I det inverterade klassrummet flyttas genomgångarna från klassrummet till videofilmer som eleverna ser på hemma. Lektionerna ägnas till stor del åt sådant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikämnet med fokus på videogenomgångarna och förändringar i hem- och skolarbete. Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgångarna kan kategoriseras utifrån deras grad av aktivitet under videogenomgången samt deras beroende av relationen mellan elev och lärare. I en jämförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgångar framhålls de enkla filmernas tydlighet och fokus på matematik, samt klassrumsgenomgångarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrån en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet. Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning är lägre i det inverterade klassrummet än i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen räkning i klassrummet. Dessutom uppfattas videogenomgångar som mer effektiva än klassrumsgenomgångar trots att de är betydligt kortare. Den tid som frigörs när klassrummet inverteras har inte förändrat elevernas sätt att arbeta inom matematikämnet. Elevers respons på förändrade undervisningsvillkor analyseras med hjälp av en kognitiv teori för elevers reglering av sitt eget lärande. Utifrån denna teori diskuteras hur lärare kan ta tillvara på de ökade tidsresurserna och förändra elevers tänkande om matematik och deras lärande.

Abstract When traditional lecture methods prove ineffective, some professors turn to alternative teaching styles. In particular, a flipped or inverted classroom, where students watch conceptual videos before coming to class and use class time for application and fine tuning of these concepts has become popular in recent years. However, little consensus exists on the efficacy of these strategies. The purpose of this study is to determine whether a flipped classroom structure implemented in a medical school course successfully improved student performance. To do so, I analyzed exam data from the University of Nebraska Medical Center before and after implementation of the alternate method in a course, and compared to another class taken in the same semester that did not undergo any change in teaching style. In addition, I investigated differences among particular student academic and demographic groups that may benefit from learning in an inverted classroom environment. My findings suggest that the flipped classroom strategy is advantageous to student learning and can significantly increase the performance of particular divisions of students such as those with lower-than-average MCAT scores and students who performed highly in their first year of medical school.

The flipped classroom is a teaching method where students access instructional materials outside of class through teacher-made videos or readings so that time spent in-class with the instructor can focus on collaboration and student-driven practice. This instructional practice has gained popularity worldwide at the secondary and post-secondary level because of its perceived benefits for students. Such benefits include higher test scores and proficiency, more frequent interactions between teachers and students, increased content knowledge and application, and improved motivation and attitude towards a course. Although worthwhile, much of the research lacks details of teacher perspectives on the method and its use in secondary, world-language classes, specifically in the state of Utah. This study analyzed the responses of 33 world-language teachers in the state of Utah to questions about their training on the flipped method, their use of it in the classroom, and their views on the advantages and disadvantages of the technique. The purpose of this study was to understand how world-language teachers in the state of Utah are using the flipped method and to identify the advantages and disadvantages of the method from a world-language teacher's perspective. The key data source for this qualitative study was a 22-question electronic survey. The results of this study indicate that although there is a moderately high rate of training for teachers on the flipped method, there is a low rate of implementation among the world-language teachers. In addition, teachers responded that their top three advantages of the flipped method include allowing more one-one-one time between teacher and student, allowing for self-paced learning of students, and proving a more in-depth study of course material. Participants also acknowledged the top challenges to the flipped method to be an increased workload outside of class for both teachers and students, students being less-able to complete in-class activities without proper preparation and a lack of student motivation. Possible areas of future research are recommended.

Im Artikel wird ein Seminarkonzept vorgestellt, das nach dem als flipped, inverted oder umgedreht bezeichneten Lehr-Lern-Format konzipiert und im Sommersemester 2017 an der Universität Leipzig durchgeführt wurde. Anhand des zugrunde liegenden Prinzips wird skizziert, wie aktuellen Forderungen an die Hochschullehre entsprochen werden kann, und aufgezeigt, wie sich das Prinzip auf akademische Seminare übertragen lässt.

Detta arbete undersöker hur undervisningsmodellen flipped classroom påverkar elevers inlärning inom matematik. Intervjuer med fem matematiklärare och fyra elever ligger till grund för att undersöka detta. Vi har antagit en socialkonstruktivistisk syn på inlärning och har därefter tematiskt analyserat empirin som genererades från semistrukturella, kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgår att modellen möjliggör varierad undervisning, alltså flera olika inlärningsmoment kan täckas in på lektionstid. Detta kan vara i form av exempelvis grupparbete eller laborativa aktiviteter. Flipped classroom bidrar även med ytterligare repetitionsmaterial som är lättillgängligt. Arbetet kopplas även till tidigare forskning som främst bedrivits i USA. En utav slutsatserna är att undervisningsmodellen kan gynna elever som generellt ligger på en låg kunskapsnivå. En annan slutsats är att de videobaserade genomgångarna som kan infinna sig i undervisningen, kan ha ett mer koncentrerat innehåll och en tydligare struktur än genomgångar i klassrummet, vilket påverkar inlärningen.

No description available.

No description available.

Den här studien undersöker lärares erfarenheter av Flippad undervisning (Flipped Classroom). I den här studien har två forskningsfrågor ställts till ämneslärare i grund- och gymnasieskolan: Vad karaktäriserar Flippad undervisning? samt Vad är syftet med Flippad undervisning?. Teoretisk utgångspunkt i studien är ett sociokulturellt perspektiv. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer, analyserade enligt den kvalitativa innehållsanalysen som metodansats. Nio lärare, baserade på ett kriterieurval, från olika kommuner i den södra delen av Sverige har utgjort empirin i studien. Samtliga lärare har intervjuats vid sina respektive arbetsplatser. Fem teman har utkristalliserat sig i resultatet med utgångspunkt i den första forskningsfrågan: Förändrad yrkesroll, Tiden, Att motivera eleverna och ha en kontinuitet, Tekniken samt Kommunikationen med eleverna. Den andra forskningsfrågan genererade tre teman i resultatdelen: Förståelseförberedande, Elevers lärande synliggörs och Tillgänglighet. Resultatet belyser att läraren blir mer av en handledare i klassrummet, tid frigörs under lektionen som medger en förändrad, och ökad kommunikation. Resultatet visar också att det är viktigt att göra eleverna delaktiga. Tekniken är en av artefakterna som möjliggör undervisningsformen och bidrar till en förändrad kommunikation. Flera av respondenterna i studien ser möjligheten till ett ökat lärande och upplever också att formativa bedömningsprocesser underlättas av undervisningsformen. / This study examines teachers’ experiences of Flipped Teaching. Two questions have been asked: What characterizes the Flipped Classroom? and What’s the purpose of Flipped Teaching? The theoretical framework is the sociocultural perspective by Vygotsky. The empirical material has been gathered through the qualitative interview and the method used to process the data has been the qualitative content analysis method. Nine teachers from various parts of southern Sweden have been interviewed. The two research questions resulted in eight categories, five from the first question: Changes in profession, Time, Key aspects – Participation, motivation and continuity, Tools involved and Communication with pupils. The second question generated three categories: Understanding preparatory, Visible learning and Access to the material. The results show that the teachers have become more guides on the side rather than lecturers and that time together with the students, interacting with them, has changed the ways of communication. The result also shows that the technical artefacts suports the Flipped Classroom, in some ways even as a conditional precedent for the Flipped Classroom. Many of the respondents in the study also express that the Flipped Classroom helps them assess the pupils’ abilities more formatively.

Szenarien mit Blended-Learning-Charakter sind Alltag an deutschen Hochschulen: Insbesondere durch die Verbreitung von Learning-Management- Systemen, in Sachsen namentlich „OPAL“, können Lehrveranstaltungen über die Präsenzveranstaltungen hinaus in nahezu allen Fachbereichen um computergestützte Lerneinheiten ergänzt werden. Nach der Etablierung von Web Based Trainings als typische digitale Ergänzungsmodule streben einige didaktische Konzepte die verstärkte Abstimmung von Präsenz- und Onlinephase an. In der jüngeren Zeit wurde vor allem die Idee des Flipped Classroom (auch Inverted Classroom genannt) diskutiert. Hierbei wird die traditionelle Aufteilung der Lehr-Lern-Aktivitäten, bei der die Wissensvermittlung in den Präsenzveranstaltungen und die Vertiefung des Gelernten in Übungen zu Hause stattfinden, vertauscht. Stattdessen erwerben die Studierenden das nötige Wissen online und im Vorfeld der Präsenzphase, in der dann mithilfe komplexer Beispiele und unter aktiver Einbeziehung der Studierenden das Verständnis gefestigt und durch den Lehrenden unterstützt angewendet werden kann. Auch die Großveranstaltung „Grundlagen der Wirtschaftsinformatik“ (GWI) an der TU Chemnitz soll im Übungsbetrieb durch ein Flipped-Classroom-Konzept verbessert werden. Hierfür werden bestehende Aufgaben mithilfe einer Fachlandkarte und der Bewertung der jeweiligen Lehrziele zu einem Online-Materialien-Pool aufgebaut. Die Präsenzphase soll zur stärkeren Einbeziehung der Studierenden in Form eines aktiven Plenums abgehalten werden.

Technology has become an integral part in the realm of education. The flipped classroom is a recent teaching method where students can watch instructional online videos outside the classroom that actively engage them in their learning process. Although this trend has gained momentum in many disciples and there are many studies available, research behind language acquisition through the flipped classroom model is limited. Still it is implemented by many teachers in the upper secondary school in Sweden. The aim of this study is to investigate the benefits and drawbacks of the flipped classroom in the EFL context and to see if the Flipped Classroom enhances interactive skil ls in students’ language learning. Peer reviewed research articles were used and data has been collected through research behind the Flipped Classroom. The perceptions behind it were divided. Some teachers and students experienced the Flipped Classroom as something positive with regard to availability of material, the promotion of active learning for students and enhancement in language interaction. Along with these, criticism made on this teaching method is that creating material to be available online was time consuming and that perceived an increase in the homework load. As regards oral interaction, both teachers and students felt that it did enhance skills in speaking since preparation before class lead to qualitative time for interaction with the teacher during class, something that was very limited before implementing the flipped classroom model. This review suggests that there is a demand for further studies in the area of English language teaching and English language acquisition in the Swedish context of upper secondary education.