Bakgrund: Efter Tillitsdelegationen tillsattes och förankrade styrsättet, tillitsbaserad styrning, mynnade det ut i Sveriges kommuner. Tillämpningen har uppdagats och implementerats i offentlig sektor och har fått spridning. De har således blivit en ny era inom styrning av offentlig sektor men huruvida styrsättet påverkar resursfördelning är inte helt självklart. Vilken effekt tillitsbaserad styrning i praktiken får på resursfördelning lämnar en obesvarad fråga. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur offentliga verksamheter kopplar resursfördelning till tillitsbaserad styrning och hur de arbetar för att inkludera tillit i resursfördelningen. Metod: För att undersöka vårt syfte har en kvalitativ undersökning genomförts genom intervjuer med sju olika kommuner samt en intervju med Louise Bringselius. Insamlandet av data har genomförts genom semistrukturerade intervjuer och detta är vad som ligger till grund för empirin. Slutsats: Konkluderandet som avslutningsvis presenteras är att offentliga verksamheter inte lyckats göra resursfördelningen tillitsbaserad. Kopplingen är bristande och resursfördelningen går inte i linje med tillitsbaserad styrning. Något som däremot kan fastställas är att de inkluderat ett ökat handlingsutrymme på lägre nivåer i den hierarkiska kedjan. / Background: Trustbased management is a relatively new management style that Tillitsdelegationen established in the public sector through their solid work. After its findings the municipalities started implementing the new management style. A new era of management arose in the public sector but how it should be used in relation to resource allocation is not totally clear. How the management style shall be used related to the resource allocation and what the output will be, leaves the question unanswered. Purpose: The purpose of the study is to investigate how public organizations link resource allocation to trust-based management and how they work to include trust in resource allocation.Method: To investigate our purpose, qualitative research has been executed through interviews with seven municipalities and a researcher named Louise Bringselius. The collected data has been done by semi-structured interviews. Conclusion: The conclusion presented is that public organizations have not succeeded in making the resource allocation trust-based. The link between trust-based management and resource allocation is lacking. On the other hand, something that can be established is that they have included increased influence and course of action at lower hierarchical levels in the hierarchical chain.

I juni 2016 fick Tillitsdelegationen i uppdrag av regeringen att undersöka en tillitsbaseradersättningsmodell för styrning av offentlig verksamhet i Sverige. Tillsättandet kom som enreaktion på den i nuläget dominerande styrningen som går under benämningen New publicmanagement, och som enligt kritiker inneburit flertalet oönskade effekter, där misstro motmedarbetares profession är en av dem. Denna uppsats jämför Tillitsdelegationens förslag tillstyrning med styrmodellerna Traditional public administration (PA), New public management(NPM) samt New public governance (NPG). Genom att systematisera och kategoriseraTillitsdelegationens huvudbetänkande syftar uppsatsen till att kunna belysa skillnader ochlikheter mellan modellerna samt att undersöka om delegationens förslag innebär en ny riktningför offentlig verksamhet. Resultatet visar att likheter går att finna med samtliga modeller menatt tillitsbaserad styrning innebär ett visst fokusskifte.

Inledning: New Public Management (NPM) har varit ett aktuellt ämne sedan 90-talet och det råder delade meningar kring NPMs status. Vissa menar att NPM leverkvar medan andra hävdar att NPM har dött ut. Andra forskare hävdar att NPM harkompletterats med post-NPM reforminitiativ där begrepp som samverkan,öppenhet och tillförlitlighet har fått ta större plats. Det som i svensk kontext kaninnefattas under post-NPM är tillitsbaserad styrning och ledning och dessframväxt och definition är det som fortsatt kommer att redogöras för i dennastudie utifrån Tillitsdelegationens arbete som grund. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en styrningsidé inom ramen för postNPM i en svensk kontext kommit att utvecklas och definieras. Dels genom attstudera styrningsidéer som varit dominerande inom post-NPM, dels genom attstudera reformvågor och trender inom offentlig sektor. Studien syftar vidare tillatt bidra med kunskap om definitionen av tillitsbaserad styrning i Sverige genomen empirisk studie av Tillitsdelegationens arbete på uppdrag av regeringen i denså kallade tillitsreformen. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys medkonventionellt tillvägagångssätt genom att studera Statens offentliga utredningaroch direktiv kopplade till Tillitsdelegationens arbete hämtade från regeringenshemsida. Slutats: Tillblivelsen av Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) baseras påkritik till tidigare styrning, att organisationer tar efter andra och ytterligarefaktorer som glömska och ignorans. TSL är en hybrid styrningsidé med influenserav NPM och post-NPM reformer där ambitionerna är att främja ett samarbetemellan olika aktörer, systemperspektiv och tillit, vilket liknar de andra post-NPMreformerna på många vis. Trots delegationens uppdrag i att skapa en nystyrningsidé föreslås snarare en ny ledarskapsfilosofi i TSL och uppdraget kandärför inte anses slutfört.

Tillitsdelegationen ger i sitt huvudbetänkande förslag på att införa tillitsbaserad styrning på uppdrag av regeringen. En effekt av att införa tillitsbaserad styrning i den offentliga förvaltningen kan enligt Tillitsdelegationen komma att återskapa Lennart Lundquist klassiska idealbild av tjänstemannarollen. Idealbilden är en förutsättning för att tjänstemannen ska kunna agera som demokratins väktare och grundar sig i vårt offentliga etos. Syftet med denna studie har varit att studera i vilken utsträckning Tillitsdelegationens i sitt huvudbetänkande är förenligt med idealbilden. Tillitsdelegationens huvudbetänkande har analyserats med en normativ begreppsanalys där begrepp, resonemang och argumentation i materialet har undersökts i relation till värdena i vårt offentliga etos. Studiens slutsats är att Tillitsdelegationen till viss del uppfyller Lundquist idealbild av tjänstemannen eftersom demokrativärdena beaktas i stor utsträckning. Dock har ekonomivärdena en fortsatt central roll, främst genom koncentrationen på output-sidan i form av livskvalité för medborgaren.

Trust-based management has become increasingly widespread in Sweden in the past few years, and an increasing number of municipalities are adopting trust-based methods. Previous research and pilot projects have centered heavily on health, education, social care and welfare, areas that are in many ways profoundly different from public libraries. The aim of this thesis is to explore the challenges and possibilities associated with public libraries’ adoption of trust-based management. A survey with open-ended questions was sent out to library staff and managers in nine Swedish municipalities, and a total of 39 surveys were completed. The questions were based on the seven principles of trust that the government-appointed “Tillitsdelegationen” (the “Trust Delegation”) formulated. The study found that both library staff and managers feel like their immediate superiors show them a high level of trust, manifested in a sense of considerable freedom in how they perform their work. However, the study also shows that trust is highly contextual and that there are a number of areas where trust is problematic, not least in terms of how the library relates to the public. One of the biggest challenges for public libraries when adapting trust-based management is that different members of staff understand the libraries’ mission in different ways, which complicates the core principle of trust-based management of structuring work based on the citizen’s needs.

Since New Public Management's alteration of the public administration during the 1980s and 1990s, the role of the state has shifted from producing the welfare services itself to instead taking a regulatory position. The shift towards an increasingly decentralized welfare has resulted in an increasingly extensive public audit, and a contradiction within the public administration has been made visible: the relationship between control and trust.The purpose of this study is to contribute to a greater understanding of the relationship between public audit and professional autonomy; in this study, the Swedish School Inspectorate's quality inspections are a case of public audit, and teachers' discretion is a case of professional autonomy. By applying a qualitative content analysis this study investigates how the Swedish School Inspectorate's quality inspections have changed over time with regard to its possible impact on teachers' professional autonomy; whether the changes indicate a strengthened or weakened professional autonomy. The results of the study show that the quality inspections have become more comprehensive, and that the Swedish School Inspectorate has become more detailed in its definition of quality and more specific in its feedback to the schools. The combination of an increased external control and a more detailed and elaborate method could weaken professional autonomy. However, more research is needed in the area, partly to enable an explanation for the changes, partly to be able to gain more evidence that the professional autonomy has been weakened.

Tillitsbaserad styrning och ledning (TBSL) är en styrmodell som utvecklades av Tillitsdelegationen för att motverka New Public Managements effekter i offentlig förvaltning. Styrmodellen är inte politiskt beslutad, men tillämpas ändå av flera myndigheter. Studien undersöker hur TBSL sprids mellan och inom myndigheter givet att modellen är frivillig. Arbetsgivarverket inkluderas för att studera TBSL:s spridning mellan myndigheter. Centrala Studiestödsnämnden (CSN), Läkemedelsverket och Bolagsverket studeras för att förstå TBSL:s interna spridning och anpassning. Nyinstitutionell översättningsteori belyser hur TBSL sprids och paketeras av Arbetsgivarverket samt hur övriga studerade myndigheters HR- och stödfunktioner sprider och anpassar TBSL internt. Nio semi-strukturerade intervjuer och myndighetsinternt material har analyserats i en tolkande och tematisk analys. Resultatet visar att TBSL sprids som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept inom Arbetsgivarverkets nätverk Tillitsinitiativet. Förebilder och imitation används i spridningen. På CSN, Läkemedelsverket och Bolagsverket tas TBSL emot som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept. Spridningen sker via chefsforum eller interna erfarenhetsutbyten. De studerade myndigheterna anpassar TBSL utifrån lokal historia, där tidigare arbetssätt påverkar hur modellen beskrivs. TBSL får ett internt och ett externt gränssnitt på alla studerade myndigheter. Modellen beskrivs som ett coachande ledarskap som ska resultera i kompetensförsörjning, uppdragsuppfyllande och förtroende från omvärlden. TBSL förstås likartat på CSN, Läkemedelsverket och Bolagsverket, med vissa variationer mellan kärnverksamheterna. Sammantaget sprids TBSL utifrån studiens fall som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept mellan och inom myndigheterna, med vissa förändringar från Tillitsdelegationens ursprungsdefinition.

Over the past six years, trust based leadership has rapidly gained popularity in municipalities all over Sweden. The upswing in popularity followed a report published by Tillitsdelegationen in 2018 and resulted in multiple municipalities leaving their old detailed oriented management for a new management style that focuses on trust in the employees and their skills. Since Tillitsdelegationen did not provide a clear, definite instruction on how to implement trust-based management in the organisations in their report, the municipalities themselves have complete freedom which lead to many different versions being implemented across the country. Even though the municipalities share the same name of their new management style, the reality of it varies a lot. The main difference between the municipalities is how they organize it, as some choose to organize it as a management philosophy, and others chose to organize it as an approach to management. However, the municipalities did more or less agree in certain parts of trust-based management, mainly regarding increased dialogue within the organization. From a new institutionalist perspective, the municipalities as organizations are slow and do not adjust to change quickly. This is made clear in how some of the municipalities adjust the reform to fit the organization, rather than adjusting the organization according to the reform. The implementation of trust-based management in the municipalities have not resulted in the extinction of result-based management but is rather seen as an add-on to the already existing management forms.