The purpose of this thesis is to contribute to the understanding of how Swedish libraries work with the mission of accessibility for people with disabilities. This qualitative study tries to extend the knowledge by examining how six Swedish libraries use their resources for people with disabilities and how the libraries interpret the guidelines set by the government and organizations. As each library has its own routines around this work the libraries have to prioritize according to need and opportunity. It is of interest to see various aids in the work progress taking action at the libraries in this study. Do the libraries work in a structured and similar way when working for people with disabilities?  How do libraries plan their resources?  Who makes and how are the decisions made when prioritizing resources for people with disabilities? Based on earlier research the study looks for these answers using a semi structured interview guide. The study uses Bucklands barrier theory to focus on the areas of work and disabilities. The results in this study show that resources are the main barrier for a more active way of working with people with disabilities. The resources include allocating time for working with disabilities, funding and having enough staff to be able to focus on the library users with disabilities.

There are multiple laws to consider during reconstructions. In practice, some of these laws are challenging to combine, which inevitably sometimes leads to deviation. BBR 29 and PBL (2010:900) requires accessibility adaptation during reconstructions and that some exceptions are allowed during specific circumstances. The purpose of this paper is to examine accessibility adaptation throughout Boverket’s building process and the priorities made when conflicting regulations give contrary outcomes. What are the challenges and what exceptions to the rules are acceptable? More precisely, this paper will examine accessibility adaptation of culturally valued buildings, since it is not unusual that these laws collide. The study includes a literature study, qualitative interviews and a case study. Based on the data, it is clear that each project is unique and has individual characteristics and challenges. Thus, it is not possible to draw general conclusions. However, the practical examples emerging in the data, as well as the case study, indicate some patterns. The majority of the accessibility adaptation is done during the third stage of the building process. Many deviations are necessary due to discovering challenges too late or due to unforeseen practical implications during the development of accessibility solutions. If experts are involved earlier, as well as continuously consulting during the entire process, less deviations could be necessary. This is supported by the case study where an expert was included much earlier, before final decisions on accessibility solutions were made, and the collaboration continued throughout the full project. The constant access to expertise and added time for accessibility solutions, resulted in creative solutions in favor of accessibility adaptation. Few deviations were made. The study indicates that when buildings with a cultural value must be protected, it often makes it difficult for accessibility adaptation in practice. In these cases, the deviation is more often made from accessibility rather than cultural value preservation. / Det finns flera styrande lagkrav vid en ombyggnation. Dock kan det hända att tillämpningen av vissa lagkrav i praktiken är utmanande att kombinera vilket kan leda till att avsteg måste göras. BBR 29 och PBL (2010:900) är exempel på lagar och föreskrifter som ställer krav på tillgänglighetsanpassning vid ombyggnation och det får endast göras avsteg från dessa under vissa omständigheter. Syftet med studien är att undersöka hur tillgänglighetskraven värderas i byggprocessen mot andra lagkrav, där de båda ger motstridiga utfall för att kunna ta reda på vilket som prioriteras och vilket som görs avsteg ifrån. Mer specifikt har det för studien valts att undersöka hur tillgänglighetsarbetet går till i byggprocessen vid en ombyggnation av en kulturmärkt byggnad. Studien avgränsas till Skåne och funktionsnedsättning i form av nedsatt rörelseförmåga då detta kräver en större insats för byggnadstekniska lösningar. Frågeställningarna är formulerade för att ta reda på hur tillgänglighetsarbetet går till vid en ombyggnation av en kulturmärkt byggnad då två områdens lagkrav ska kombineras. Det undersöks hur tillgänglighetsarbetet i byggprocessens olika skeden utförs, vilka de vanligaste utmaningarna är och hur de hanteras samt vilka som är de mest förekommande avstegen. Studien genomförs med hjälp av litteraturstudier inom området för tillgänglighet, kvalitativa intervjuer med sakkunniga TIL samt en deskriptiv fallstudie av ombyggnationen av det Gamla polishuset på Davidshall i Malmö. Av insamlad data framgår det att tillgänglighetsarbetet är unikt och individuellt för varje projekt, därav är det inte möjligt att göra generella slutsatser. Praktiska exempel från intervjuerna samt fallstudien tyder dock på några samband. Merparten av tillgänglighetsarbetet sker under projekteringsskedet i byggprocessen. Utmaningarna varierar beroende på projektets karaktär och många avsteg förekommer då utmaningarna upptäcks för sent eller för att tillgänglighetsanpassningar i praktiken stött på oförutsedda hinder. Att koppla in sakkunnig TIL i ett tidigt skede, samt utöka deras involverande kontinuerligt genom byggprocessen, skulle kunna minska avstegen från tillgänglighet som behöver göras. Detta framgår också i fallstudien där sakkunnig TIL har varit inkopplad från början i projekteringsskedet vid framtagandet av system- och bygglovshandlingar. Kommunikation mellan sakkunnig TIL och antikvarie har löpt parallellt genom projekteringen samt produktionen i fallstudien. Detta har i sin tur resulterat i att det funnits tid och kunskap till att hitta kreativa lösningar som är till fördel för tillgängligheten och att få avsteg har gjorts vid ombyggnationen. Med bra planering, kreativitet och samarbete kan utmaningar och avsteg från tillgängligheten minskas och fler lösningar hittas. Studien tyder på att när det finns ett förvanskningsförbud som gör att tillgänglighetsanpassning rent praktiskt inte är möjligt att genomföra, görs avsteg från tillgängligheten snarare än från kulturvärdet. Det är vidare fortfarande otydligt hur och vilka avsteg som får göras i praktiken. En stor del av beslutet om vilka lagkrav som avsteg görs från är upp till beslutande myndighet, där det beror på var och utav vem beslutet tas. Utöver att tydlighet i tillgänglighetsarbetet i byggprocessen kan minska behovet av att göra avsteg, kan en tydligare prioriteringsordning mellan lagkraven underlätta det praktiska arbetet.

Digitalt inkluderingsarbete inom offentlig service, alltså arbetet för att alla medborgare skall ha tillgång till den digitala offentliga service som erbjuds, har blivit en kritisk faktor när digitala förändringar sker i allt större omfång. Denna studie undersöker tjänstemännens roll i den svenska offentliga sektorn för att främja digital inkludering, ett viktigt arbete i en alltmer digitaliserad värld. Den digitala inkluderingen handlar om att tillgodose möjligheterna för alla, oavsett förutsättningar, att genom digitala verktyg kunna nyttja offentliga tjänster. Genom Lundquists (1992) teori förstå, kunna och vilja tillsammans med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket belyser studien både möjligheterna och utmaningarna de möter i implementeringen av digitala reformer inom den offentliga sektorn. Resultaten visar en variation i möjligheter och hinder såsom effektivare handläggningstider men också hinder i form av bristande motivation hos medborgare och möjligheter till bättre intern kommunikation. Resultatet understryker behovet av ett tvärsektionellt samarbete för att framgångsrikt implementera digitala tjänster och bidra till en mer inkluderande digital framtid. / The work with digital inclusion within public services, which focuses on ensuring that all citizens have access to the digital public services, has become a critical factor as digital transformations increasingly occur within the public sector. This study examines the role of civil servants in the Swedish public sector in promoting digital inclusion, an important endeavor in an increasingly digitalized world. Digital inclusion is about ensuring the opportunities for everyone, regardless of their conditions, to use digital tools to access public services. Using Lundquist’s (1992) theory of understanding, ability, and willingness, along with qualitative semi-structured interviews with civil servants from Arbetsförmedlingen, Skatteverket and Försäkringskassan, this study highlights both the opportunities and challenges they face in implementing digital reforms within the public sector. The results show a variation in opportunities and barriers such as more efficient processing times, but also obstacles in the form of lack of motivation among citizens and possibilities for better internal communication within the authorities. The results underline the need for cross-sectional cooperation to successfully implement digital services and contribute to a more inclusive digital future.