<p>Alla företag behöver någon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett väl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnå det här krävs väl formulerade mål som alla inom företaget känner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem är unikt för respektive företag och är ett hjälpmedel för den dagliga driften av verksamheten. Styrningen av mindre företag och organisationer som ofta är ägarstyrda skiljer sig från betydligt större organisationer. I takt med att verksamheten växer kommer det en kritisk punkt där styrsystemet för företaget måste utvecklas och byggas ut. Utifrån de här tankarna kring styrningen av en verksamhet så har vi ställt oss följande fråga; Vilken betydelse har verksamhetsstyrningen för tjänsteföretags framgång? Denna frågeställning har sedan mynnat ut i tre delfrågor: Hur använder sig tjänsteföretag av strategiarbete? Vilka prestationsmått är tongivande? Hur delegeras ansvar inom organisationen samt hur styrs medarbetarna?</p><p>För att få svar på vår frågeställning har vi genomfört sju personliga intervjuer och en telefonintervju med framträdande personer från sju olika fastighetsmäklarbyråer. Anledningen till att vi valt att en specifik bransch är för att minimera störande faktorer som olika branschtillhörigheter skulle kunna innebära. Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod för att kunna lägga vikten vid verbala formuleringar.</p><p>I vår empiriska undersökning har vi intervjuat mäklare som antingen varit fristående enheter eller tillhört en kedja via franchiseavtal. Omfattningen av företagens strategiarbete, som är en viktig del inom verksamhetsstyrningen, har dock ingen större betydelse om företaget tillhör en kedja eller är fristående. Strategiarbetets omfattning beror istället av stoleken på kontoret samt ledningens kunnighet och intresse.</p><p>Prestationsmått som kundnöjdhet är ett mått som samtliga byråer vi intervjuat prioriterat högt och som har en stor inverkan på företagens framgång. Samtliga byråer genomför kontinuerliga kundundersökningar för att kunna förbättra sina säljprocesser, utveckla sina medarbetare samt för att så småningom erhålla en större andel marknadsandelar. Mäklarna anser att det är kunden som är i fokus, vilket gör det naturligt att utgå från kundnöjdhetsmått.</p><p>Ytterligare en punkt som är genomgående för byråerna är att de använder sig av informell styrning. Detta innebär att medarbetarna arbetar fritt med eget ansvar inom uppställda ramar. En tendens kan urskiljas från de genomförda intervjuerna och det är att utvecklingen börjar gå mot grupprovisioner och olika former av teamarbete.</p><p>Genom vår empiriska undersökning har vi kommit fram till att verksamhetsstyrning bidrar till fastighetsmäklares framgång, men att det inte är allt. Entreprenörsanda är en faktor som visat sig ha stor inverkan. Trots att utvecklingen går mot större enheter, vilket talar till kedjornas fördel, finns det två fristående mäklare bland de fyra största i Kalmar. Dessa byråer anser vi präglas av en gedigen entreprenörsanda som i stor utsträckning har bidragit till den position på marknaden som de har idag.</p>

Generationen millennials ses av många ledare som lata, krävande men även illojala. Vilket har gjort det svårt för många företag att leda, styra samt förankra dem. Anledningen grundar sig mångt och mycket i en generationskrock där ledare ur de äldre generationerna inte vet hur de ska styra den yngre generationen. Millennials är framstående inom kunskapsintensiva tjänsteföretag idag och är även den generation som byter arbetsgivare mer frekvent än tidigare generationer. Det är därför vitalt för ett kunskapsintensivt tjänsteföretag att förstå hur de bör arbeta med styrning av millennials då de med dess kunskap är produktionsresursen. Förlorar företaget dess anställda förlorar de även sin produkt vilket blir problematiskt för en framtida fortlevnad.   Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vad det är som påverkar generationen millennials att stanna respektive lämna sin anställning i kunskapsintensiva tjänsteföretag. För att undersöka detta så har totalt tretton individer ur generationen millennials intervjuats från sju olika kunskapsintensiva tjänsteföretag.   Vad studien funnit är ett antal faktorer som är betydelsefulla för att behålla samt förankra millennials. Faktorerna ger en förklaring till vad som får millennials att stanna kvar i företagen över tid men det ger även en förklaring till vad som får dem att lämna. Beaktar företagen ovannämnda faktorer kommer styrningen av millennials att underlättas.

<p><strong>Datum: </strong></p><p>09-03-05</p><p><strong>Författare: </strong></p><p>Kinaret, Sofia</p><p>Åkesdotter, Catarina</p><p><strong>Nivå/utbildning: </strong></p><p>C-uppsats (Civilekonomprogrammet inriktning redovisning)</p><p><strong>Handledare: </strong></p><p>Per Nordström</p><p><strong>Titel: </strong></p><p>Personalen, företagets främsta resurs? – En studie om humankapitalets betydelse vid förvärv av tjänsteföretag</p><p><strong>Problem: </strong></p><p>Vilken betydelse har humankapitalet vid förvärv av tjänsteföretag och hur värderas detta?</p><p><strong>Syfte: </strong></p><p>Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för vilken betydelse humankapitalet har vid förvärv av tjänsteföretag. Vi vill förutom detta få ökad kunskap om hur värdering av kunskapsföretag sker och hur man värderar en immateriell resurs som humankapital vid ett förvärv.</p><p><strong>Metod: </strong></p><p>Vi genomför en kvalitativ undersökning där vi intervjuat revisorer på fem olika revisionskontor. Då få teorier finns på området försöker vi med ett deduktivt angreppssätt att analysera vår data utifrån teorier kring humankapital och företagsvärdering.</p><p><strong>Resultat/slutsatser: </strong></p><p>Av denna studie har vi lärt oss att humankapitalet har en central roll vid förvärv av tjänsteföretag. Denna resurs är dock svår att värdera, varför man istället ser hela företaget som en enda enhet och ofta fokuserar på att göra en ordentlig genomgång av räkenskaperna. Vid mindre förvärv bildar man sig, något oväntat, ofta en uppfattning om humankapitalets värde genom att använda magkänslan. Fokus läggs också på att utvärdera riskerna med att ta över personalen, men detta innebär oftast att man försöker sammansmälta företagens olika kulturer samt integrera personalen efter förvärvet.</p><p><strong>Sökord: </strong></p><p>Humankapital, tjänsteföretag, företagsvärdering, personal</p><p><strong>Omfång, sidor: </strong></p><p>48 sidor exklusive referenser och bilagor</p><p><strong>Antal ref/källor: </strong></p><p>17</p>

<p>Hur kan sponsring stärka ett företags varumärke och vilka skillnader</p><p>och likheter finns det mellan hur tjänsteföretag och producerande</p><p>företag använder sig av sponsring i syfte att stärka varumärket?</p><p>Syftet är att studera hur företag använder sig av sponsring i avsikt att stärka</p><p>varumärket samt identifiera skillnader och likheter mellan</p><p>tjänsteföretags och producerande företags sponsringsverksamheter.</p><p>En tvärsnittsstudie har genomförts på fyra fallföretag. Primärdatan</p><p>samlades in genom semistrukturerade personliga intervjuer.</p><p>Den teoretiska referensramen baseras på vår modifierade</p><p>undersökningsmodell, AEGM-modellen, som är utformad utifrån</p><p>befintliga teorier inom ämnesområdena varumärke och sponsring.</p><p>Empiri i form av presentation av de undersökta företagens sponsringsverksamhet och</p><p>intervjupersonernas syn på hur företagen använder sponsring i syfte</p><p>att stärka varumärket.</p><p>Slutsats: Det förefaller skillnader, men även många likheter, mellan hur</p><p>tjänsteföretag och producerande företag använder sig av sponsring.</p><p>Ett varumärke kan stärkas med hjälp av sponsring, exempelvis genom</p><p>att kunden involveras i arrangemanget och att sponsringen</p><p>kombineras med andra marknadsföringsaktiviteter.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa orsaker till sjukfrånvaro i små städföretag samt belysa de konsekvenser som sjukfrånvaron ger företaget.</p><p>För uppsatsens utgångspunkt har aktörssynsättet använts, vars syfte är att förstå verkligheten och problemet utifrån aktörernas perspektiv. Som angreppssätt har jag använt mig av den analytiska deduktionen eftersom jag har utgått från teori till empiri i uppsatsens genomförande. Data har samlats in enligt den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjuer med respondenterna på respektive företag för att få bättre inblick i problemområdet och se problemet utifrån respondenternas perspektiv.</p><p>Studiens resultat visar att den höga sjukfrånvaronivån i företag kan till viss del kopplas till de anställdas anställningsform och könsfördelningen. Ju fler kvinnliga anställda och heltidsanställda desto högre är sjukfrånvaronivån i företag.</p><p>Utifrån svaren på intervjuerna kan man se en koppling mellan företag med hög sjukfrånvaro och anställda som bara är kvinnor samt heltidsanställda. Det vore därför intressant att göra övergripande studier om hur stark denna koppling är, vad det beror på och i vilken grad kan det påverka företagets lönsamhet.</p><p>Denna uppsats kan bidra till att ge både arbetsgivare, anställda och andra intressenter djupare kunskap om sjukfrånvaro i företag, hur den uppstår och vilka konsekvenser för både företag och anställda den har.</p>

<p>Tjänsteexport är en växande sektor, samtidigt som det är ett relativt outforskat område. Problemet som uppstår vid export av tjänster är att de är så olika produkter att de klassiska internationaliseringsmodeller som finns idag inte går att applicera. Det är även stor skillnad på olika typer av tjänster. Dessa två problem bidrar till att det är svårt att identifiera de faktorer som påverkar internationaliseringsprocessen för tjänsteföretag.</p><p>Forskningsfråga: <em>Vilka faktorer påverkar internationaliseringsprocessen för ett svenskt tjänsteföretag och hur påverkar de processen?</em></p><p>Syftet med denna studie är att analysera komplexiteten kring tjänsteexport genom att beskriva tjänsters egenskaper och identifiera hur dessa och andra faktorer påverkar tjänsteföretags internationaliseringsprocess. Analysen ska sedan leda fram till en modell som illustrerar när i processen och hur faktorerna påverkar internationaliseringsprocessen för tjänsteföretag.</p><p>För den här studien har vi valt att använda oss av kvalitativ strategi med en abduktiv ansats. Uppsatsen bygger på primärdata från semistrukturerade intervjuer med två nätverkande organisationer och fyra företag samt sekundärdata i form av en litteraturstudie.</p><p>De faktorer som påverkar internationaliseringsprocessen för ett svenskt tjänsteföretag är tjänstens immateriella natur och att tjänsten produceras och konsumeras samtidigt. Kundens roll i tjänsteproduktionen har också en stor betydelse och att tjänsteföretagen använder beställningsteknologi för att skapa ett tjänsteerbjudande. Marknadsval för export och etableringsform beror på externa omständigheter och även här anpassar företaget sig efter kunden. De relationer som är viktiga är således de med kunderna men själva internationaliseringsprocessen möjliggörs i vissa fall även av samarbeten med andra intressenter som företag eller stater.</p>

<p>When managing the quality of a service producing industry’s products, the industry faces greater challenges than the manufacturing industries do. Today’s globalization puts further pressure on service producing companies around the world to work at their absolute maximum. So, how do service producing companies work to manage quality? In this essay the writers take a deeper look at the travel agency Ving, part of My Travel Northern Europe. The aim is to compare Ving’s quality management process with the standards set by the Swedish Institute for Quality, SIQ. To be able to do a comparison the writers used SIQ’s core values and applied them on Ving’s work with quality management. The results show that Ving has a corporate vision and an extensive plan on how to manage quality throughout all the different levels of the company. Taken together, Ving use plans and a quality management process similar to those recommended by SIQ.</p>

<p>Effektiviseringsarbete är inget nytt fenomen utan har länge varit viktigt för företag. Ett av de mest kända effektiviseringssystemen utvecklades på Toyota och utifrån det systemet utformades senare begreppet Lean som i korthet handlar om ständiga förbättringar och eliminering av slöseri. Lean är uppbyggt utifrån varuproduktion men har under senare tid även kommit att användas inom tjänstesektorn. Det kan dock diskuteras i hur stor utsträckning Lean går att använda inom tjänsteföretag. Både positiv och negativ kritik vad gäller Lean i tjänsteföretag skapar ett intresse att vidare undersöka hur Lean i tjänstesektorn fungerar i praktiken.</p><p>Det övergripande syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur konceptet Lean kan användas inom tjänstesektorn. Detta genom att utföra en fallstudie av ett svenskt tjänsteföretag som implementerat ett effektiviseringsprogram uppbyggt utifrån Lean.  Studien ämnar undersöka hur programmet fungerar för arbetet på kontor och huruvida företaget har lyckats med implementering av sitt effektiviseringsprogram.</p><p>Den teoretiska referensramen är uppbyggd utifrån teorier om kvalitetsarbete, genom Lean, samt förändringsarbete. Lean består av ett antal olika delar som alla måste vara närvarande och samspela för att ge et framgångsrikt arbetssätt. Förändringsarbete bör ske i flera steg och det finns olika faktorer som förändringsmotstånd kan bero på och behandlas utifrån. Kvalitetsarbete och förändringsarbete utgör en stomme för studiens utformning och bildar två teman, <em>företagets arbetssätt</em> och <em>förändringsarbete,</em> för behandling av empiriskt material och analys.</p><p>En fallstudie med kvalitativa intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet. Företagets effektiviseringsprogram består av fyra hörnstenar som täcker in de teoretiska delarna av Lean, vilket tyder på att det borde vara framgångsrikt. Intervjuerna har också visat att programmet fungerar bra att arbeta efter men att det har vissa brister. Respondenterna uppger att programmet, som inneburit ett större antal möten, är tidsödande samt att målen är något för säljinriktade. Möjligen har programmet också lett till en rädsla hos medarbetarna att uttrycka sin verkliga åsikt eftersom Lean kräver en samstämmig inställning i organisationen.</p><p>Studien har visat att implementeringen av programmet varit lyckad, vilket också bekräftas av respondenterna på kontorsnivå. Då visst motstånd ändå kunnat identifieras skulle dock kunna vara ett tecken på att implementeringen skulle kunna ha genomförts på ett bättre sätt. Att företaget benämner implementeringen av programmet som transformering är uppseendeväckande eftersom ordet transformering kan uppfattas som starkt, men samtidigt är ordet vanligt förekommande vid implementering av Lean vilket antas vara orsaken till ordvalet.</p><p>De slutsatser som kunnat dras, utifrån den genomförda fallstudien, om Lean i tjänsteföretag är att de traditionella Lean-principerna bör kompletteras med ytterligare delar. Coachning av medarbetarna och kompetensutveckling är väsentligt för arbetet i tjänsteföretag då medarbetarnas kompetens är avgörande för tjänstens kvalitet och då någon kvalitetsgranskning innan leverans inte är möjlig hos tjänsten.</p>

Alla företag behöver någon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett väl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnå det här krävs väl formulerade mål som alla inom företaget känner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem är unikt för respektive företag och är ett hjälpmedel för den dagliga driften av verksamheten. Styrningen av mindre företag och organisationer som ofta är ägarstyrda skiljer sig från betydligt större organisationer. I takt med att verksamheten växer kommer det en kritisk punkt där styrsystemet för företaget måste utvecklas och byggas ut. Utifrån de här tankarna kring styrningen av en verksamhet så har vi ställt oss följande fråga; Vilken betydelse har verksamhetsstyrningen för tjänsteföretags framgång? Denna frågeställning har sedan mynnat ut i tre delfrågor: Hur använder sig tjänsteföretag av strategiarbete? Vilka prestationsmått är tongivande? Hur delegeras ansvar inom organisationen samt hur styrs medarbetarna? För att få svar på vår frågeställning har vi genomfört sju personliga intervjuer och en telefonintervju med framträdande personer från sju olika fastighetsmäklarbyråer. Anledningen till att vi valt att en specifik bransch är för att minimera störande faktorer som olika branschtillhörigheter skulle kunna innebära. Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod för att kunna lägga vikten vid verbala formuleringar. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat mäklare som antingen varit fristående enheter eller tillhört en kedja via franchiseavtal. Omfattningen av företagens strategiarbete, som är en viktig del inom verksamhetsstyrningen, har dock ingen större betydelse om företaget tillhör en kedja eller är fristående. Strategiarbetets omfattning beror istället av stoleken på kontoret samt ledningens kunnighet och intresse. Prestationsmått som kundnöjdhet är ett mått som samtliga byråer vi intervjuat prioriterat högt och som har en stor inverkan på företagens framgång. Samtliga byråer genomför kontinuerliga kundundersökningar för att kunna förbättra sina säljprocesser, utveckla sina medarbetare samt för att så småningom erhålla en större andel marknadsandelar. Mäklarna anser att det är kunden som är i fokus, vilket gör det naturligt att utgå från kundnöjdhetsmått. Ytterligare en punkt som är genomgående för byråerna är att de använder sig av informell styrning. Detta innebär att medarbetarna arbetar fritt med eget ansvar inom uppställda ramar. En tendens kan urskiljas från de genomförda intervjuerna och det är att utvecklingen börjar gå mot grupprovisioner och olika former av teamarbete. Genom vår empiriska undersökning har vi kommit fram till att verksamhetsstyrning bidrar till fastighetsmäklares framgång, men att det inte är allt. Entreprenörsanda är en faktor som visat sig ha stor inverkan. Trots att utvecklingen går mot större enheter, vilket talar till kedjornas fördel, finns det två fristående mäklare bland de fyra största i Kalmar. Dessa byråer anser vi präglas av en gedigen entreprenörsanda som i stor utsträckning har bidragit till den position på marknaden som de har idag.

Syftet med studien är att ta reda på vilka relationsskapande och byggande åtgärder som vidtas för att förstärka ett tjänsteföretags varumärke. Vi vill även jämföra Taxi Stockholms varumärkes identitet med kundernas associationer för att se om deras kärnvärden har erhållit en plats i deras mentala karta.