually apply a flipped classroom arrangement to a B2B-Marketing course specifically designed for part-time students and use the implications to promote this method and further the step-by-step migration to the flipped classroom at universities in Saxony. Design/methodology/approach – Gathering information by reviewing previous experiences in E-Learning over the past decade, we were able to create an overview of how to approach part-time students and identified various concepts to create a more flexible and meaningful learning environment. We decided on a flipped classroom arrangement which offers time sensible teaching and promotes meaningful learning. A flipped classroom framework has been created which can be adjusted freely. Finally, we implemented the framework to a B2B-Marketing course by adapting it to the course content, time frame and attendance number. This procedure is designed to gradually increase usage of multi media tools and self efficacy and thereby steadily migrates the course to the flipped classroom. Originality/value – Focussing on part-time students’ needs and satisfying them with a flipped classroom arrangement is an entirely new approach. This project connects parttime- learning with online learning in a yet unprecedented manner. Practical implications – This paper describes the project’s two main outcomes. Firstly, an independent scalable framework which can be adapted to different learners’ and teachers’ needs. Secondly, the application strategy is described in detail and offers explicit indications and methods to implement the flipped classroom gradually. Also, there will be an evaluation which will be interpreted and summarized in a guideline as well as patterns and lessons learned. In general, this project aims to broaden media and information competencies and encourage and strengthen collaboration in higher education in Saxony.

Vor dem Hintergrund der Digitalisierung in der Hochschulbildung, insbesondere ihrer didaktisch- methodischen, technischen und organisatorischen Implementierung und ihrer Integration in geeignete Lernmanagementsysteme, beschäftigt sich das vorliegende Paper mit dem Lernen von Studierenden in und mit digitalen Medien sowie der kollaborativen Wissensarbeit im Rahmen eines Crowdfunding-Projekts für Jugendliche. Im vorgestellten Lehrpraxisbeispiel wird ein Flipped-Classroom-Konzept kombiniert mit einem Community-based Service Learning-Ansatz umgesetzt, um die Vermittlung digitaler Kompetenzen mit einer fachlich-inhaltlichen Wissensvertiefung im Bereich alternativer Finanzierungsformen im Management von Einrichtungen der Sozialen Arbeit einerseits und dem gesellschaftlichen Engagement der Studierenden andererseits zu verknüpfen.

Yes / Team-based learning is an active learning strategy that focuses on student’s engagement, development of critical thinking, and transferable skills needed in the workplace. While many pharmacy faculties around the world have applied team-based learning into their curriculums, the implementation of team-based learning into the Middle East is still in the experimental phase and poses its own challenges. This reflective statement elaborates on our experience and feedback of implementing team-based learning for the first time at the pharmacy faculty of Zarqa University in Jordan through the delivery of over-the-counter module.

Forskning som ingår i studien gällande digitala verktyg och geometriundervisning visar att elevers kunskaper i geometri är bristande. Det visar även att digitala verktyg används i mindre omfattning i matematikundervisningen i förhållande till andra ämnen trots att målet är att digitaliseringen ska öka i alla ämnen. Vidare visar forskning att digital storytelling har positiva effekter på förståelsen av komplexa begrepp samt utvecklingen av kommunikationsförmågan och den digital läskunnigheten. Men trots det har det inte implementerats i undervisningen. Syftet med den här studien är att utveckla kunskap om hur elever interagerar med varandra när de arbetar med digitala verktyg i form av digital storytelling i geometri, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka samspelsstrategier använder elever när geometriundervisningen baseras på digital storytelling? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har två klasser från två skolor i åldrarna 10- 12 studerats. Studien utgår ifrån ett sociokulturell perspektiv med fokus på språket som ett medierande redskap där elevernas samspelsstrategier har studerats utifrån verbal och icke-verbal kommunikation. Då undervisningen formas mer och mer utifrån det sociokulturella perspektivet ses ett intresse att titta på varför det visar positiva resultat och vad det är som sker mellan elever när de samspelar med varandra. Det här för att synliggöra vad som sker mellan elever när de arbetar med digital storytelling genom att titta på hur de interagerar med varandra. Datamaterialet har samlats in via videoinspelning där en interaktionsanalys har använts vid transkribering och analys av materialet. Resultatet visar att eleverna använder samspelsstrategier i form av verbal kommunikation tillsammans med blickar och andra detaljer samt verbal kommunikation tillsammans med kroppsspråk och rörelser. Slutligen diskuteras didaktiska implikationer såsom att införandet av digital storytelling i samband med flipped classroom kan ge möjlighet för elever att förbereda sig inför lektionerna och vara mer deltagande i klassrummet vilket kan bidra till att läraren kan skapa förutsättningar för djupare diskussioner och ämnesinnehåll. Som förslag på vidare forskning ser vi en möjlighet att undersöka vilken påverkan elevernas samspelsstrategier har på lärandet.