No description available.

Studien syftar att undersöka hur barnets bästa beaktas i tingsrättsdomar, gällande vårdnad-och umgängestvister, utifrån avvägningen av barnets tillgång till båda föräldrarna och barnets rätt till skydd från en potentiellt farlig förälder. Detta när det förekommer eller har förekommit påståenden om våld mellan föräldrarna. För att besvara studiens syfte användes två frågeställningar. Den första handlar om vad tingsrätten bedömer som betydelsefullt i domarna i förhållande till barnets bästa. Resultatet visar att rätten till båda föräldrarna bedöms som betydelsefullt utifrån barnets bästa. Vidare bedöms föräldrarnas förmåga att samarbeta som betydelsefullt. Barnets vilja bedöms av tingsrätten som betydande endast i de fall där barnet är äldre. Den andra frågeställningen handlar om hur tingsrätten argumenterar för barnets rätt till båda sina föräldrar i förhållande till det våld som uppdagats. Resultatet visar att kärnfamiljsperspektivet dominerar och att gemensam vårdnad ses som barnets bästa. Våldet ses generellt som en icke-fråga och en diskussion eller argumentation kring våldet förekommer inte i förhållande till föräldrarollen. Slutsatsen är att det saknas en koppling mellan barnets bästa och förekomsten av våld mellan föräldrarna. Implicit anses barnets rätt till båda sina föräldrar mer betydelsefullt än barnets rätt till skydd från en potentiellt farlig förälder.

Hedersrelaterad brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem där brottsoffer ofta utsätts för både psykiskt, fysiskt och socialt våld och förtryck. Sedan den första juli 2020 regleras hedersmotiv som en försvårande omständighet i Brottsbalken, 1962:700 29 kap 2 § p.10. Den nya straffskärpningsregeln syftar till att höja straffvärdet för brott som begås med ett hedersmotiv samt att förtydliga för domstolar vilka omständigheter ett sådant motiv kan utgöras av. För att få en djupare förståelse för hur tingsrätten resonerar kring hedersmotivet syftar studien till att jämföra dessa resonemang före respektive efter införandet av straffskärpningen. Vidare ämnar studien att undersöka hur tingsrätten styrker hedersmotiv samt vilken påverkan som straffskärpningen har inneburit vid värdering av straffvärdet. För att besvara frågeställningar har studien tillämpat en tematisk analys, där totalt 14 domar har analyserats. Resultatet visar att tingsrätten har blivit mer enhetlig och tydlig i sitt resonemang kring hedersmotiv efter införandet av straffskärpningen. Vid styrkande av föreliggande hedersmotiv har den tilltalades olika former av kontroll över målsägande, samt kollektiva omständigheter, beaktats i stor utsträckning. Innan införandet utgick tingsrätten från olika definitioner av fenomenet och motiverade sällan varför ett hedersmotiv förelåg. Vad gäller straffskärpningens påverkan vid värdering av straffvärdet har det inte gått att urskilja en generell påverkan på straffvärdets längd. Däremot har straffskärpningen inneburit en mer konsekvent bedömning av hedersmotivet som en försvårande omständighet under påföljdsbeslut. Då studien endast har inkluderat domslut mellan 2018–2022 rekommenderas framtida forskning inom området att vidga detta tidsperspektiv för att identifiera ytterligare förändring i tingsrättens resonemang samt motivering för hedersmotiv. / Honour-related crime is a serious societal problem where victims are often subjected to psychological, physical, and social violence and oppression. Since the first of July 2020, honour motives have been regulated as an aggravating circumstance in accordance with Chapter 29 2§ p.10 (The Swedish Penal Code, 1962: 700). The aim of this aggravating circumstance is to harshen the penalty value for crimes committed with an honour motive and to clarify to courts what circumstances such a motive may consist of. To gain a deeper understanding of the district court’s reasoning, the study aims to compare these reasonings before and after the introduction of this aggravating circumstance. Furthermore, the purpose of this study is to examine how the district court proves honour motives and what impact this has had on the penal value. To answer these questions a thematic analysis was used, where a total of fourteen verdicts were analysed. The result shows that the district court has become more coherent and clearer in its reasonings regarding honour motives. Furthermore, the district court usually supports the motive based on different circumstances surrounding the defendant's control over the victim and collective circumstances. Before the introduction of this aggravating circumstance the district court used different definitions of the phenomenon and rarely provided an explanation of why an honour motive was present. It has not been possible to distinguish a general impact on the length of the penalty value. However, this change has led to a more consistent assessment of the motive as an aggravating circumstance during penalty decisions. As the study only included verdicts between 2018-2022, future research is advised to identify further changes over time.

The construction of the woman exposed to violence and how she is produced in the Swedish judiciary is important to understand the view of men's violence against the woman. How the woman exposed to violence in today's context are produced by the judiciary in relation to political and media discussions are also affecting social work and its practice. The aim of the study is to, with a norm critical perspective, highlight how women represented and assessed in Swedish district court judgments. We want to investigate how the woman exposed to violence in close relationships is produced and judged in Swedish courts. The study is based on a qualitative research effort and a discourse analysis has been made of 12 district court judgments from different district courts in Sweden. Through a thematic analysis, three themes became clear: “the district court's perception of the credibility of women”, “the course of events based on women's perspectives” and “the district court's considerations in assessing the crime breach, coarse women's violence”. The chosen theoretical approach that has been used to create an understanding of our research problem is norm critical perspective and the concept of ideal crime victim. The results gave us the conclusion that in Swedish district courts there are norms about how women exposed to violence should behave.