Studien syftar till att undersöka varför tjänsteföretag väljer att satsa på kompetensutveckling samt dess möjliga effekter på medarbetare och verksamhet. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien innefattar fyra perspektiv inom kompetensutveckling i arbetslivet; ledningsrationellt-, humanistiskt-, institutionellt- samt konfliktperspektiv. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer utfördes med sex informanter bestående av tre ansvariga för kompetensutveckling samt tre medarbetare som regelbundet deltar i kompetensutvecklings- insatser. Resultatet skildrar fyra teman i form av kompetensutvecklingens syfte, fördelaktiga effekter på medarbetare och verksamhet, negativa effekter på medarbetare och verksamhet samt förutsättningar för en gynnsam kompetensutveckling. Utifrån studiens resultat och tidigare forskning drogs slutsatsen att tjänsteföretag främst satsar på kompetensutveckling för att bli konkurrenskraftiga, utvecklingsbenägna, attraktiva arbetsgivare samt på grund av lagstiftning och krav. Det har visat sig att tjänsteföretag som utfört kompetensutvecklingsinsatser erfarit både fördelaktiga- och negativa effekter. För att få ytterligare perspektiv presenteras även förutsättningar för en gynnsam kompetensutveckling.

På Söderbergs Personbilar i Norrköping AB bedrivs en serviceprocess för begagnade bilar, en tjänsteverksamhet som idag är präglad av en stor ineffektivitet med avseende på tid. I detta examensarbete utförs en fallstudie på företaget där problemet analyseras i syfte att identifiera det tidssvinn som förekommer i processen, utreda dess uppkomst, samt formulera passande åtgärdsförslag till företaget som vid ett genomförande skulle minska genomloppstiden för bilarna i processen. Intervjuer och observationer har skapat en övergripande förståelse för processen, där förklaringar har erhållits om hur processen är tänkt att fungera, hur den fungerar i praktiken, och varför den fungerar som den gör. Som komplement till detta har värdeflödeskartläggning av två bilar genomförts, där bilarnas färd genom processen studerades i praktiken. De två bilarna studerades från dess inkommande till företaget tills det att de var klara till försäljning. Genom detta erhölls ytterligare information om processen. I värdeflödeskartläggningen framkom det att tidssvinnet var stort för bägge bilar, och att andelen tid för värdehöjande aktiviteter var mycket liten för bilarna. Allt material om processen analyseras och ett antal olika åtgärdsförslag för processen är framarbetade till företaget. Tre huvudåtgärder presenteras som vid ett införande troligen skulle underlätta avsevärt för företaget vid ett genomförande av övriga åtgärdsförslag. Den första av dessa tre huvudåtgärder är att tillsätta en ledare för processen, något som saknas idag. Ledaren ska ha befogenheter att genomföra förändringar i processen, och ska arbeta för en ständig förbättring av processen. Den andra huvudåtgärden är att utveckla nedskrivna standarder för personalen som beskriver hur alla aktiviteter inom processen ska utföras. Standarderna ska vara utformade så att aktiviteterna utförs på ett optimalt sätt. Den tredje huvudåtgärden är att göra fler resurser dedikerade inom processen. Dessa tre åtgärder, och övriga åtgärdsförslag skulle med största sannolikhet generera en avsevärt kortare genomloppstid för bilarna, det vill säga precis det resultat som eftersöks i processen.

Varför? Det är den ständiga frågan. Anledningen till att vissa företag lyckas bättre än andra beror ofta på hur man agerar med sin marknadsföring (Kotler och Keller 2012). Hos företag som erbjuder service (tjänsteföretag) ligger större krav på personalen som utgör ett viktigt redskap för att öka företagets värde. Detta ger personalen en nyckelroll för tjänsteföretags framgångar. Mindre tjänsteföretag har sällan stora ekonomiska resurser vilket ofta kräver billiga marknadsföringsverktyg som sociala medier (Tuten och Solomon 2017). Med tanke på sociala mediers framväxt ligger det i tjänsteföretagens intresse hur dessa används på ett så effektivt sätt som möjligt.  Denna studie behandlar mindre tjänsteföretag i friskvårdsbranschens användning av sociala medier där fokus ligger på hur personalen framställs i inläggen som publiceras. Samtidigt diskuteras samspelet mellan personal och kund och dess förmåga att bidra till positiva aspekter för företag. Studien grundar sig i ämnena marknadsföring och varumärken med teorier som Relationsmarknadsföring, Service dominant logic (SDL), Modern customer oriented company organization samt Varumärkesidentitet. Dessa teorier bidrar med en ökad förståelse kring tjänsteföretag och dess behov av goda kundrelationer. Metoden som används är en innehållsanalys med både kvalitativa och kvantitativa inslag där sex företag har analyserats. Dessa har både granskats individuellt och gemensamt för att få en tydlig förståelse. Studien kom fram till att personalen framställs i mindre än hälften av de inlägg som publiceras via Facebook och Instagram och när väl personalen framställs görs det oftare utan någon produkt, erbjudande, kund eller medlem. / Why? That is the constant question. The reason why some companies succeed better than others often depend on their marketing (Kotler and Keller 2012). In companies that provide services (service companies), there are larger demands on the staff as an important tool for increasing company value. Therefor the staff plays a key role for service companies' successes. Smaller service companies rarely have large financial resources which often require cheap marketing tools like social media (Tuten and Solomon 2017). In view of the growth of social media, it is in the service companies best interest how to use it in the best way as possible. This study deals with smaller service companies in the healthcare industry's use of social media, focusing on how the staff are portrayed in the posts published by the companies. At the same time, the interaction between the staff and customer and its ability to contribute to positive aspects for companies is discussed. The study is based on subjects as marketing and brands supported by theories as Relationship marketing, Service dominant logic (SDL), Modern customer oriented company organization and Brand identity.These theories contribute to an increased understanding of service companies and its need for good customer relations. The method used is a content analysis with both qualitative and quantitative elements in which six companies have been analyzed. These have been reviewed individually and in common for a clear understanding. The study found that the staff were portrayed by the companies in less than half of the posts published via Facebook and Instagram, and once the staff are portrayed, it is made more often without any product, offer, customer or member.

<p>Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna. Revisionsmarknaden är idag en marknad med höga inträdesbarriärer. Marknadsföringsstrategier kan därför sägas vara av stor vikt för branschen. Det centrala inom tjänstemarknaden bygger på relationer. Det viktiga för revisionsföretagen är därmed att känna till vad som värdesätts hos klienterna. Detta gav oss vår problemformulering som lyder:</p><p>Vilka faktorer påverkar mindre aktiebolags val av revisionsbolag?</p><p>Vårt syfte är därmed att åskådliggöra de faktorer som påverkar mindre aktiebolags val av revisionsbolag. Studien är avgränsad till aktiebolag inom kategori två som är belägna i Umeå kommun.</p><p>Studien har ett hermeneutiskt tolkande synsätt ur ett konstruktionistiskt perspektiv. Vi utgår från ett deduktivt angreppssätt men efter vår förstudie vidgades vår teoretiska referensram vilket innebär en sorts abduktion. Studien bygger på en kvalitativ metod där totalt sex respondenter intervjuats. Intervjuerna har genomförts med hjälp av en intervjuguide vilket innebär en delvis strukturerad intervjuform. Intervjuguiden är uppbyggd på den teoretiska referensramen. Teorierna är formade utifrån sekundärkällor. För att få ett relevant teorimaterial har vi använt oss av olika hjälpsystem och databaser. Denna intervjuguide har gett oss ett brett empiriskt material som sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen och gett grunden för det resultat studien visar. Det visade sig att det är många olika faktorer som påverkar de mindre aktiebolagens val av revisionsföretag. De främsta faktorerna är rekommendationer från bekanta och relationen till revisionsföretaget. Men faktorer som ett extra engagemang från revisionsföretagets sida och stödtjänster i form av redovisning och juridisk rådgivning skapade mervärden. Dessa mervärden ledde till lojala kunder.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>Seminar date: 2008-06-04</p><p>Subject: Bachelor thesis in Business Administration</p><p>Authors: Charlotta Lind Therese Lundin</p><p>Born: 1982 Born: 1982</p><p>Västerås Västerås</p><p>Tutor: Ulla Pettersson</p><p>Title: Company valuation- A study in which valuation methods that are</p><p>used in determining the value of producing companies and service</p><p>companies.</p><p>Problem: According to the theory there are a number of different valuation methods which can be used to determine the value of producing companies and service companies. The thesis research problem is:</p><p>- Which valuation methods does a valuator use in practice to</p><p>determine the value of producing companies and service</p><p>companies?</p><p>- Does the valuator take different types of information and</p><p>key ratios in consideration when valuating producing</p><p>companies and service companies?</p><p>Purpose: The purpose is to examine and describe which valuation methods a valuator uses to valuate producing companies and service</p><p>companies in an acquisition.</p><p>Method: In order to achieve the purpose of the thesis a quantitative survey and three qualitative interviews, made by email, has been carried out.</p><p>Conclusion: The conclusion of the thesis is that discounted cash flow and relative valuation are used to determine the value of producing</p><p>companies and service companies. The valuators choice of</p><p>valuation method is not generally affected by the nature of the</p><p>company’s operations.</p><p>Keywords: Company valuation, valuation methods, producing companies,</p><p>service companies, relative valuation, discounted cash flow</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Seminariedatum: 2008-06-04</p><p>Ämne: Kandidatuppsats i Företagsekonomi</p><p>Författare: Charlotta Lind Therese Lundin</p><p>Födelseår: 1982 Födelseår: 1982</p><p>Västerås Västerås</p><p>Handledare: Ulla Pettersson</p><p>Titel: Företagsvärdering - En studie i vilka värderingsmetoder som</p><p>används vid värdering av tillverkande företag respektive tjänsteföretag.</p><p>Problem: Enligt teorin finns det en mängd olika värderingsmetoder som värderare kan använda för att värdera tillverkande företag och</p><p>tjänsteföretag.</p><p>Problemformuleringen i denna uppsats är:</p><p>- Vilka värderingsmetoder använder sig värderare av i praktiken vid värdering av tillverkande företag respektive tjänsteföretag?</p><p>- Tar värderare hänsyn till olika typer av information och nyckeltal vid värdering av tillverkande företag respektive tjänsteföretag?</p><p>Syfte: Syftet är att undersöka och beskriva vilka värderingsmetoder som en värderare använder sig av vid värdering av tillverkande företag respektive tjänsteföretag i samband med företagsförvärv.</p><p>Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en kvantitativ enkätundersökning samt tre kvalitativa e-postintervjuer genomförts.</p><p>Slutsats: Uppsatsens slutsats är att det är diskonterat kassaflöde och jämförande värdering som används vid värdering av tillverkande företag och tjänsteföretag. Valet av värderingsmetod påverkas generellt sett inte av företagets verksamhet.</p><p>Nyckelord: Företagsvärdering, värderingsmetoder, tillverkande företag,</p><p>tjänsteföretag, jämförande värdering, diskonterat kassaflöde.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för vilken betydelse kommunikation har för frontpersonalens reaktion på en fusion mellan tjänsteföretag.</p><p>Fusioner är ett vanligt förekommande bland dagens företag, så även för tjänsteföretag. Frontpersonal anses vara särskilt viktig i tjänsteföretag då de i interaktion med företagets kunder förmedlar kvalitet. Vid fusion är det därför viktigt att skapa förutsättningar för att två mötande personalgrupper tillsammans kan verka för fortsatt god kvalitet. Ett verktyg för att skapa sådana förutsättningar är kommunikation.</p><p>Formell kommunikation kan användas till att skapa acceptans för en fusion och införa förändringar vid denna. En förutsättning för att frontpersonalen skall uppnå en högre förståelse har visat sig starkt beroende av möjligheten att föra tvåvägskommunikation.</p><p>Informell kommunikation har visats fungera som ett starkt stöd för att skapa acceptans och en positiv föreställning av en fusion. Särskilt viktig är den informella kommunikationen för att underlätta social integration.</p> / <p>The purpose of the study is to increase understanding of the value of communication for first line staffs reactions to a merger between service organisations. Mergers are in modern age common between organisations and so also for service organisations. The first line staff are considered particularly important for service organisations due to their mediating role between company and customers where quality is transferred. At a merger it is therefore important to create conditions where two meeting personal groups together can continue to supply sufficient quality. A tool to create such conditions is communication.</p><p>Formal communication can be used to create acceptance for a merger and to introduce changes in it. A prerequisite for front staff to achieve a higher understanding has proven to be highly dependent of the opportunity to conduct two-way communication.</p><p>Informal communication has proven to function as strongly supportive in creating acceptance and a positive conception of a merger. Especially important is informal communication to facilitate social integration.</p>

<p>Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystem</p><p>Genomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang.</p><p>Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet. Vi konstaterar också att skillnaderna beror på att förutsättningarna för kunskapsdelning ser olika ut mellan yrkesgrupperna med avseende på vilken typ av kunskap som tillämpas, vilka möjligheter som finns att dela kunskap, deras motivation att deras kunskap och den arbetskultur som råder i respektive kategori. Dessa olikheter bidrar till att kunskapsdelningssystemen kan förbättras på olika sätt.</p>

<p>Bakgrund: En betydande styrka med styrverktyget Balanced Scorecard är själva metodiken. Medarbetarna bör vara delaktiga i framtagningsprocessen för att strategin ska kunna genomsyra hela verksamheten. Vissa praktiker menar att stora likheter finns mellan olika organisationers styrmåttsuppsättningar som används i Balanced Scorecard. Om så är fallet finns risken att organisationen anammat en standarduppsättning mått och att poängen med Balanced Scorecard som strategiskt verktyg faller därigenom. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att beskriva och analysera tendenser till likriktning vad gäller ickefinansiella styrmått i svenska tjänsteföretags Balanced Scorecard, samt vilka möjligheter som finns att utnyttja likriktningstendenserna. </p><p>Genomförande: Vi har studerat sju tjänsteproducerande organisationer, verksamma inom olika verksamhetsfält. Datainsamling har skett genom intervjuer. Som ett komplement till detta har vi intervjuat sex managementkonsulter. </p><p>Resultat: Likriktningstendenser finns, men de är inte så stora som vi förväntat oss. Organisationerna mäter ofta samma eller liknande områden, såsom kundnöjdhet, men de underliggande mätrutinerna och definitionerna skiljer sig åt. Dessutom finns en betydande andel organisationsspecifika styrmått. De förklaringar till likriktningen som vi har funnit är att konceptet i sig leder till ett sätt att tänka kring måttframtagning samt att de övergripande strategiska målen ofta formuleras likartat, vilket får tankarna att falla mot vissa mätområden. Emellertid har framtagningen i de flesta organisationerna skett med deltagande av medarbetarna, varför vi menar att likriktningstendenserna inte leder till förlorade poänger med Balanced Scorecard. Vi har observerat att många respondenter upplever forum för benchmarking och erfarenhetsutbyte som ett lämpligt och givande sätt att dra nytta av likriktningen.</p>

<p>IT-strategier skulle under slutet av 1990-talet gå från att ha varit mer av en ”inköpslista” till en del centrala strategidokument som styrde verksamheten ute i företag och organisationer. Den nya tekniken var en ”möjliggörare” och potentialen ansågs vara enorm. Ny teknik i kombination medbehov av affärsutveckling öppnade upp för stora konsultföretag att marknadsföra sig som leverantörer av IT-strategier, en tjänst som till stor del byggde på erfarenhet och förtroende.</p><p>Genom att analysera IT-strategier ur en tjänsteutvecklingsmodell når detta arbete fram till de kritiska framgångsfaktorer som skulle göra skillnad på en lyckad IT-strategi framöver. Genom att titta på de förutsättningar som föreligger en tjänst så delas målet för en tjänstutveckling upp i tjänstekonceptet, tjänstesystemet och tjänsteprocessen. Tjänstekonceptet hänvisar till de behov som tjänsten möter. Tjänstesystemet ser till vilka resurser som ska leverera respektive mottaga tjänsten medan tjänsteprocessen ser till de aktiviteter som föranleder en levererad produkt.</p><p>För att leverera IT-strategier i nivå med eller över förväntan krävdes det av företagen att nå den kvalitet som kunderna förväntade sig. Genom att analysera det förväntningsgap som föreligger mellan förväntad och upplevd tjänst visar detta arbete på möjligheterna att styra den kvalitet som kunden upplever, dels av slutprodukten men än viktigare under själva tjänsteprocessen.</p><p>Utöver denna kvalitetsstyrning når arbetet ytterligare två slutsatser. Genom att odla de relationer som ett konsultföretag når och senare innehar kan förtroendet fördjupas och möjligheterna till ömsesidiga fördelar uppnås. Slutligen, den erfarenhet som alstras ur IT-strategiprojekt måste absorberas och utvinnas. På så sätt utnyttjas skalfördelar för de större konsultföretagen som legat till grund för empirin.</p>

Bakgrund: En betydande styrka med styrverktyget Balanced Scorecard är själva metodiken. Medarbetarna bör vara delaktiga i framtagningsprocessen för att strategin ska kunna genomsyra hela verksamheten. Vissa praktiker menar att stora likheter finns mellan olika organisationers styrmåttsuppsättningar som används i Balanced Scorecard. Om så är fallet finns risken att organisationen anammat en standarduppsättning mått och att poängen med Balanced Scorecard som strategiskt verktyg faller därigenom. Syfte: Vårt syfte är att beskriva och analysera tendenser till likriktning vad gäller ickefinansiella styrmått i svenska tjänsteföretags Balanced Scorecard, samt vilka möjligheter som finns att utnyttja likriktningstendenserna. Genomförande: Vi har studerat sju tjänsteproducerande organisationer, verksamma inom olika verksamhetsfält. Datainsamling har skett genom intervjuer. Som ett komplement till detta har vi intervjuat sex managementkonsulter. Resultat: Likriktningstendenser finns, men de är inte så stora som vi förväntat oss. Organisationerna mäter ofta samma eller liknande områden, såsom kundnöjdhet, men de underliggande mätrutinerna och definitionerna skiljer sig åt. Dessutom finns en betydande andel organisationsspecifika styrmått. De förklaringar till likriktningen som vi har funnit är att konceptet i sig leder till ett sätt att tänka kring måttframtagning samt att de övergripande strategiska målen ofta formuleras likartat, vilket får tankarna att falla mot vissa mätområden. Emellertid har framtagningen i de flesta organisationerna skett med deltagande av medarbetarna, varför vi menar att likriktningstendenserna inte leder till förlorade poänger med Balanced Scorecard. Vi har observerat att många respondenter upplever forum för benchmarking och erfarenhetsutbyte som ett lämpligt och givande sätt att dra nytta av likriktningen.